Att lära sig ett skriftspråk

Informanterna beskrev också upplevelsen av att lära sig ett skriftspråk. Abdi beskriver det genom att säga Bokstäverna var svåra att lära mig, tog lång tid och jag skriver alltid fel. Läraren sa jag är duktig men jag vet själv, så svårt det är(Abdi). Ingen av informanterna kan skriva på sitt modersmål och några av dem hade aldrig skrivit med en penna innan de började i svensk skola. Jag kan prata mitt modersmål men inte fint, men jag kan inte läsa och skriva mitt modersmål(Mohamed). Han har varit längst av informanterna i Sverige, och har ett rikt ordförråd men upplever att det inte hjälper då han ska skriva på svenska. Vi ska alltid skriva mycket i skolan och det är svårt. Jag vet inte vad jag ska skriva(Mohamed). Han vill

verkligen lära sig att skriva för han tycker det känns pinsamt när alla i klassen kan skriva och räkna och inte han kan. Han säger att han helt enkelt inte får ihop något när han ska skriva. Så många test de gjort på mig och så jag vet inget varför jag inte kan skriva(Mohamed). Han berättar att lärare på skolan gjort många olika skrivtester på svenska men att han inte riktigt förstår varför eftersom han inte kan skriva än. Jag kan läsa men jag förstår inte vad jag läser(Mohamed). Han berättar att han lärde sig läsa ganska snabbt men att han aldrig förstått vad han läser.

För Khaled upplevs inlärningen av ett skriftspråk som väldigt roligt. Han älskar att skriva, speciellt när det rimmar. Hemma i hans hemland gick han ett år i skolan men där fick han inte lära sig skriva utan där upprepade man högt vad läraren sagt. Han berättade att skolan inte haft pennor eller papper. Vi var så många i den där skola. Alla var fattiga och inga böcker, inga pennor, inte nåt(Khaled). Nu skriver han ofta och gärna och visserligen tycker han det tar lite tid att lära sig förstå nya ord men han tycker det är så roligt.

Reza har varit kortast tid i Sverige. Detta är hans tredje språk som han lär in. Han kan inte skriva eller läsa på sitt modersmål och inte heller på det andra språket. Hans upplevelse är att han tycker det känns lättare att lära sig skriva och läsa på svenska än att tala och lyssna. På sitt boende hjälper han sina kamrater med deras läxor. Jag hjälpa kompis, han måste prata svenska, vikti..måst fixa(Reza). Reza tycker det är viktigt att man lär sig svenska så att man klara sig själv.

6.3.1 Sammanfattning

Här ser jag en skillnad mellan informanterna när det gäller upplevelsen av att erövra sig ett skriftspråk. Två av informanterna har det kämpigt med att skriva svenska medan två av informanterna upplever det är lättare att skriva och läsa än att tala och lyssna. Abdi och Khaled tycker det är roligt att skriva och Khaled tycker om när skriften är på rim. Abdi fick börja med att forma bokstäver och detta upplevde han som svårt. Mohamed vill verkligen lära sig att skriva för han upplever det jobbigt när andra i klassen kan skriva utom honom. Gemensamt för informanterna är att ingen av dem kan skriva på sitt modersmål.

En annan gemensam nämnare är att informanterna har samtidigt som de ska lära sig svenska fått färdighetsträning i att lära sig hålla i penna och skriva. Någon kämpar fortfarande med att försöka skriva och någon annan tyckte det var mycket lättare att skriva än att tala. Samtliga tycker det är viktigt att kunna skriva och en informant tyckte det var lättast att skriva på rim.

6.3.2 Analys och teoretisk tolkning

”Ordinlärning är en livslång process” menar Viberg (1992). Informanterna har gemensamt att de upplever att det känns kämpigt att lära sig skriva ord, förstår ord och två av informanterna upplevde att de tyckte det var svårt att skriva med penna. Man måste först öva sig i

färdigheten att hålla i pennan och forma bokstäver. Det kallas färdighetsträning och detta gör man samtidigt som man lär sig skriva ord och vad orden betyder. Det blir ett dubbelt arbete. Enligt Lindberg & Sandwall (2012) så är färdighetsträning, som till exempel att lära sig skriva med en penna, just färdighetsträning och detta arbete sker parallellt med inlärning av det nya språket. Detta innebär att det blir dubbelt arbete för individen och är en stor utmaning(ibid). Till färdighetsträning räknas även att kunna ta sig till skolan, lära sig klockan, kunna ansvara för sitt skolarbete och sitt skolmaterial. Att gå upp på morgonen när klockan ringer är en självklarhet för de allra flesta men inte för alla. Det kanske inte är lika självklart när man har upplevt hemskheter som att ha förlorat sin familj, upplevt krig och andra traumatiserande upplevelser.

De studerades upplevelser tar gestalt i deras levda erfarenheter. Det är i mötet med andra vi får en bild av oss själva. Därför är bemötandet vi får av viktiga andra så grundläggande för vår självbild. I synnerhet läraren spelar en avgörande roll för den studerande med läs- och skrivsvårigheter(Carlsson, 2009).

Nästan all alfabetisering i Sverige genomförs på svenska. Har man aldrig tidigare gått i skola eller har någon skolerfarenhet och man ska lära sig läsa och skriva på ett språk som man ännu inte riktigt behärskar muntligt kan detta medföra en komplicerad inlärningssituation för både

lärare och deltagare(Hyltenstam, 2004). Det blir då dubbelt arbete för eleven. Både att försöka förstå den nya kulturens inlärningssätt på ett nytt språk men också innehållet i budskapet.

Säljö (2000) skriver att en utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande är sätten att återskapa färdigheter och kunskaper, att de skiljer sig åt mellan samhällen. I vår kulturkrets är skriften en viktig och central resurs och skriften finns överallt. Om man ska förstå logiken och arbetssättet i skolan och i utbildning måste man få grepp om hur skriften fungerar som kanal för kommunikation.