Godartad lägesyrsel/BPPV/”kristallsjuka”: Vanligast i alla åldrar efter puberteten Otoliter frigörs från macula utriculi och sedimenterar i ngn av båggångarna (canalolithiasis) Otolitrester

(kristaller) kan också fastna mot cupula i båggången. Insjuknar ofta nattetid eller på morgonen när de vänder sig i eller stiger upp ur sängen. ”Bakre båggång går, lateral båggång kommer på bår”.

 Bakre båggång: Vanligast. Lindrigare symtom, när pat kommit upp ur sängen utlöses yrseln bara när pat böjer sig bakåt/framåt.

 Lateral båggång: Intensiva symtom, vanlig på akuten. Kraftigt yr i både hö och vä sidoläge. Om pat ligger absolut stilla försvinner yrseln för att återkomma vid minsta huvudrörelse. Kan förväxlas med vestibularisneurit.

 Främre båggång: Ovanligt.

Symtom: Ändrat huvudläge  yrsel m någon-några seks latens i <½-1 min. Få uthärdar och håller huvudet kvar  sällan får sådan upplysning. Yrsel uppkommer då de vänder sig i sängen, borstar tänderna eller böjer nacken för nå högt placerade föremål. Ostadighet då de går och står, och först på direkt fråga beskriver de yrsel vid lägesändringar.

Diagnos:

 Bakre: Vid Dix-Hallpike får pat med BPPV från bakre båggången på denna sida yrsel och nystagmus som kommer med ngn till några seks latens och når största hastighet inom 10-15 sek, varefter det hela klingar av. Nystagmus slår med snabb fas mot golvet med litet torsionellt inslag (vindrutetorkare). Om pat riktar blicken åt motsatt sida, dvs upp mot taket, kan man få en nystagmus som slår mot övre ögonlocket.

Dix-Hallpikes test för diagnos av BPPV från bakre båggång: Informera att testet kan utlösa kraftig yrsel och att det isf är ett gott tecken, som talar för att yrseln är godartad och lättbeh. Låt pat sitta på en brits så huvudet vid nedläggningen kommer hamna utanför britsens kant eller lägg en kudde under pats axlar. Vrid pats huvud 45 grader mot det öra som ska us. Lägg med en snabb rörelse (max 2 sek) pat ned på rygg med huvudet hängande. Vid ett typiskt pos test upplever pat efter några seks latens en yrsel som tilltar i intensitet, och ofta syns en vertikal/torsionell nystagmus som slår mot pats panna eller axel på den testade sidan. Efter 10-45 sek i det provocerande läget försvinner både yrsel och nystagmus. När pat reser sig upp till sittande uppstår ofta på nytt

övergående yrsel, och om man kan observera nystagmus har den nu en riktning motsatt den som uppstod vid ryggläget. Om Dix-Hallpiketestet upprepas 2-3x uttröttas och upphör yrsel- och nystagmussvaret. Övergående yrsel utan synlig nystagmus vid Dix-Hallpikes test är också att betrakta som ett pos test. Lägesyrsel från bakre båggång beh med Epleys manöver.

 Lateral: Positioneringstest. Nystagmus och yrsel av samma duration när pat befinner sig i ryggläge och huvudet vänds mot ngn av sidorna. Även om endast ena sidan är drabbad får pat geotrop nystagmus som slår med snabb fas mot golvet i båda sidolägen. Nystagmusen

kommer att vara ngt starkare med huvudet vridet åt ”sjuka” sidan. Vid cupulolithiasis slår nystagmus i båda sidolägena m snabb fas mot taket (apogeotrop nystagmus som ej klingar av).

Positioneringstest för diagnostik av BPPV från lateral båggång: Lägg pat på rygg m huvudet på kudde. Vrid pats huvud 90 grader åt sidan. Vid pos test upplever pat yrsel, och man ser en horisontell nystagmus som antingen slår mot golvet (geotrop) eller taket (apogeotrop). Låt pat ligga kvar med huvudet åt sidan och notera hur länge yrsel och nystagmus kvarstår. Vrid därefter pats huvud åt motsatt håll och notera ev yrsel och nystagmus.

 Vid lägesyrsel pga lösa otoliter (canalolithiasis) slår nystagmus mot golvet (mot kanalen), och yrsel uppstår i både hö och vä sidoläge men avstannar inom några minuter. Sidan med kraftigast yrsel och nystagmus är den sjuka (A). Botas ofta direkt m positioneringsmanöver.

 Vid lägesyrsel pga otoliter som fastnat på båggångens cupula (cupulolithiasis) slår nystagmus mot taket (mot kupolen), och yrsel uppstår i både hö och vä sidoläge och fortsätter så länge pat befinner sig i det provocerande läget (B). Kan beh genom att pat flera gånger i timmen gör horisontella huvudskakningar för att skaka loss otoliterna från cupulan och så mkt som möjligt ligger på den sida som känns bäst att ligga på.

Beh: Pos Dix-Hallpike  direkt utföra Epleys manöver för få otoliterna ur bakre båggången. Alt instruera pat att utföra ett träningsprogram. Sök igen om besvär kvar efter 2v, om de förändras eller om nya tillkommer. Sänd absolut inte hem pat m enbart info om att det kommer att gå över på sikt! 50% får återfall <10 år, men de flesta återfall <1 år efter det första insjuknandet.

2. Ménières sjukdom: Ej klarlagd orsak, ökat tryck/volym av endolymfa i labyrint och koklea(?). Symtom: Triad: Yrsel, tinnitus, HNS, men även fyllnadskänsla/örontryck. ”Slår lock för örat”, hör sämre, ofta kommer/ökar tinnitus. Om hörselprov vid anfall  neurogen nedsättning i basregistret. Med fördröjning av timmar-ngn dag kommer yrselanfallet som byggs upp under några min och varar 1-5(-8)h. Yrseln värst i början, rummet snurrar runt. Illamående, kräkning, måste lägga sig ned. Upprepade anfall  bestående HNS på 60-70dB. Klassiska anfall kan varvas med mindre svåra anfall. Pat som haft >3 anfall av Ménières men som ej uppvisat HNS ska misstänkas ha migränassocierad yrsel snarare än en rent vestibulär Ménières. Går i perioder. Yrseln upphör i 2/3 av fallen <4 mån. Kan drabba båda öronen. Risken för detta ökar med tiden.

Dropp/Tumarkinattacker: Plötsligt förlorad tonus i postural muskulatur  faller till marken utan medvetandeförlust. Går oftast över efter ½-1 år = gravt invalidiserande.

Diagnos: Under attack spontannystagmus + ev patologiskt impulstest. Nystagmus kan slå åt både sjuka (retningsnystagmus) och friska örat. Efter attack ses ej spontannystagmus, men vid

huvudskakningstest syns ofta en retningsnystagmus med snabb fas åt sjuka örat. Ta reda på om pat har (haft) HNS och isf på vilket öra.

Beh: Akut attack beh m sjösjukemedel i stolpiller (Torecan, Postafen). Diuretika (Esidrex, Lasix Retard) kan prövas. Betahistidin (Betaserc, Serc) licensmedel i Sverige. Saltkarens. Tryckbeh av mellanörat med Meniett har prövats, liksom rör genom trumhinnan. Kortikosteroidinj genom trumhinnan (kontrollerade studier saknas). Vid täta anfall och ohållbar situation kan man slå ut

balansfunktionen i innerörat genom labyrintektomi (intrakraniell avskärning av vestibularisnerven) eller gentamicininstallationer i mellanörat (beh-scheman med träning parallellt med att

balansfunktionen slås ut + försiktig dosering). Man kan ofta (dock ej någon garanti) slå ut

balansfunktionen och häva yrselanfallen utan att skada hörseln nämnvärt. Aktiv Ménières bör skötas av öronspecialist.

3. Vestibularisneurit: Plötslig förlust av funktion/nervledning från innerörats balansorgan. Ej