Lärare C:s berättelse

• Att definiera begreppet populärkultur och om populärkulturella uttrycksformer används i lärarens historieundervisning.

Lärare C, som också är den enda kvinnan i intervjuerna, tycker precis som föregående lärare att det är rätt svårt att definiera begreppet populärkultur. Hon är också den enda som ber om att få veta den ”riktiga” definitionen efter att hon själv förklarat sin definition av begreppet.

Ja men jag tänker ju, nu vet jag ju inte om jag tänker rätt men, jag tänker på litteratur, film, öh, alltså medias ah alltså alla såna saker. Nu vet jag ju inte om jag svara rätt? Men vad är definitionen egentligen då?

35

Vi pratar om att begreppet populärkultur är väldigt tolkningsbart och att det egentligen inte finns något rätt eller fel svar. Jag ger henne dock definitionen som Nationalencyklopedin skriver, att det är något som skapas för den stora massan och att det kan vara allt från film och böcker till sociala medier och mode.

Lärare C har använt lite olika populärkulturella uttrycksformer i sin historieundervisning, till exempel har hon flera gånger använt sig av Maj Bylocks bok Drakskeppet under arbetet om vikingatiden i årskurs fyra.

Hon (Maj Bylock) skrev ju om olika historiska äventyrsböcker, hon har skrivit om till exempel Robinson Crusoe å alla så. Hon var historielärare själv och saknade väl nån typ utav bok i sin undervisning så hon skrev den. Så den har ju jag använt så och läst i samband med vikingatiden.

Lärare C låter väldigt engagerad när hon talar om boken och det märks att hon själv är intresserad av ämnet och tycker att boken är väldigt bra, det har fungerat oerhört bra att använda den i historieundervisningen. Vi kommer in på att använda klipp från filmer i historieundervisningen men lärare C berättar då att hon mer använt sig utav detta i ämnet svenska för att till exempel visa hur man skapar en spänning i en film. När vi diskuterar detta kommer hon plötsligt på att hon faktiskt använt sig av spelfilm i årskurs 6 när eleverna arbetade med Stormaktstiden.

När jag hade en 6:a i fjol under arbete med Stormaktstiden, då använde jag ju en filmproduktion om just Stormaktstiden men det är ju också en period som är väldigt , eh, väldigt rå så allt passar inte att visa. Så då visade jag klipp hur det till exempel såg ut när Gustav den andre Adolf dog på det där slagfältet å så. Men det var väl mer en

dokumentärfilm då.

• Varför använder läraren inte fler populärkulturella uttrycksformer?

När jag frågar lärare C varför hon inte använder sig av fler populärkulturella uttrycksformer i historieundervisningen eller hela spelfilmer så är hennes främsta orsak att hon anser att det blir för svårt för eleverna.

Som man ser nu då i 4:an så får ju jag sitta och läsa textremsan när vi visar nånting för dom hänger ju inte med. Å jag får ju till å med stoppa å säga nu pratar dom om det här, det betyder det här. Så det känns ju som att, ah att nivån är så låg att dom inte kan ta till sig riktigt det. Det är lite för svårt.

36

Lärare C förklarar än en gång att visar hon någon film eller liknande är det ofta i något annat ämne eller kopplat till värdegrund så som vänskapstema eller mobbning. Det är intressant här att alla lärare hittills har antytt att eleverna är för unga för att kunna tänka historiskt eller att det blir för svårt med spelfilmer och så vidare medan forskning som till exempel Hobbs och Moore pekar på att populärkultur i historieundervisning faktiskt främjar historisk empati.75 Lärare C berättar även att serien Vikings är hennes favoritserie men att det är synd att det är så mycket sex och våld, annars hade man kunnat visa det för eleverna.

Dock skulle man nog kunna visa en hel del från serien om man var duktigare på att begränsa, det krävs ett intresse av läraren för att det ska bli bra.

Precis som lärare A så tänker lärare C på sin egen skolgång och kopplar detta till sina tankar, hon berättar att hon inte ens kommer ihåg om hon sett någon film när hon gick i skolan och att det nog hade varit intressant att få göra det någon gång.

• Syfte, kunskaper och förmågor vid användningen av populärkulturella uttrycks-former

Lärare C förklarar att hon har jobbat som speciallärare i många år och tycker det är viktigt med till exempel bildstöd i undervisningen. Hon anser att alla elever faktiskt mår bra av att få olika slags stöd i undervisningen, dels läsa och skriva dels se och höra. Det här kan precis som i föregående intervjuer kopplas till Lèvesques modell om historisk empati angående olika slags källor som bygger på elevers olika sensoriska förmågor.76

Det man ser, speciellt när jag arbetade som speciallärare, är att eleverna ofta kommer ihåg det de har sett och hört. Vi är ju så olika hur vi lär in så jag tycker att alla har, eller mår bra av olika slags stöd i undervisningen.

Lärare C fortsätter sitt resonemang och pratar om hur svårt det kan vara om man kommer från ett annat land och ska läsa svensk historia, då måste man nästan kunna visa nånting för att eleverna ska få en bild av området det ska arbeta med. När vi pratar om olika kunskaper och förmågor som populärkulturella resurser kan bidra med så nämner lärare C att eleverna berörs

75 Hobbs och Moore, (2013), s. 15.

37

mer av till exempel film, eleverna reflekterar mer, att det skapar en tanke och ett engagemang.

Ja men det handlar ju just om att reflektera över saker, du får ju en tanke om du får ett stöd av bild eller film, det skapar ju också känslor inom dig som du kan diskutera. Du blir ju, du blir ju berörd på ett annat vis än att du kanske bara läser i en bok då. Det skapar ju kanske också ett engagemang.

Lärare C fortsätter tankarna kring vilka förmågor och kunskaper populärkultur kan bidra med i undervisningen och hon pratar om hur eleverna får en bättre förståelse genom att se ett klipp om något då de bli berörda och att det blir enklare för eleverna att göra kopplingar från vad de själva upplevt till det de ser. Hon berättar också att ska hon använda populärkultur i

historieundervisningen vill hon gärna hitta sådant som eleverna kanske inte skulle få för sig att se/läsa på fritiden för att eleverna ska få en variation av populärkulturen.

Skulle eleverna tex se framsidan av Maj Bylocks Drakskeppet på biblioteket skulle dom nog aldrig välja att låna den, då den är hur gammeldags som helst, så jag tror vi behöver vara duktiga på att se vad som finns i populärkulturen och ta in den mer i skolan tror jag. Man behöver också undervisa på olika sätt så att undervisningen blir mer varierad för att fånga fler elever.

Även hos lärare C är alltså ett av syftena med användandet av populärkultur i historieundervisningen att nå ut till fler elever då alla elever lär sig på olika sätt.

Till sist tar vi frågan ifall lärare C uppfattar historia som ett uppskattat ämne hos eleverna. Även här blir svaret att elever ofta uppskattar krig och bråk. Dock säger lärare C också att det går att göra mycket genom berättelser för att fängsla eleverna, då känns det som att eleverna tycker att det är kul.

Ja jag tycker ju att dom verkar tycka om historia och det är ju för att jag tycker om historia så mycket själv. Men jag tycker det är tacksamt att jobba med So-ämnena och speciellt historia. Medeltiden tycker dom är jättespännande med till exempel pesten och alla olika bråk i Sverige innan det blir ett enat rike. Det går att göra ganska mycket, men du behöver vara ganska duktig på och kunna mycket själv. Du behöver kunna berätta mycket för att fängsla dom tror jag ju.

När det kommer till lärare C:s svar tycker jag att hon fokuserar mer på berättelsen i

historieundervisningen än de andra lärarna, och belyser vikten av berättelsens roll precis som historiedidaktikerna Fines och Rune i deras forskning. Fines och Runes förklarar att genom

38

berättelsen startar en tankeprocess hos eleverna men det krävs att läraren är en bra berättare med mycket inlevelse, vilket lärare C nämner själv att hon har för hon älskar att låta eleverna leva sig in de historiska berättelserna som hon bjuder in till. Fines och Runes belyser också vikten av att alla lärare tränar på sin förmåga att kunna berätta med inlevelse då det blir som en rekonstruktion av det förflutna.77