Skillnaden mellan att lära sig olika språkliga förmågor

I mina intervjufrågor så har jag frågor där jag delar upp språkinlärningen i fyra delar: tala, läsa, skriva och lyssna. Där ställde jag frågor om vilken eller vilka delar de tyckte var lättast

respektive svårast att lära sig. Här skiljer sig informanternas svar åt. Abdi upplever att lyssna på svenska är det som är svårast. När läraren sätter på en hörövning på CD så tycker han att ”allt låter som en soppa”(Abdi). Jag nästan somnar(Abdi). Lättast har han för att prata och sen tycker han det är lätt att läsa även om han ibland inte förstår vad han läser. Skriva var det som var svårast i början men som han upplever går mycket lättare nu.

Mohamed upplevde att han lärd sig prata svenska ganska snabbt och även läsa. Det var kul att läsa säger han men han säger samtidigt att han inte förstår det han läser. Jag hör vad jag läser men jag förstår inte(Mohamed). Detta upprepar han vid flera tillfällen. Han har lätt för att lyssna och förstå på svenska. Jag glömmer vad jag läser, kommer inte ihåg. Mm jag tycker om att läraren läser högt, det är roligt(Mohamed).

När jag samtalar med Khaled om dennes upplevelser av de fyra delarna i svenska så upplever han att det är så svårt att lyssna. Jag blir fort trött i min huvud. Sen det gör ont hela tiden (Khaled). Han tycker det är roligt att läsa, även om det tar lång tid att försöka förstå texterna så upplever han den delen som roligast och det som han älskar mest säger han är att skriva, speciellt texter där det rimmar.

Khaled upplever att han läser ganska bra och också att han har de språkkunskaper som krävs för att kunna klara sig i Sverige. Han minns första gången han förstod att han kunde

kommunicera och göra sig förstådd på svenska. Det var en dag när hans lärare frågade honom om han ville ha en kopp kaffe. Han förstod vad läraren sa och han svarade: Tack så mycket. Inte mjölk o fyra socker(Khaled). Då hade läraren pekat på sina tänder och sagt att det inte är bra med så mycket socker men då skrattade Khaled och svarade att det är mycket bra. Läraren skrattade med honom och han tyckte det var kul att han beställt kaffe av läraren.

Under intervjun med Reza berättar han om sina språkliga förmågor mödosamt. Han stannar upp och letar efter ord men han är lugn och som jag skrev tidigare vill han hemskt gärna bli intervjuad. Reza kom till Sverige för tre år sedan och svenska är hans tredje språk som han lär sig. Jag prata min språk, jag prata de andra land..hm.. och jag prata svenska.. svenska mycket jobbig, jobbig många ord som svårt(Reza). Han berättar att han upplever allt svårt i skolarbetet. Han tycker inte heller det känns roligt och han säger att han inte har en aning om vad han ska göra efter skolslut. Jag måste fixa, måste fixa en jobb, jag vill(Reza). Reza sitter under samtalet och håller i en läs-läxa han fått av sin lärare. Han undrar om han får läsa upp den och han gör detta. Jag kan läsa, du..hm.. du lyssna du(Reza). Efter han har läst frågar han vad jag tyckte och jag berättar att han läst exakt vad det står. Jag läsade, du prata..tala som

du tyckat(Reza). Sedan pratar vi om texten en stund. Reza är ganska blyg och han kommer inte ihåg när han första gången kunde göra sig förstådd på svenska. Nej jag

glommat..vänta..nej kan inte(Reza). Längre in i intervjun ändrar sig Reza och säger att han nog trots allt har lärt sig prata, läsa och skriva svenska och sedan lägger han sitt huvud på sned och ler. Lättast upplever han det är att läsa och skriva och svårare är det att prata och lyssna på svenska.Läsa svenska så mycke rolig..så jag kan..jag vet läsa,jag förstår läsa, och skriva, lite jobbig,lussna svenska så jobbig..hm..måste prata svenska, måste(Reza). Reza säger att han inte upplever att han lärt sig mycket svenska men att han ändå upplever att han klarar sig ganska bra, utom när han ska behöva förklara saker. Han säger helt plötsligt att han tror det handlar om respekt. Man måste prata svenska annars.. ingen förstå, som respekt va?(Reza). Han berättar att det på hans boende kommit några killar från hans hemland och han brukar hjälpa dem med svenskläxorna. Dom måste läxor och jag hjälper och jag kan räkna pengarna och köpa och jag kan laga mat(Reza). Han avslutar intervjun med att läsa sin läs-läxa en gång till för mig. Nu jag läsat, lären sa måste läsa mycket,och prata(Reza).

6.2.1 Sammanfattning

Alla informanterna kan tala på sina modersmål men inte läsa eller skriva. Gemensamt för tre av informanterna är att de tycker det är svårt att lyssna på svenska språket. Abdi sa att det blir som soppa och några säger att de blir så trötta och får ont i huvudet när man ska koncentrera sig på att lyssna. Prata har de alla lärt sig om än med ett varierat ordförråd. Mohamed som varit längst i Sverige upplevde jag har ett betydligt större ordförråd att använda sig av under intervjun. Gemensamt är också att de lärt sig att läsa på svenska men två av informanterna upplever att de inte förstår vad de läser. Reza har betydligt lättare för att läsa, skriva och förstå än att tala och lyssna. Khaled tycker om att läsa texter på rim. Han upplever att han förstår texter han läser men att det tar lång tid att lära sig de nya orden. Gemensamt för alla informanterna är att de upplever att de klarar sig bra med den svenskan de kan.

6.2.2 Analys och teoretisk tolkning

Informanternas livssituationer såg ut som så att flera av dem inte kunde klara skolarbetet direkt vid ankomsten till Sverige. Här har läraren en mycket viktig uppgift enligt Gustafsson (2010) som menar att elevhälsa börjar inne i klassrummet. Angel och Hjern (2004) skriver att ångest, oro och sorg blockerar inlärningen. Individen har inte möjlighet eller ork till annan verksamhet, till exempel skola, i sin livssituation. Detta kan få konsekvenser för

Ladberg (2000) skriver att man tillägnar sig det nya språket genom att tala, läsa, skriva och lyssna. Här menar de att ganska snabbt lär inläraren sig ett ytspråk, ett vardagsspråk som inte har det språkdjup som krävs för arbete i skolan. (ibid). Mohamed kom som tioåring till Sverige och han lärde sig svenska ganska fort. Hans upplevelse idag är att han har det mycket kämpigt i skolan då han kan läsa men han förstår inte vad han läser. Mohamed upprepar ofta under intervjun att han kan läsa men att han inte förstår vad där står. Även Viberg (1992) tar upp de han kallar de fyra basfärdigheterna tala, läsa, skriva och lyssna. Han menar att dessa

utgör en grundläggande struktur och att inläraren i ett vardagsspråk behärskar dessa.

Flera av informanterna har det kämpigt med det skrivna ordet och de berättar att de upplever att det tar lång tid att tillägna sig förståelsen i orden. När de läser texter är upplevelsen att det tar lång tid att förstå texterna men Khaled upplevde att det kändes lättare och roligare när texterna var på rim. Cummins (2000) lyfter att i tidigare kursplaner har man sett läsa, skriva, tala och lyssna som fyra olika medier och med olika metodanvisningar. Han menar att om man låter samtalet ha hög prioritet i ett samarbete mellan eleverna, till exempel med skönlitterär text, och låta eleverna arbeta med att läsa, skriva, tala och lyssna så är det i detta sammanhang man bygger upp ordförråd, får inlärningsverktyg och kan då erövra ett språk. Han betonar att om en språkutveckling ska kunna ske bör undervisningen ligga på en högre kognitiv nivå med stöd av en kontext, ett sammanhang. Om man lägger undervisningen på en kognitivt lägre nivå så menar Cummins (2000) att det inte sker någon språkutveckling(ibid.). Alla informanterna kan tala på sina modersmål men inte läsa eller skriva. Gemensamt för tre av informanterna är att de tycker det är svårt att lyssna på svenska språket. Abdi sa att det blir som soppa och några säger att de blir så trötta och får ont i huvudet när man ska koncentrera sig på att lyssna. Lindberg och Sandwall (2012) skriver att PTSD, posttraumatiskt

stressyndrom liksom andra traumatiska erfarenheter kan leda till minskad koncentrations- och minnesförmåga. De menar att inlärningen kan försvåras av funktionsnedsättningar som hörsel- och synsvårigheter samt värk av olika slag till exempel huvudvärk, magont och så vidare(ibid). Det som Abdi upplever som soppa när han lyssnar kanske beror på att han har det svårt med koncentrationen. Prata svenska har de alla lärt sig om än med ett varierat ordförråd. Mohamed som varit längst i Sverige upplevde jag har ett betydligt större ordförråd att använda sig av under intervjun. Gemensamt är också att de lärt sig att läsa på svenska men två av informanterna upplever att de inte förstår vad de läser. Reza har betydligt lättare för att läsa, skriva och förstå än att tala och lyssna. Khaled tycker om att läsa texter på rim. Han upplever att han förstår texter han läser men att det tar lång tid att lära sig de nya orden.

Gemensamt för alla informanterna är att de upplever att de klarar sig bra med den svenskan de kan.