8. Resultat
8.1 Vad lärare gör i sin praktik som skapar förutsättningar för en god lärare- elevrelation i
förutsättningar för en god lärare- elevrelation i
träningsskolan
Observationsexempel 1 äger rum under en samling i Klass A. Vid observationstillfället närvarade 4 elever, 1 speciallärare och 3 elevassistenter.
Dagen börjar med samling. Läraren står till en början framme vid tavlan i klassrummet och
de fyra elever som är där sätter sig runt ett fyrkantigt bord. I klassrummet finns även tre elevassistenter och jag. Läraren börjar med att hälsa på alla elever och vuxna som finns i klassrummet genom att gå runt till var och en och ta i hand och säga ”God morgon”. Läraren
25
frågar också varje person om den har sovit gott. Alla får svara verbalt, om de har den förmågan, och/eller genom att göra tummen upp eller ner.
Första eleven svarar på frågan efter en liten väntetid genom att göra tummen upp.
Nästa elev svarar genom att göra tummen upp med båda händerna, och genom att visa fysisk glädje med hela kroppen (har svårt att sitta still på stolen, ”hoppar” sittande upp och ner och ler). Läraren skrattar spontant till och säjer: ”åh, två tummar upp!”. Eleven skrattar lite också och de ser varandra i ögonen och ler. (kontakten handlar om ca en sekund där ögonen möts). Läraren går till nästa elev. Eleven svarar på frågan genom att göra tummen upp. Men, visar tydligt genom att göra uppfordrande ljud att det är något mer. Läraren uppmärksammar detta, tittar på eleven som gör tecken för taxi. Läraren frågar: ”Var det problem med taxin?”. Eleven nickar. Läraren frågar: ”Kom det ingen taxi?”. Eleven nickar. Läraren frågar: ”Men hur kom du hit då!?”. Eleven tecknar bil och Läraren frågar: ”Körde mamma dig hit?” Eleven nickar och ljudar jakande ”aaa”, ser mycket nöjd ut.
Eleven pekar sedan på Läraren när hen återgått till tavlan. Eleven ljudar uppfordrande. Läraren tittar på eleven och säger: ”Undrar du hur jag sovit?”. Eleven gör ett jakande ljud ”aaa” och nickar. Läraren berättar att hen sovit sådär och berättar om sin hund som kräkts på kvällen. Eleven tecknar en bokstav och jag förstår av sammanhanget att det är Lärarens sambo och Läraren svarar att sambon också sovit gott.
I observationsexempel 1 syns praktikerna struktur och kunskap om det pedagogiska arbetet. Det som sker i samlingen följer en viss struktur och som observatör går att se att eleverna är införstådda med hur det skall gå till och att de har varit med om det upprepade gånger och därför vet vad de kan förvänta sig. Användningen av alternativ och kompletterande kommunikation i form av tecken som stöd används konsekvent som en naturlig del. Både strukturen och användandet av tecken ser jag som exempel på Kunskap om det pedagogiska arbetet som i detta observationsexempel innebär kompetens för vad som är lämpligt i undervisning av elever i träningsskolan. Förväntningar på prestation framkommer när läraren har en tydlig förväntan på att varje elev kan svara på frågan om de har sovit gott. Ge tid syns i och med att läraren ger varje elev den tid den behöver för att kunna svara. Att ge eleverna tid belyser en respekt när läraren respekterar varje elevs individuella behov av tid. Respekt syns också när läraren inte bara går vidare utan uppmärksammar att en av eleverna pockar på mer uppmärksamhet. Eleven gör detta genom att ljuda och göra tecken. Läraren är lyhörd för detta. Det visas genom att hen tar reda på vad eleven vill och även tar för givet (min tolkning) att eleven faktiskt har något viktigt att berätta. Det blir även ett exempel på hur läraren Ställer krav på eleverna genom att inte föregå och hjälpa till.
Genom att läraren förflyttar sig i rummet, går fram till alla och tar i hand, exemplifieras Medveten användning av uppmärksamhet och Fysisk beröring. Lärarens placering stödjer
26
elevernas förmåga att rikta uppmärksamheten mot vad som sker. När läraren tar i hand förstärks vad aktiviteten handlar om, dvs att ”vi hälsar på varandra” och ”nu är det du och jag som hälsar på varandra”.
När en av eleverna bryter det givna mönstret med att inte svara med tummen upp eller ner utan genom att göra två tummar syns också praktiken Dela glädje och humor upp. Läraren hakar snabbt på elevens glädje genom att omedelbart ge eleven en respons på detta och visa att hen förstår att eleven skojar genom att dela elvens glädje.
Läraren förmedlar genom sin Personliga närvaro att vara att det ”på riktigt” är intressant att få veta hur eleven kom till skolan när inte färdtjänsten kom genom. Läraren gör detta genom att vara Lyhörd och uppmärksamma att eleven inte har pratat klart efter att ha svarat på frågan om nattsömnen och ger eleven utrymme att prata färdigt.
I slutet av observationsexemplet finns en lite sekvens när en elev själv tar initiativ till en fortsättning på frågestunden om nattsömnen när läraren egentligen avlutat denna del. Eleven vill veta hur läraren sovit och även hur lärarens sambo sovit. Läraren visar genom sitt sätt att förhålla sig till detta, genom att uppmärksamma och ge sig tid at förstå elevens fråga och även ge svar till eleven, exempel på Öppenhet och respekt.
Observationsexempel 2 äger även detta rum under samlingen i Klass A. Vid observationstillfället närvarade 4 elever, 1 speciallärare och 3 elevassistenter.
Samlingen avslutas med att ta reda på vilken tid skoldagen avslutas. Läraren frågar en elev vilken tid det är. Eleven tänker länge och svarar efter en stund verbalt och med hjälp av tecken. Det tar en stund för eleven att formulera svaret verbalt och läraren väntar lugnt och tyst utan att hjälpa till. När eleven formulerat svaret klart svarar läraren att det stämmer. Sedan skall eleven ställa in denna tid på en ”skolklocka” som står framme på tavlan. Eleven tar ner klockan medans läraren står med ryggen till. Eleven håller i klockan, tittar på den och ser mycket nöjd, glad och lite lurig ut. Så lyfter eleven upp klockan i luften och säger ”Ta daaa!!!!”. Läraren tittar på klockan och börjar skratta. Båda tittar på klockan och skrattar. Klockan står redan på rätt tid.
Den tydligaste i denna korta sekvens är Dela glädje och humor. Läraren inser vad det är eleven har upptäckt och delar spontant elevens glädje över det humoristiska i att klockan redan stod på rätt klockslag. Lärarens Personliga närvaro blir en förutsättning för att uppmärksamma detta. Denna närvaro belyses enligt min tolkning när läraren stannar upp och tar in situationen vid elevens ”Ta daaa” och ser situationen ur elevens perspektiv.
I detta observationsexempel kan man se exempel på Kunskap om elevens behov och diagnoser i form av att läraren vet vilken nivå på prestation som kan förväntas av eleven. Läraren har tillräcklig kunskap om just den här enskilda elevens förutsättningar och bedömer att den, utan hjälp, kan prestera svaret på frågan och även ställa in klockan på rätt tid.
27
Observationsexempel 3 äger rum samlingens upprop i Klass A. Vid observationstillfället närvarade 4 elever, 1 speciallärare och 3 elevassistenter.
I slutet av samlingen hålls ett kort upprop av alla elever och vuxna i rummet. Det går till så att den elev som för dagen har ansvaret för samlingen tar upp lappar med allas namn ur en låda. De som är där svarar ja när deras namn läses upp av eleven som leder samlingen. En elev som inte sagt någonting tidigare under samlingen får sitt namn uppropat och säger först ingenting och reagerar heller inte synbart. Läraren vänder sig mot eleven och säger att ”du får svara om du är här”. Det är tyst en stund till. Alla väntar och är tysta. Efter en lång stund svarar Eleven som är uppropad till slut. Eleven svarar mycket högt, tydligt och glatt ”JAAAAAA!!!”. Läraren responderar så direkt genom att säga ”Snyggt svarat!”.
Denna sekvens belyser dels Kunskap om elevens behov och diagnos och dels Förväntningar på prestation när läraren först ger eleven stöttning genom att verbalt förtydliga att eleven skall svara och sedan tyst invänta och ge eleven tid att själv göra detta. Det exemplifierar även Ställa krav och Konsekvent beröm. Läraren hjälper eleven, men ställer krav på att den skall svara själv När svaret väl kommer ger läraren omedelbart beröm medelst sin ögonblickliga respons ”Snyggt svarat!”. Läraren visar Respekt och tilltro till eleven genom att ställa krav på eleven och på detta sätt visa tilltro till att eleven innehar kapaciteten att svara.
Observationsexempel 4 äger rum under en lektion i svenska i Klass A. Vid observationstillfället närvarade 4 elever, 1 speciallärare och 3 elevassistenter.
Det är en lektion i svenska som går in under ämnesområdet kommunikation. Klassen skall spela spel tillsammans. Läraren, fyra elever och två elevassistenter är med. En elev får välja sitt favoritspel. Det blir bokstavslotto. Eleven drar bokstäver och alla skall säga ett ord som börjar på bokstaven. Läraren är med och spelar på samma villkor som eleverna med egen bricka. Bokstaven B dras. Läraren tittar på sin bricka och säger, lite tyst som för sig själv, ”jag har inte B”. Eleven som sitter bredvid läraren puttar lite på läraren och pekar på sin bricka. Läraren tittar på elevens bricka och säger ”inte du heller”. De tittar på varandras brickor och sedan tyst ser de varandra i ögonen för en stund.
Här illustreras Kunskap om det pedagogiska arbetet och Lek med att läraren väljer att använda sig av att klassen skall spela spel tillsammans. Att spela spel är i sig en social aktivitet då flera interagerar med varandra. Spelsituationen för därför naturligt med sig med sig möjligheter till att bygga relationer. Observationen innehåller även en kort sekvens som belyser känslomässig empati när läraren och eleven delar sin belägenhet att de saknar bokstaven B.
Observationsexempel 5 äger rum under en samling i Klass B. Vid observationstillfället närvarade 5 elever, 1 specialpedagog och 3 elevassistenter.
Sekvensen äger rum under en morgonsamling. Läraren tar fram almanackan som har blad man river av för varje dag. Läraren säger: ”Nu ska vi ta reda på vilken dag det är idag”. Läraren
28
är sedan tyst och tittar lite klurigt på eleverna. ”Är ni med?” säger hen efter en stunds tystnad, och drar in andan. Alla eleverna tittar på almanackan och läraren och är alldeles tysta. Läraren drar så plötsligt av almanacksbladet med en stooor gest och säger samtidigt ”Tuuut, tu, tu, tu, Tuuuuuut” som en fanfar. Det blir ett jubel i klassen. Så knycklar läraren ihop papperet, ser lite busig ut, fångar ögonkontakt med en elev och så kastar hon papperet på eleven. Båda skrattar tillsammans.
Observationen belyser Medveten användning av uppmärksamhet när läraren använder almanackan och kanske framförallt sitt sätt att presentera den och med sitt sätt att vara för att samla elevernas uppmärksamhet. Sekvensen när almanacksbladet skall rivas av varar bara några sekunder, men innehåller både spänning, humor och glädje. Den blir som en liten spännande och rolig teaterföreställning. Det som sedan händer skulle inte fungera, enligt mig, utan att läraren och eleven har en god relation och inte utan den lilla överenskommelse de gör genom en tydlig (och busig) ögonkontakt innan läraren kastar pappersbollen på eleven. Jag ser detta som ett sätt att Medvetet använda sig av humor som metod för att bygga vidare på och hålla relationer levande. För att den Delade glädje och humor som uppstår i detta exempel ser jag det som att den Äkthet och tillit som finns där är nödvändig. Både eleven och läraren hade väldigt roligt och det skulle inte bli en delad glädje om läraren inte först hade byggt upp ett förtroende hos eleven. Eleven förstår att läraren busar och därför har de också roligt tillsammans.
Observationsexempel 6 A äger rum under en lektion i svenska och observationsexempel 6 B strax före en samling. Båda i Klass B. Vid observationstillfället närvarade 5 elever, 1 specialpedagog och 3 elevassistenter.
Observationsexempel 6 A
I slutet av en lektion har klassen en kort stund av en form av frågesport med 1 X 2 frågor på en i-pad. Läraren går fram till varje elev vid varje fråga och låter eleven svara genom att peka på ett av alternativen på i-paden. En av eleverna behöver lång tid för att kunna avge svar. Varje gång det är denna elevs tur väntar läraren in elevens svar och säger sedan ”Jaaaa” högt och tydligt när svaret kommer och rör samtidigt vid elevens skuldra.
Observationsexempel 6 B
Lektionen skall snart börja och tre elever befinner sig i klassrummet. En elev ”pysslar” med något. Läraren säger till att nu måste eleven plocka ihop för nu börjar skolan snart. Läraren ger mycket tydliga instruktioner för hur eleven skall göra när den ska plocka ihop. Läraren går även fram till eleven och hjälper till att plocka ihop, visar hur eleven skall plocka ihop rent fysiskt. Läraren går sedan till en stol och visar fysiskt genom att hålla i stolen, ”klappa” på den och säga verbalt till eleven att här skall du sitta. Efter det går läraren fram till eleven och följer den till stolen samtidigt som hen håller eleven lite om axlarna. När eleven satt sig ”berömmer”
29
verbalt: ”Bra …! Här ska du sitta” samtidigt som hen klappar eleven lite på skuldran. Läraren förstärker också med tecken det hon säger
Både observationsexempel 6 A och 6 B belyser Fysisk beröring. I 6A används det som en förstärkning av konsekvent beröm då läraren ger eleven feedback varje gång eleven lyckas ge ett svar genom att peka på I-paden. Eleven får då respons både auditivt med lärarens ”Jaaaaa” och taktilt när läraren samtidigt även klappar eleven lite på axeln. I observationsexempel 6 B använder läraren även här fysisk beröring som en förstärkning av beröm. Läraren klappar eleven på axeln och talar samtidigt om att det är bra att eleven sätter sig på rätt stol. I denna sekvens använder läraren även fysisk beröring för att rent konkret fysiskt leda eleven till rätt plats i rummet genom att lätt hålla eleven om axlarna och gå tillsammans med eleven till stolen.