I detta avsnitt diskuterar jag metod och de resultat som framkommit i studien.
Syftet i denna studie är att försöka skildra hur några ensamkommande ungdomar upplever att det är att tillägna sig ett nytt språk. De frågeställningar jag använder mig av är:
Hur berättar några ensamkommande ungdomar att det var för dem att lära sig ett nytt språk?
Hur beskriver de att det var att lära sig olika språkliga förmågor som tala, läsa, skriva och lyssna?
I vilka sammanhang säger de att de lärde sig mer svenska?
För att ta reda på detta fungerade de semistrukturerade frågorna i de kvalitativa intervjuerna med narrativa inslag. Här har informanterna själv valt hur lite eller hur mycket de velat berätta. Frågorna är av semistrukturerad karaktär och detta innebär att jag kunnat tematisera de olika språkdelarna: tala, läsa, skriva och lyssna och jämföra resultat i informanternas berättelser. Utifrån informanternas upplevda livsberättelser har jag försökt tematisera, förstå och tolka innehållet. När det gäller informanternas språkliga upplevelser av att lära sig läsa, skriva, tala och lyssna så finner jag några gemensamma drag. Alla informanterna lärde sig ganska fort att tala svenska, men språkliga hinder hos några av informanterna är märkbara då de under intervjuerna letade efter passande ord de ville använda i sina berättelser, men inte kunde. Det hindrade dem lite att inte kunna uttrycka det de upplevt. Samtliga informanter berättar att de kan klara sig med den svenska som de har tillägnat sig men säger samtidigt att det är kämpigt och att det är mycket de inte förstår. Informanterna har varit olika länge i Sverige och informanten som har varit längst har också störst ordförråd. Han upplever att han klarar sig utmärkt hemma på gården med kompisarna och tala och lyssna i skolan fungerar bra. Mohamed kan läsa men han förstår inte vad han läser och skriva upplever han är kämpigt. Reza har varit kort tid i Sverige men upplever att det går bra att läsa och skriva, om än långsamt, men han upplever att det är svårt att tala och att lyssna. Gemensamma utmaningar för informanterna är deras upplevelser att det är svårt att lyssna på svenska. De upplevde att det gjorde ont i huvudet att lyssna och att man inte förstod vad som sades. Här framkommer det inte av intervjuerna om det är svårt på grund av dialekter eller på grund av hastigheten eller annat. Gemensamt för informanterna är att de kunde berätta, om än mödosamt, sina
livshistorier, men att samtliga upplevde skolspråket som svårt att lära in och de upplevde också svårighet att hänga med lektionstid vid muntliga språkövningar. Samtliga informanter har ingen tidigare skolgång, endast en informant har ett års erfarenhet av skola i sitt hemland men där lärde sig informanten inte skriftspråket.
Informanterna har olika upplevelser av sin skolstart i Sverige. Två informanter mådde inte bra vid ankomsten till Sverige och hade svårigheter med sin skolgång. Två informanter tyckte det gick bra från första början men att det senare blev lite sämre för dem på grund av olika omständigheter. Kommer man från oroligheter och har koncentrationen på överlevnad och det plötsligt blir lugn och ro i ens liv får kanske de traumatiska upplevelserna rum och skapar oro igen. Wigg (2008) skriver att många ensamkommande barn/unga vuxna lider av
sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter. Jag vill även här givetvis poängtera att det upplevs väldigt olika hos varje individ. Wigg (2008) skriver att de ensamkommande kan få fysiska besvär som ont i magen och huvudvärk. Några av informanterna uppger att de ofta har ont i huvudet och ont i magen. De har också haft det kämpigt med sin koncentration men att detta har blivit mycket bättre. Här har skolan en mycket viktig uppgift att kartlägga och ge stöd och se till att den pedagogiska personalen har den kompetens som krävs för detta arbete. Skolverket (2013) skriver att nyanlända ska ges särskilt stöd och att undervisningen ska anpassas efter den enskilde elevens behov. Detta för att skapa bra förutsättningar för lärandet(Skolverket, 2013). Definitionen på särskilt stöd upplevs vagt. Språket är ett hinder för nyanlända och särskilt stöd i form av språkundervisning under några timmar i veckan räcker inte. Språkstöd bör ges i samtliga ämne och i alla de situationer som uppkommer i skolans verksamhet (Hyltenstam & Lindberg, 2013). Ständig kompetensutbildning bland personal och en gemensam syn på inkluderande skolverksamhet är en viktig aspekt i detta arbete. Resultaten från intervjuerna visar att språket är viktigt för det nya liv som börjar i Sverige. Inte bara i skolgång men också för att bygga nätverk av kompisar, kunna delta i gemenskapen som erbjuds i samhället och för den egna identiteten. Det är viktigt för individen att kunna uttrycka sina upplevelser, känslor och tankar. Att göra som några av informanterna har gjort, nämligen att spela fotboll, har inte bara gett dem nya kamrater utan också träning i den svenska språkinlärningen. Här har några av informanterna upplevelser av att det har varit en stor fördel att lära sig ett nytt språk tillsammans med kamrater i naturliga sammanhang som till exempel spela fotboll. Säljö (2000) har som ett av sina huvudsyften i argumentationen om vår språkliga förmåga att lära språk är just att kamraterna är mycket viktiga när man ska lära ett nytt språk. Han skriver att skola och utbildning är viktigt gällande
kunskape,r men att inhämtningen av kunskaper inte är isolerat enbart till skolan. Han menar att många av de grundläggande färdigheter vi behöver kan vi hämta från andra sammanhang som kamrater, föreningar, arbetsplatser, vid middagsbordet, på fritidsplatsen, kort sagt på alla de platser där en interaktion mellan människor sker(Säljö, 2000). Det finns också en
gemensam positiv upplevelse hos informanterna att man samlas och äter tillsammans vid matbordet och där också naturligt pratar. Om man tittar på olika språkliga sammanhang som man ingår i med sociokulturellt perspektiv, så menar Nauclér (2000) att man socialiseras in i olika former av positioner. Till exempel en fotbollsspelarposition som man kan kalla en uppbyggnad av sin identitet. Man bygger upp en repertoar av olika positioner genom åren, menar Nauclér (2000).
Som art är människan läraktig. Faktum är att detta är ett av hennes mest utmärkande drag: förmågan att ta vara på erfarenheter och använda dessa i framtida sammanhang(Säljö, 2000).
7.2 Specialpedagogiska implikationer
Om man aldrig gått i skolan, inte har någon skolvana eller lärt sig ett skriftspråk så måste man börja från början. Det är detta som benämns som färdighetsträning(Lindberg & Sandwall, 2012). Man ska lära sig att gå upp på morgonen, ta sig till skolan, ta ansvar för sitt skolarbete, delta i undervisningen och lära sig använda de verktyg som möjliggör inlärningen av
språket(Lindberg & Sandwall, 2012). Gemensamma utmaningar i färdighetsträning för informanterna har varit att de under dessa parallella processer med både färdighetsträning och kunskapsinhämtning inte haft en så god hälsa. Upplevelserna av ont i magen, ont i huvudet och koncentrationssvårigheter upplevdes som ett hinder i inlärningen. Här har skolan ett stort ansvar att kartlägga och sätta in specialpedagogiskt stöd och vidta de åtgärder som krävs så det kommer eleven till gagn. Precis som Gustafsson (2009) betonar att om man inte tar tag och bearbetar tidigare upplevda händelser som till exempel trauman kan detta få konsekvenser för skolarbetet(Gustafsson, 2009). Nilholm & Göransson (2013) poängterar också vikten av att ingå i ett sammanhang, en gemenskap. Här menar de att det är viktigt att olikheter ses som en tillgång och inte som en belastning. Här har en av informanterna tagit på sig rollen att laga mat åt övriga på sitt boende, vilket han upplever som mycket positivt. Här finns ett naturligt sammanhang där informanten upplever att han är en tillgång och detta i sig är stärkande samtidigt som han tränar sig i det svenska språket. Detta är en träning i språket han inte får i skolan men som är av yttersta vikt för att klara sig framöver i livet. Den didaktiska
forskningen kring hur nyanlända utan tidigare skolbakgrund tillägnar sig svenska som andraspråk under olika förutsättningar är begränsad(Lindberg & Sandwall, 2012). Som lärare för nyanlända har jag sett ett stort behov av kunskap om hur man didaktiskt på bästa sätt för eleven skapar de förutsättningar som eleven behöver för att utvecklas i sina språkkunskaper. Förutsättningar för lärande för de nyanlända som kommer utan tidigare skolbakgrund skiljer sig betydligt från de nyanlända med tidigare skolgång. Detta ställer krav på att
språkundervisningen på ett systematiskt och genomtänkt sätt kombineras med skriv- och läsinlärning(Lindberg & Sandwall, 2012). Lindberg och Sandwall (2012) skriver om vikten av relevans mellan språkinlärning och koppling till arbetsliv-, samhällsliv- och vardagsliv. Ahlberg (2009) betonar också vikten av en koppling mellan skola, vardag och arbete och lägger tyngden på att forskningen är av stor betydelse. Hon menar att den specialpedagogiska forskningen som bedrivs bör ha skiftande inriktning och fokus, detta för att en fruktbar kunskapsbildning som förser och berikar fältet med komplementär kunskap ska fortsätta. Det innebär att en del forskning riktar sig mot samhällelig nivå, annan forskning inom skolans som organisation och en del forskning riktar sig mot individer som är i behov av särskilt stöd(Ahlberg, 2009). Vilka behov finns hos ensamkommande utan skolbakgrund? Hur kan skolan möta dessa behov på bästa sätt? Kan det finnas ett samarbete mellan skola och världen utanför skolan så att individen får den stöttning och hjälp som behövs? Det är av stor
betydelse att forska vidare inom detta område. Alltfler ensamkommande anländer till Sverige och behoven ökar. Informanterna i denna studie har en längtan efter att få skapa sina framtida liv. Detta kan de göra men de behöver stöd. Ett samarbete över gränserna tror jag är till gagn för nyanländas livssituation. Johansson (2005) skriver:
En berättare är aldrig ensam om att berätta sin historia. Som lyssnare eller publik är man alltid delaktig i att skapa berättelsen.
Min önskan om mer forskning gällande ensamkommande nyanländas särskilda skolbehov är stor. Forskningen behövs.
Referenser
Litteraturförteckning
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet.Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Angel, B & Hjern, A (2004). Att möta flyktingar, Lund: Studentlitteratur.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm:Liber.
Fridlund, Lena (2011). Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Göteborg: Geson Hylte Tryck.
Gustafsson, Lars H (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, A, (2005). Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Havnesköld, Leif & Risholm Mothander, Pia (2009). Utvecklingspsykologi. Malmö: Liber.
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla. Finland: Norstedts Akademiska Förlag.
Hyltenstam, K & Lindberg, I, (2004). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studenlitteratur.
Hyltenstam, K & Lindberg, I, (2013). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studenlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009)Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Ladberg, G, (2000). Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, Inger & Sandwall, Karin (2012)Flerspråkighet – en forskningsöversikt. Bromma: Vetenskapsrådet.
Nauclér, K, (2000). Ett andraspråksperspektiv på lärande. Halmstad: Bulls Tryckeriaktiebolag.
Salamancadeklarationen, 2/2006. Svenska Unescorådet.
SAOL, Svenska akademiens ordlista, (1994). Smedjebacken: Smegraf.
Stukát, S, (2005). Att skriva examensarbete inom utvecklingsvetenskap. Lund:Studentlitteratur.
Säljö, R, (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts.
Vetenskapsrådet, (2012). Flerspråkighet – en forskningsöversikt. Bromma: CM Gruppen AB.
Viberg, Å, (1992). Vägen till ett nytt språk – andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. Arlöv: Berlings.
Vygotskij, Leo S (1934/2001). Tänkande och språk. Uddevalla: Daidalos AB.
Wigg, U, (2008). Bryta upp och börja om. Berättelser om flyktingskap, skolgång och identitet, Linköping: LiU-Tryck.
World wide web:
Diva-portal.org/smash/get/diva2:143664/FULLTEXT01.pdf. Lundgren, Berit (2005). Skolan i livet – Livet i skolan
www.examensordningen, speciallärare.se(2013).
www.lararnasnyheter.se 2012-03-01. Krav: Två svenskämnen
Skolverket, (2010) Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen
och fritidshemmet. Hämtad från www.Skolverket.se
Skolverket, (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Hämtad från www.skolverket.se
Bilaga 1 Intervjufrågor Bakgrundsfråga
Vill du berätta lite om dig själv, din bakgrund, tidigare skolgång och när du kom till Sverige.
Kärnfrågor
Hur upplevde du att det var att lära dig ett nytt språk?
Om man delar upp språkerövring av ett nytt språk i fyra delar, tala, läsa, skriva och lyssna, vilket av dem tyckte du var lättast att lära dig?
Om man delar upp språkerövring av ett nytt språk i fyra delar, tala, läsa, skriva och lyssna, vilket av dem tyckte du var svårast att lära dig?
När tycker du att du lär dig mest svenska? Vid vilka tillfällen? Är det på lektioner, på raster, ute med kompisar eller hemma vid datorn/teven?
Bilaga 2
Till deltagande februari 2014
Jag heter Lena Ringbom och läser sista terminen på speciallärarutbildningen vid Malmö Högskola.
Under den här terminen skriver jag mitt examensarbete om hur man som elev upplever det är att lära sig ett nytt språk.
För att ta reda på detta kommer jag att genomföra intervjuer med dig och några andra elever.
All information behandlas enligt Vetenskapsrådets rekommendationer. Det innebär att din identitet inte kommer att kunna identifieras, inte heller skolan du går på namnges och inte heller orten du bor på.
Jag tackar ja till att delta i denna undersökning
Jag tackar nej till att delta i denna undersökning
____________________________
Ort och datum
____________________________ Underskrift ____________________________ Namnförtydligande