Lärare A:s berättelse

2.9 Resultat

I den här delen kommer resultatet av intervjuerna att redovisas. Resultatet kommer att redovisas alla lärare för sig, där lärare A-E får varsin egen berättelse om deras resonemang och använ-dande av populärkulturella uttrycksformer i historieundervisningen. Detta kommer att present-eras i form av sammanfattningar men också med dpresent-eras egna ord i form av citat. Dpresent-eras svar och tankar kopplas också ibland till tidigare forskning och undersökningar från forskningsläget, samt forskning från teoridelen. Svaren kommer inte att redovisas fråga för fråga utan vissa frå-gor har satts ihop under olika rubriker. Lärarna kommer i resultatet att nämnas som lärare A, lärare B, lärare C, lärare D och lärare E för att bibehålla lärarnas anonymitet.

Den första frågan jag ställde till alla lärare var hur länge de arbetat som historielärare, vad de har för utbildning och vad deras ålder är. Jag tänkte att detta kunde göra dem lite avslappnade och att intervjun börjar lite lättsamt. Dock var det ingen av lärarna som hade några problem med att svara på resterande frågor utan alla hade många tankar och resonemang om populär-kultur som uttrycksform i historieundervisningen. Ingen av lärarna verkade heller tycka att det var jobbigt att bli inspelade och samtalen flöt på som ett vanligt samtal där lärarna kunde tala fritt utifrån mina grundfrågor.

2.9.1 Lärare A:s berättelse

• Att definiera begreppet populärkultur och om populärkulturella uttrycksformer används i lärarens historieundervisning.

Jag ber lärare A att berätta vad han tänker på när han tänker på begreppet populärkultur, vad begreppet betyder enligt honom. Lärare A tycker att begreppet populärkultur är ganska svårt att definiera.

Ja men det är väl just det här att man kanske vinklar, berättar om på ett kanske lite

annorlunda sätt, man lyfter fram sånt som inte finns så mycket i historieböckerna och så va.

När jag frågar om lärare A använder populärkultur som uttrycksform i historieundervisningen svarar han ja om än lite tveksamt.

29

Jag gör väl det då om det var på det här sättet jag kunde tolka det på va?

Lärare A berättar att han använder sig av en filmserie i historieundervisningen som är gjord av Martin Timell och Dick Harrysson. Serien består av cirka 10 olika historieområden och är något som eleverna verkar uppskatta säger lärare A. Jag frågar om eleverna tycker om serien som han visar.

Ja det hoppas jag för dom har i alla fall inte varit nåt negativa nä, det blir lite som en förkunskap för dem innan vi ger oss in på varje moment i boken då eller nåt liknande va.

• Varför använder läraren inte fler populärkulturella uttrycksformer?

När vi har diskuterat klart serien som lärare A använder i sin historieundervisning går vi in på varför han inte använder fler populärkulturella uttrycksformer i sin historieundervisning. Han börjar prata om sociala medier och hur lärarens egen skolgång har påverkat hur han själv undervisar.

Jag går inte in på, eh, såna här sociala medier eller nånting sånt där va, överhuvudtaget inte för jag var ju som vi sa i början gammal då va. Man känner ju också igen sin egen tid i skolan och jag tror att i sin lärarroll tar man ganska mycket därifrån också, det är inte bara lärarutbildningen, det räcker liksom inte.

Här ser vi ett tydligt exempel på vad tidigare forskning säger om hur verksamma lärare idag har växt upp i ett helt annat samhälle än vad dagens elever gör och att det ofta saknas ett intresse och engagemang hos lärare när det gäller dagens populärkultur.65 Lärare A nämner nämligen flera gånger sin ålder som en anledning till att han inte använder populärkultur så mycket i undervisningen.

Lärare A fortsätter sitt resonemang angående varför han inte använder mer populärkultur i undervisningen, han kopplar populärkultur till något som är kul och att det inte är vad skolans uppdrag går ut på.

Nu kan jag tänka mig att 2020 så ska allt vara så jäkla kul hela tiden och att många pedagoger vrider och vänder på sig för att merparten av eleverna ska tycka undervisningen är rolig. Jag tänker precis tvärtom jag, beroende på att jag då är lite äldre säkerligen också. De är inte här för att ha kul, de är faktiskt inte det, det finns inte ett enda sånt ord i vår läroplan.

30

Tidigare forskning visar att lärare ofta anser att elever ska lämna sina erfarenheter av populärkultur hemma, att skolan alltså inte ska anpassa sig i någon större utsträckning efter elevers användning av populärkultur.66 Detta är en linje som lärare A följer när han diskuterar om skolan ska anpassa sig efter eleverna och deras liv utanför skolan.

Varför är det vi hela tiden som pedagoger som ska anpassa oss efter önskemål från eleverna? Vi är ju de som är utbildade, vi vet vad uppdraget går ut på och då är det kanske de som måste anpassa sig efter vad vi levererar för stoff.

• Syfte, kunskaper och förmågor vid användningen av populärkulturella uttrycks-former

Syftet med lärare A:s användning av serien av Dick Harrysson och Martin Timell är att ge eleverna en viss förkunskap innan de startar att arbeta med läromedlet , då vissa elever inte har någon förkunskap alls om vissa historieområden. Detta är något positivt när man ser på Lèvesques modell om hur lärare ska arbeta kring historisk empati med elever, i Lèvesques modell av historisk empati är det en stor fördel att använda sig av flera olika källor inom ett och samma historieområde för ge elever möjlighet att kunna föreställa sig det förflutna.67 Har eleverna ingen förkunskap om ett historieområde blir det oerhört svårt att kunna sätta sig in i hur det var att leva i det förflutna, eleverna behöver ha en viss förkunskap för att ha möjlighet att kunna föreställa sig hur människorna levde förr i tiden.

Jag frågar lärare A vad han tror att populärkulturella uttrycksformer i historieundervisningen kan bidra med för kunskaper och förmågor hos eleverna. Han säger att det säkert kan bidra med en del, men ger inte någon detaljerad tanke om det hela.

Ja nä men alltså du kan ju säkert få in en hel del där också va med begrepp och, eh, resonemang och så här va. Absolut.

Jag avslutar intervjun med att fråga om historia är ett uppskattat ämne hos eleverna. Lärare A svarar väldigt snabbt att nej det tycker han inte, dock är det alltid intressant med krig och action.

Alltså det kan vara intressant om de får se där de har krigat å såna saker då va. Allt som det är action i, det ska vara lustfyllt hela tiden för att det ska fånga deras intresse, eh, men sen då när det kommer till att dom ska lära sig då olika begrepp. Alltså historiska begrepp för

66 Gunnarsson, (2013), s. 11.

31

att sen kunna använda sig av dom i olika sammanhang då är det så betungande och då blir ämnet i sig tråkigt.

Lärare A tror att man ofta lär sig att uppskatta historia i vuxen ålder, att elever på

mellanstadiet kanske är för små för att verkligen kunna ha det historiska tankesättet som man har som vuxen.

Alltså jag tror inte de har det minsta intresse av hur det var förr, de är nu eller om de inte ens är nu så är de i vad som kommer hända imorn, eh, alltså vad som har hänt, ja men alltså det har ju redan hänt och det kan vi inte påverka. Samhället ser ju ut som det gör idag och det lever jag i och vad det beror på det skiter jag fullständigt i va, lite så är tanken hos många elever.

Vissa har dock ett intresse för historia men det tror han beror mer på att de vill prestera bra i skolan överlag. Att lärare A tror att elever på mellanstadiet inte har förmågan eller intresset av att kunna tänka historiskt visar på att Lèvesques åsikter om att skolan måste bli bättre på att med ett effektivt sätt ge eleverna möjligheten att utveckla historisk empati genom till exempel hans modell kan stämma.68 Lärare behöver alltså kontinuerligt arbeta med att stötta och hjälpa eleverna att utveckla förmågan att tänka historiskt genom att presentera historiska händelser på olika sätt, istället för att tänka att eleverna inte har förmågan eller intresset. Förmågan att tänka historiskt är en process som eleverna kan lära sig med rätt hjälp, oavsett ålder. Efter den här frågan avslutas intervjun.