Lärare B:s berättelse

• Att definiera begreppet populärkultur och om populärkulturella uttrycksformer används i lärarens historieundervisning.

Precis som lärare A tycker lärare B att det är svårt att definiera begreppet populärkultur då det kan vara så mycket olika saker. Dock tänker han spontant på media som används av

folkmassan för underhållning.

Jag tänker typ hollywoodfilmer, eller böcker och såna saker men jag vet att det kan va mycket mer också. Det är väl i alla fall det första jag tänker på.

32

Lärare B är alltså inne på ungefär samma definition som Nationalencyklopedin, där det står att populärkultur är skapat för den stora massan och är tänkt att nå ut i hela samhället.69

När jag frågar lärare B om han använder populärkulturella uttrycksformer i historieundervisningen svarar han att han använt delar av populärkultur i sin

historieundervisning, utdrag av tex böcker och filmer som vissa klipp men han låter dock lite osäker i sitt svar.

Eh nja, det är ju en bra fråga men jag har väl använt delar av det, utdrag av böcker och utdrag av filmer.

Anledningen till att lärare B enbart visar utdrag ur filmer och inte hela filmer är för att han anser att det kan vara svårt för eleverna att urskilja vad som är roligt i filmen och vad som är kopplat till ämnet. Därför tycker han det är lättare att visa filmklipp. Han har också bett elever att spela in podcasts men har inte använt sig av så mycket mer populärkulturella

uttrycksformer och att detta beror på bristande kunskap från hans sida. Än en gång ser vi kopplingen till tidigare forskning som säger att det ofta beror på bristande kunskap eller engagemang hos lärare när det gäller användande av populärkulturella resurser i skolan.70

• Varför använder läraren inte fler populärkulturella uttrycksformer?

Lärare B resonerar kring varför han inte använder mer populärkulturella uttrycksformer i sin undervisning, vad detta kan bero på.

Det kan ju vara så att anser man sig ha en tidsbrist och ändå ha en fungerande

historieundervisningen så kanske man inte tar sig tiden att leta upp relevant material som fungerar i undervisningen.

Han fortsätter diskutera detta, att det ställer väldigt stora krav på en själv som lärare att hitta något som är bra att använda i undervisningen. Han anser dock att man som lärare får försöka ha en kombination av olika saker i sin undervisning för att träffa de flesta elever. Än en gång kan svaret kopplas till Lèvesques modell där han belyser vikten av att använda sig av flera olika källor för att nå ut till alla elever och ge dem möjligheten att utveckla historisk empati.71

69 ”populärkultur - Uppslagsverk - NE.se”.

70 Alvermann, Moon, och Hagood, (1999), s. 1,2.

33

Vi diskuterar om att använda saker som datorspel i undervisningen och då berättar lärare B att han har en vän som faktiskt gör detta i sin historieundervisning.

Jag har en kompis som också undervisar i historia, eh, men han håller på å utforskar liksom grekisk historia å romersk historia med sina elever och gör det genom tv-spel. Jag tror inte att han har med sig konsoler till skolan men jag tror att han sitter hemma och spelar å så spelar han in det samtidigt och berättar på mikrofon då. Sedan visar han detta för klassen å det säger han själv är väldigt uppskattat.

Han diskuterar vidare här att det handlar ju såklart om ett eget intresse och att han själv kanske inte har just det intresset av tv-spel som hans vän har, därför skulle det inte bli lika bra om han själv testade på detta.

• Syfte, kunskaper och förmågor vid användningen av populärkulturella uttrycks-former

När jag frågar i vilket syfte lärare B använder populärkulturella uttrycksformer är han noga med att poängtera att han absolut inte gör det i något belöningssyfte.

Jag läste en artikel nån gång, kommer inte ihåg vem som har skrivit den eller exakt vad den handlade om. Det jag kommer ihåg från den var vad som kännetecknar en duktig

undervisare och det är en som kan förmedla samma innehåll på olika sätt. Å jag tror väl att det är i det syftet jag använder, säg filmer nu, för att få berättat samma men på olika sätt. Vissa elever har ju enklare för att läsa en text medan andra har en bättre visuell förståelse.

Här kan man koppla lärare B:s svar till Fines och Rusens forskning om hur viktig berättelsen är i historieundervisningen för att eleverna genom berättelsen får en större chans att utveckla en förståelse.72 Svaret kan också än en gång kopplas till Lèvesques modell som tar upp precis det här, med att till exempel visuella elever behöver få ett innehåll presenterat för sig som passar deras visuella inlärningsförmåga.73

Film å sånt gör det ju också lite mer intressant och roligt, jag använder dock inte film som belöning i undervisningen för jag tycker, eh, att hittar man en bra film eller filmklipp inom historian så är ju det värdefullt. Nä så det är nog eh, syftet är nog att träffa fler elever och berätta samma historia på ett annat sätt så att alla elever får en möjlighet att förstå vad historia är för något och kan sätta sig in i den.

72 Deldén m.fl., (2014), s. 8.

34

Lärare B menar alltså att kunskapen eller förmågan som populärkulturella uttrycksformer kan bidra med i historieundervisningen är en större och djupare förståelse av historia, historiska händelser och aktörer, vilket man kan säga menas som historisk empati.

Slutligen frågar jag hur lärare B ser på elevernas tankar om historieämnet, om det är ett uppskattat ämne. Han anser att ämnet är roligt överlag för eleverna men att det kanske missuppfattas en del av dem.

Många har nog en annan bild av vad historieämnet är egentligen, eh, det uppskattas nog väldigt om man berättar kanske lite med inlevelse, till exempel då om Gustav Vasa och hans äventyr. Det kan dom tycka är väldigt intressant och roligt. Men allt det som ligger runtomkring det tror jag att fler kan tycka är tråkigt och lite svårt, källkritik eller orsak konsekvens å såna här saker.

Lärare B resonerar alltså som lärare A gällande vad elever tycker om historieämnet, att själva berättelserna, de spännande händelserna och så vidare är intressant. Det är allt runtom med begrepp, resonemang, orsak konsekvens, som gör historieämnet svårt. Detta visar än en gång på vikten av att hjälpa eleverna att utveckla historisk empati för att med en bättre förståelse kunna hantera historieämnet, vilket Lèvesque också uppmanar till.74