Varje berättelse är unik för personen och i rådande kontext. Brown och Wattchow (2016) har beskrivit svårigheten med att generalisera resultaten i forskningsstudier kring platsens roll inom utomhusundervisningen. Dessa slutsatser har gjorts utifrån att studierna har skett i olika länder, med olika lärare, olika åldersgrupper och där miljöns betydelse har varierat, men även ämnena. Vissa av svårigheterna som de kom fram till visar sig här också. I de här lektions- materialen är ämnet och syftet som de utgår ifrån samma och utförs i samma stad. Platserna används också på liknande sätt, som källmaterial. Även om strukturen är den samma i alla tre lektionspaketen framförs innehållet och förmedlas olika av lärarna. Dessa har olika bakgrund och erfarenheter. Elevernas ålder varierar också, liksom tiden mellan genomförda lektioner och intervjutillfället. Det finns vissa svårigheter med generalisering av kvalitativa
44
forskningsresultat i andra situationer än den undersökta. (Bryman, 2018). I det här fallet är det tre olika tillfällen med tre olika lärare. Förutom detta så är varje respondents berättelse unik för den personen. Kritiken mot kvalitativa forskningsintervjuer är bland annat att den är subjektiv istället för objektiv (Kvale & Brinkmann, 2017) samtidigt konstaterar Braun och Clarke (2013) att kvalitativa studier aldrig kan ge samma utfall eftersom de genereras från en kontext.
Ett av de första praktiska problemen är att få kontakt med lärare som arbetar med att inkludera stadsmiljön i historieundervisningen på ett medvetet sätt. Att platserna som besökts tillför något till lärandet. Redan här blir urvalet något begränsat. När det då gäller att intervjua elever så är det inte alla elever som känner sig bekväma med att intervjuas eller att föräldrarna inte ger sitt medgivande. Eftersom det är få lärare som använder staden som lärplats i växelverkan med klassrumsundervisning blir också urvalet av elever som respondenter något begränsat. Här är det frågeställningarna som vägleder urvalet av respondenter (Bryman, 2018). Ett alternativ hade varit att utöka antalet frågeställningar då det visade sig att respondenternas svar när det gäller studiens frågeställningar inte var så omfattande. Ett annat alternativ skulle kunna vara att utvärdera vad eleverna lärt sig i relation till vad lärarnas intention av vad eleverna skulle ha möjlighet att lära sig efter avslutat arbete.
Potentiella respondenter har i de här fallen först fått muntlig information från undervisande lärare utifrån informationsbrevets innehåll (bilaga 1, bilaga 2). Detta för att språkiga
missförstånd skulle undvikas i möjligaste mån. Under utvecklingssamtal i nuvarande årskurs 6 fick föräldrarna ytterligare muntlig information eftersom det var eleverna som fick
informationen och några hade viss svårighet att återberätta den för sina föräldrar. Det finns också en viss svårighet när ett informationsbrev formuleras. Det är lätt att avslöja för mycket om undersökningens syfte i texten och då påverka respondenterna. Det gäller att avgöra vad och hur mycket information som ska ges (Kvale & Brinkmann, 2017).
Vid några tillfällen under genomförande av historieundervisningen har jag observerat klassrumsarbetet. Detta för att fånga upp svårigheterna och otydligheterna i materialen, men inte varit undervisande lärare. Eleverna har då bekantat sig med mig utan att veta att de vid senare tillfälle skulle intervjuas. Detta skapa en annan relation till deltagarna som kan påverka insamlandet av information och som inte kan ignoreras. Det betyder inte att den påverkan är negativ utan kan ge en känsla av att vara en del av forskningsprocessen (Smith, 2020).
45
Den här undersökningen kretsar kring användandet av platsers betydelse för lärandet. I det här fallet är miljön en del av ämnet och källmaterial. Människor påverkar varandra, men det gör också val av plats. Det är inte bara respondenten och intervjuaren interaktion som påverkar varandra utan även omgivande miljö (Kvale & Brinkmann. 2017). Det är möjligt att en gemensam promenad till de berörda platserna med varje enskild respondent hade haft en viss påverkan på elevernas svar. Att valet föll på att visa platserna via bildmaterial var att det finns vissa svårigheter att ta med sig eleverna ut till respektive plats. För att åka ut med en
elevgrupp krävs det två vuxna från skolan. Undervisande lärare hade inte möjlighet att frigöra denna tiden och få med sig en kollega samtidigt som någon skulle täcka upp undervisningen för resterande elever. Det var inte heller möjligt för intervjuaren att själv transportera eleverna till valda platser.
Något som påverkar en forskningsstudie är forskarens förkunskaper och förståelse i ämnet (Kvale & Brinkmann, 2014, Bryman, 2018), i detta fall utomhuspedagogik och platsbaserat lärande. En risk kan vara att för mycket kunskaper kan påverka de halvstrukturerade inter- vjuerna. Något som Bryman (2018) pekar på är att följdfrågorna kan bli vinklade och då påverkar svaren och resultatet. Samtidigt krävs det viss kunskap om ämnet så att relevanta följdfrågor ställs (Kvale & Brinkmann, 2014). Forskarens förkunskaper inom området har varit centrala i den här studien och en förutsättning för att förstå respondenternas utsagor (Szczepanski, 2013).
Vid planerandet av intervjuerna beräknades tiden till 10 – 15 minuter och med det avsattes den tiden när intervjuerna bokades in. Det var ingen av respondenterna som använde sig av 15 minuter utan hölls sig från 5 upp till drygt 11 minuter. Intervjun höll sig inom beräknad tidsram och respondenterna hade möjlighet att göra tillägg och berätta klart utan att känna sig stressade. Eleverna i årskurs 5 var de som var mest fåordiga och mest osäkra. Ingen av dem gav några uttömmande svar efter första frågan och ville ha bekräftelse på att de svarat rätt i sina berättelser om platserna. Med stöd av följdfrågor så kunde de flesta, sju av nio, berätta lite mer. Detsamma gäller för eleverna från språkintroduktionen. Eleverna i årskurs 8 berättade självmant lite mer om vad de tänkte och tyckte, men samtidigt ville de ha bekräftelse på att de svarat rätt när det gällde platserna.
För att inte tappa för mycket information så är det nödvändigt att spela in intervjuerna och att transkribera dem. Om inte detta görs utan forskaren förlitar sig på sina anteckningar är det mycket av innehållet som kan tappas. Möjligheten att ändra på utsagan är också stor, att lägga
46
in sina egna tolkningar och omformulera det sagda. Det som är intressant i en kvalitativ intervju är just vad respondenten säger och hur hen svarar på frågorna (Bryman, 2018). En annan svårighet, som har sin grund i hur intervjun genomförts och som visar sig vid transkriberingen, är hur väl intervjun håller sig inom ämnesområdet. En halvstrukturerad intervju bygger på att intervjuaren ställer följdfrågor (Fejes & Thornberg, 2015, Kvale & Brinkmann, 2017) och intervjusituationen är mer samtalslik (Kvale & Brinkmann, 2017). Det är lätt att intervjun övergår till ett utvidgat samtal. Om detta sker så medför det att transkri- beringen blir mer tidskrävande, men försvårar även kategoriseringen av informationen inför analysen (Bryman, 2018).
Det finns vissa fördelar med tematisk analys. En av dem är att det är en metod som är lätt att lära sig och att använda, en bra metod att starta med. Tematisk analys är inte heller bunden till något teoretiskt ramverk (Braun & Clarke, 2013).
Trots att tematisk analys anses som ett lätt sätt att analysera en kvalitativ undersökning finns det vissa fallgropar. Det gäller att ge sig tid till att noggrant läsa igenom den data som är insamlad. Detta ska göras ett flertal gånger så att en rättvis kodning och ett användbart underlag kan vaskas fram. En annan svårighet är att analysen ska svara på frågeställningarna, men benämningarna på temana ska inte rakt av vara frågeställningarna eller en intervjufråga. Det är lätt att gå den enkla vägen och inte titta efter mönster som utkristalliseras i materialet. Temana ska också vara skilda från varandra och inte överlappa varandra (Braun & Clarke, 2006).
Trots detta visar elevernas berättelser tendenser som är användbara, att göra en nulägesrapport för just den stunden. Det som är intressant i en tematisk analys är inte de mest frekventa svaren utan de som är mest meningsfulla utifrån forskningsfrågan (Braun & Clarke, 2013).