Lärandemöjligheter

Lärarnas medvetna val av att arbeta utanför klassrummet handlar om att ge eleverna andra möjligheter till egna erfarenheter som kan stötta lärandet. När Ana från språkintroduktionen berättar hur stadsvandringen och de intrycken påverkat hennes lärande inkluderade hon även Stadsarkivet i sin berättelse. Hon ser att byggnaderna och dess omgivning tillför historie- undervisningen ett kompletterande perspektiv och uppfattar det som viktig information, förstahandskällor. Hon kopplar besökta platser med de dokument och uppgifter som de fick ta del av på Stadsarkivet. Hon drar slutsatsen att dokumenten bekräftade och fördjupade det som de sett under sin stadsvandring.

Ja lite, alltså man kunde se hur det varit inte bara vara på lektionerna, alltså man kunde se hur det varit innan vi kom till Sverige eller …, när vi gick till Stadsarkivet vi kunde se typ att det fakta också”, ” det är inte bara att plugga eller lyssna, men man kan se också så att du kan komma ihåg … (Ana)

Aya beskriver att de byggnader som ser lika dana ut som tidigare är de som är lättast att komma ihåg något om. Det var också tydligt för henne att stadsvandringen var en modellering av en uppgift som de senare skulle göra, men att det var viktigt att förberedas innan de gick ut. När gruppuppgiften senare delades ut såg hon likheterna och gruppen kunde lättare tolka instruktionerna om hur de skulle genomföra uppgiften. De kände igen sig i upplägget. Besök av platserna gjorde också att hennes grupp träffade på malmöiter som diskuterade och hjälpte dem med uppgiften. Kontakter som de annars inte hade fått.

Nej, jag tror att det är bäst att gå ut och titta platserna och exakt som vi gjorde att man tittar på gamla bilder och sen man tittar på byggnaden nu hur det är nu för tiden och sen, särskilt den där uppgiften som vi gjorde när var och en grupp fick en uppgift där de skulle besöka en plats och sedan hitta information sen göra en presentation. Det var en jättebra uppgift faktiskt, när vi gick dit till platsen hittade vi typ några personer som hjälpte oss och visade … (Aya språkintroduktionen)

Fyra av eleverna i årskurs 5 relaterar lärande till prov eller att svara på andra skriftliga frågor. De menade att stadsvandringarna hjälpte dem lite genom att få lite fakta som var användbart när de skulle svara på frågor.

34

För då kan jag se det, och sen, då vet jag typ vad de menar där. (Sara årskurs 5) Att få en personlig bild och känsla för en plats uttalas av tre av eleverna i årskurs 5. Besöken på platserna och att någon berättar på platsen är viktigt och gör att de känner att de har mer kunskap och kan berätta om en plats och personerna som bott och verkat där.

Jag tycker att man lär sig mycket för då, när någon frågar dig har du varit i det här stället eller sånt som nu då kan dom, då kan man veta, förklara för personen att det är så här det går till, historien hände så här, det är därför det här huset har byggts för att typ komma ihåg personen eller något. (Ibrahim årskurs 5)

Resterande två respondenter i årskurs 5 säger att det inte påverkade deras lärande, men trots det beskriver en av dem fragment om Malmös reformator Claus Mortensen.

Alla respondenterna från årskurs 8 beskrev att de aldrig är utanför klassrummet. Ibland är de ute på idrottslektionen och välkomnade variationen i historieundervisningen. De var positiva till att göra någonting annat än att bara sitta inne och skriva och läsa, att göra lite praktiskt gör att det känns mer intressant och roligt.

Eftersom jag läste på om platsen, var den låg, vad dom gjorde och sådana saker så fick jag i mig kanske livsinformation som jag kommer att veta en jättelång tid, hjälper att komma, komma ihåg historia. (Pelle årskurs 8)

Melinda beskrev att historia blev roligare för att det kombinerades med idrott i klockbingot. Hon tycker om idrott och då blir historia per automatik roligare och att vi lär oss på olika sätt. För Pär blev det också tydligare att det som de läste beskrev något som finns i verkligheten. Han tror dock att han hade kommit ihåg lika mycket ändå, men att han fick en bättre upp- fattning var platserna låg och hur det såg ut där. Pär efterlyser också att de skulle få lov att komma ut i andra ämnen och träffa personer som kan berätta om olika saker. Han menar att han lär sig lika bra, men det hade varit roligare och att det finns vissa i klassen som inte lär sig så bra genom att sitta inne och skriva på dator eller papper.

Jacob beskriver liknande upplevelse som Pär där kopplingen mellan verkligheten och det lästa lyfts som viktig, men han hade gärna också gått in i byggnaderna och fått mer fakta berättat för sig för mer stöd i arbetet som följde.

Det hjälpte oss eller mig för att man fick se hur det var, men man hade hellre gärna också gått in lite om man kan gå in i vissa byggnader då får man lite större överblick (Jacob årskurs 8)

35

6.5 Sammanfattning

Ämnet historia visade sig vara ett ämne som av majoriteten, fjorton av sexton, upplevs som ett intressant ämne. Det skiljde sig mellan elevgrupperna hur de uttryckte varför historia är intressant. De yngsta eleverna, årskurs 5, hänvisade till att det var spännande att veta vad som hände ”förritiden”, medans eleverna i årskurs 8 nyanserade sina svar med beskrivningen att det berodde på vad de läste om. Det var individuellt vilka tidsperioder och händelser som var intressanta. Eleverna från språkintroduktionen hade ett nyvunnet intresse för ämnet och det var till stor del kopplat till att läraren gjorde innehållet begripligt och intressant.

De flesta av respondenterna, tretton av sexton, kunde beskriva en eller flera av aktiviteterna som de genomfört utomhus och att de var en del i ämnesundervisning. Att undervisningen inne skedde i växelverkan med den undervisning som genomfördes vid stadsvandringarna. De kunde relatera till och koppla ihop med elevtexter som de läst innan stadsvandringarna och efter. De beskrev även att platsbesöken hjälpte dem i efterföljande övningar inomhus. Eleverna i årskurs 8 genomförde två övningar när de besökte centrum i Malmö, klockbingo och industrier i Malmö. För två av de fem eleverna fanns det inte någon tydlig koppling mellan historieundervisningen och aktiviteten. Däremot var det tydligt för dessa två att det tillhörde idrottsundervisningen.

Det föll sig naturligt för de flesta av respondenterna att inkludera ett historiskt perspektiv när de berättade om platserna. Tretton av de sexton deltagarna gjorde detta. Sätten att göra detta på skiljde sig lite åt, det var utifrån deras subjektiva upplevelser. Några beskrev historiska begrepp såsom urbanisering, medans andra nämnde personer, vad de gjorde och detaljer på byggnader som representerade den tidsperiod som de arbetat med. Ett nutidsperspektiv med kontinuitet och förändring på och av platserna inkluderas också.

Eleverna, fjorton av sexton, uttrycker att platserna ger dem erfarenheter som har stöttat deras lärande. Vad i erfarenheten som upplevs som stöttade i lärandet är väldigt individuellt. En av eleverna ser sambanden mellan platserna, upplevelser som ger erfarenheter där den nyvunna kunskapen kan kopplas ihop med varandra. En annan elev har haft lättare att dra nytta av platsbesöken när det fortfarande finns synliga spår kvar att se och ta på, men också att för och efterarbetet kopplat till platsen är avgörande för förståelsen och därmed lärandet. Fyra av eleverna reflekterar att det som de lärt sig om historia via platsbesöken har hjälp dem när de ska svara på provfrågor. Tre andra elever säger sig kunna berätta mer ur ett historiskt perspektiv kring platser och personer för att de besökt just de platserna. Respondenterna i

36

årskurs 8 var eniga om att variationen, att röra sig utanför klassrummet och göra något praktiskt, gjorde att det var roligare och därmed lättare att lära sig.