Olika sammanhang för språkutveckling

När Abdi kom till Sverige fick han kompisar nästan direkt. Han upplever att han genom dessa och genom fotbollspelandet lär sig prata svenska. Måste prata svenska i fotbollen, alla kompisar spelar fotboll, regler är svenska i fotbollen, alla måste prata..(Abdi). Hans bästa vän som har ett annat modersmål säger åt honom att antingen prata hans modersmål eller svenska. Min kompis är bästa kompis. Vi pratar alltid. Han hjälpa..hjälpar mig alltid för han vill och han är bästa kompis, min kompis är bäst(Abdi). Detta bidrar till att han lärt sig tala svenska så snabbt tror han själv.

Mohamed har talat svenska under flera år. Han var yngst vid ankomsten till Sverige och han har ett stort socialt nätverk av kompisar. Mohamed blev lyckligt återförenad för ett år sedan med sin mamma efter 7.5 år från varandra. Det var bästa dagen i mitt liv, jag åkte till Kastrup och jag tittade och tittade men hittade inte min mamma, sen kalla nån på mig och det var min mamma, jag bara skrek mamma mamma och sen kramades vi(Mohamed). Mamman är analfabet och pratar ingen svenska så hemma pratar han numera enbart sitt modersmål. Han hjälper sin mamma med att handla, bankärende, läkare etc. och där pratar han enbart svenska. Jag ska hjälpa min mamma alltid, jag har saknat henne många år och hon lagar mat till mig varje dag, det är gott(Mohamed). Mohamed upplever att det är viktigt att kunna klockan. Han och hans mamma åker ofta buss och då är det bra att kunna klockan menar han. Mohamed älskar att lyssna på musik men förstår inte när de sjunger på engelska. Jag älskar musik men kan inte engelska men jag lyssnar, jag tycker om dansa och sånt(Mohamed). Han har haft det kämpigt med koncentrationen men menar att det är bättre nu.

Vid ankomsten till Sverige placerades Khaled i ett familjehem där man pratade hans modersmål. Han trivdes inte i den förberedelseklass han kom i och han mådde så dåligt att han hade hög frånvaro. Jag är en gammal gubbe. Jag kan inte skola..jag måst sova..ont i min huvud alltid(Khaled). Khaled har inte orkat inleda några vänskapsrelationer då han inte mått

bra men nu på senare tid har han träffat en landsman som han pratar sitt modersmål med. Han lär sig svenska i skolan säger han. Min skola är bra, alla är bra och vi jobbar mycket

(Khaled). Khaled kan klockan och är mycket noga med tider. Khaled förstår sitt schema och följer detta, Khaled tycker om att äta och dricka enligt klockan och han håller koll på

busstider. Det är viktigt kolla klockan för jag åker buss alltid(Khaled).

Reza har varit kortast tid i Sverige och det är som jag skrev tidigare hans tredje språk han lär sig, och det första skriftspråket. Han bor på ett boende där personalen pratar svenska. Reza brukar laga maten där och han hjälper de pojkar som nu kommit till boendet. Dom måste läxor.. och jag hjälpar och jag kan räkna pengarna och köpa och jag kan laga mat(Reza). De kommer från hans hemland så de pratar samma språk. Reza har inte byggt upp ett nätverk av kompisar utan har mest hållit sig för sig själv. Han upplever att han klarar sig bra i Sverige och han kan handla mat, betala och laga den.

6.4.1 Sammanfattning

Två av informanterna har fått kompisar genom sporten. Kompisarna kommer från olika delar av världen och därför är det gemensamma språket svenska. Två av informanterna har inte orkat med att bygga några vänskapsrelationer och lever ett mer stilla liv och mer hemma. Klockan upplevs som viktig att kunna eftersom bussen kommer på speciella tider, man äter på speciella tider och man har schematider i skolan.

6.4.2 Analys och teoretisk tolkning

Säljö (2000) skriver i sin bok om att människan lär sig inte bara ett språk i skolan utan i andra sociala sammanhang och också att lärandet sker hela tiden. Abdi berättade att han upplevde lärarna så lugna, snälla och att de pratade med honom mycket fast han ofta hamnade i trubbel när han inte kunde prata svenska och förmedla det han önskade. Han upplever nu att klassen tillsammans med läraren känns som en familj. De äter frukost, lunch och eftermiddagsfrukt tillsammans. Detta uppskattar han väldigt mycket. Det skapar för honom en gemenskap. Vi är som familj som äter mat och pratar(Abdi). Säljö (2000) betonar att ur ett sociokulturellt perspektiv på mänskligt utvecklande blir kommunikativa processer centrala. Han menar att det är genom kommunikation som individen blir delaktig(Säljö, 2000). Vid middagsbordet sker samtal naturligt och det bidrar till gemenskap, att man sitter tillsammans i ett

sammanhang och för dialog(Nilholm & Göransson, 2013). Abdi upplever också gemenskap genom att spela fotboll med kompisarna. Han berättar att hans bästa vän säger att antingen får

han prata svenska eller så får han prata kompisens språk som är polska. Informanten menar att då är det bättre att prata svenska för han kan bara lite polska. Här tränas det vardagliga språket och det sociala umgänget med kompisarna ”hemma på gården” upplevs som viktigt för informanten(Lindberg & Sandwall, 2012). När Mohamed åker med sin mamma och hjälper henne med olika ärenden så i dessa olika sammanhang tränar och utvecklar Mohamed språket. Dessa sammanhang blir naturliga och i interaktion med människor i de olika språkliga sammanhangen utvecklas språket(Säljö, 2000). Lindberg och Sandwall (2012) skriver om att tillägnandet av andraspråksinlärning handlar inte bara om uttal, vokabulär, och grammatiska system utan det handlar också om språket som kulturell uttryck. De menar att den sociala kompetensens kunskap innefattar sysslor och aktiviteter i vardagen är mycket svårare än att lära in språkundervisning i skolan då skolundervisning ges i en given kontext(Lindberg & Sandwall, 2012). Färdighetsträning så som att lära sig klockan blir en naturlig inlärning som sker i den omgivning där klockan utgör en viktig komponent för att kunna passa tider till att åka buss och detta stärker elevens självförtroende och skapar fler

inlärningsmöjligheter(Ahlberg, 2009; Gustafsson, 2009; Lindberg, Sandwall, 2012). Säljö (2010) skriver om appropriering, att detta innebär att man lär sig behärska till exempel ett fysiskt redskap, i detta fall klockan, och att man kan använda det för vissa syften och situationer(Säljö, 2010). Om man tittar på språkliga sammanhang som man ingår i med sociokulturellt perspektiv, så socialiseras man in i olika former av positioner. Till exempel en andraspråksinlärarposition, en fotbollsspelarposition och så vidare. Man kan kalla det vid att man bygger upp en repertoar av positioner det vill säga man bygger upp sin identitet.

Förståelsen och kunnandet av sig själv är föränderligt över tid och rum och är inte statiskt (Liberg & Nauclér, 2000). Ett exempel på det är Reza som brukar laga mat till alla hemma på boendet. Han klarar själv att handla maten, betala för och laga den. Gemensamma måltider upplevs som viktigt hos samtliga informanter, och också att man äter på samma klockslag uppfattas som viktigt. Om man kommer från oroliga länder och levt under oroliga omständigheter där man inte vet vad som ska ske från en minut till en annan kan klockan upplevas som en slags struktur. Saker och ting som sker på bestämda tider och i en bestämd ordning, menar Gustafsson (2009) skapar en klar och tydlig struktur som man kan förhålla sig till och det kan kännas tryggt när man kommer som nyanländ med svårigheter i bagaget (ibid). Nilholm och Göransson (2013) skriver om betydelsen att ingå i ett sammanhang. I klassrummet skapas en ”vi-känsla” av samhörighet med övriga klasskamrater och man litar på varandra och följer de regler som finns. De menar att skolan har en viktig uppgift som innebär

att alla elever ska ha en bra skolsituation(ibid). Säljö (2000) argumenterar vikten av att människan lär sig språk, inte bara i skolan utan i andra sociala sammanhang. I Lundgrens (2005) doktorsavhandling låg fokus också på att sociokulturella gemenskaper påverkar lärandet. Avslutningsvis lyfter jag grundaren av den sociokulturella teorin Vygotskijs idé om det sociokulturella lärandeperspektivet, att inlärning främst sker genom social och kulturell samverkan med omgivningen. Vygotskij menade att om man ska utveckla nya kunskaper i språk är det till fördel att göra det i ett sammanhang (Säljö, 2000).