Slutord - Samspel och Samhörighet

9. Diskussion

9.4 Slutord

Slutligen, svaret på min ursprungliga fråga vad motsvarigheten till musikens samklang är i det pedagogiska mötet mellan lärare och elev i träningsskolan. En lärare uttryckte att hen sökte ”samspelssamhörighet”. Ett sammansatt ord som kanske inte riktigt finns, men som metaforiskt kan vara en beskrivning av studiens resultat. Ordet speglar en tvådimensionell tolkning av lärarens professionella relationsarbete. Samspel kan uppstå när läraren agerar målmedvetet och

samhörighet när läraren stannar upp och befinner sig i nuet. Kanske är det samspelssamhörighet

som uppnås och infinner sig när vi upplever att vi ”lirar ihop”.

Referenser

Ahlberg, A. (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I Ahlberg, A. (red.), Specialpedagogisk

Forskning: En Mångfasetterad Utmaning Lund: Studentlitteratur AB

Andreasson, I. & Asp-Onsjö, L (2009). Talet om Pojkar och Flickor i Behov av Särskilt Stöd. I Ahlberg, A. (red.), Specialpedagogisk Forskning: En Mångfasetterad Utmaning Lund: Studentlitteratur AB Aspelin, J. (2010). Sociala Relationer och Pedagogiskt Ansvar. Malmö: Gleerups

Aspelin, J. (2011). Co-Existence and Co-Operation: The Two-Dimensional Conception of Education.

Education, 1(1), 6-11 DOI: 10.5923/j.edu.20110101.02

Aspelin, J. (2012). How do relationships influence student achievement? Understanding student performance from a general, social psychological standpoint. International Studies in Sociology of Education,

22(1), 41-56. Doi: 10.1080/09620214.2012.680327

Aspelin, J. (2013). Vad är relationell pedagogik? I Aspelin, J. (red.), Vad är Relationell pedagogik: i Teori

och Praktik (s.13–27) Kristianstad: Kristianstad University Press

Aspelin, J. (2015). Lärares Relationskompetens: Begreppsdiskussion med stöd i Martin Bubers Begrepp ”Det Sociala” och ”Det Mellanmänskliga”. Utbildning och Demokrati, vol.24, 3.

Aspelin, J. (2016). Om den Pedagogiska Relationens Gränser: Relationskompeten i Gränslandet mellan Närhet och Distans. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik. Vol. 2, No. 1, 3-13

Aspelin, J. (2017). We can Recite it in Chorus Now!: An Interactionist Approach to the Teacher-Student Relationship and Teachers Relational Competence. Classroom Discourse, 8:1, 55–70. Doi: 10.1080/19463014.2016.1271991

Backman, J. (2016). Rapporter och Uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB

Biesta, G. (2012). No Education Without Hesitation: Exploring the Limits of Educational Relations.

Philosophy of Education. Urban Illinois: Philosophy of Education Society

Biesta, G. (2015). What is Education For? On Good Education, Teacher Judgement, and Educational Professionalism. European Journal of Education, vol. 50, no. 1, Doi: 10.111/ejed.12109

Bredmar, A-C (2017). Emotionell närvaro i pedagogiskt arbete: En filosofisk analys med fokus på det mellanmänskliga mötets betydelse. Pedagogisk Forskning i Sverige, 22 (3–4), issn. 1401–6788 Brigg, G., Schuitema, K. & Vorhaus, J. (2016). Children with profound and multiple learning difficulties:

Laughter, capability and relating to others. Disability & society, vol. 31, no. 9, 1175-1189. Doi: 10.1080/09687599.2016.1239571

Brodin, J. (1991). Att tolka barns signaler: Gravt utvecklingsstörda flerhandikappade barns lek och kommunikation. Stockholm: Pedagogiska institutionen Stockholms universitet

48 Claesson, S. (2008). Lärares hållning. Lund: Studentlitteratur

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.), Handbok i

Kvalitativa Metoder (s. 34–55) Stockholm: Liber AB

Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ Forskning och Kvalitativ Analys. Fejes, A. & Thornberg, R (red.) I Handbok i Kvalitativ Analys Stockholm: Liber AB

Frelin, A. & Grannäs, J. (2017). Skolan Mellanrum: Ett Rationellt och Rumsligt Perspektiv på Utbildningsmiljöer. Pedagogisk Forskning i Sverige, vol. 22, nr. 3–4, issn. 1401–6788

Furu, A-C. & Sandvik, M. (2019). Att Stödja Pedagogers Relationella Professionalism genom Forskningscirklar. Tidsskrift för Nordisk Barnehageforskning, vol. 18(10), p. 1-16.

Granlund, M. & Göransson, K. (2011). Utvecklingsstörning i Söderman, L (red.), Nya Omsorgsboken. Stockholm: Liber AB

Hammar Chiriac, E. & Einarsson, C. (2013). Gruppobservationer: Teori och Praktik. Lund: Studentlitteratur Hewett, D. (2007). Do Touch: Physical Contact and People who have Severe, Profound and multiple learning

Difficulties. Support for Learning, vol. 22(3), 116-123. Doi: 10.1111/j.1467-9604.2007.00458. x. Hillel Lavian, R. (2015). Masters of weaving: The complex role of special education teachers. Teachers and

Teaching, 21(1), 103–126. Doi: 10.1080/13540602.2014.928123

Håkansson, J.& Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur

Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups Johansson, T. & Kroksmark, T. (2004). Teachers’ intuition-in-action: How Teachers Experience Action.

Reflect Practice, 5:3, 357-381, doi: 10.1080/1462394042000270673

Kullenberg, T. & Eksath, M. (2017). Pedagogisk Samexistens: En Problematisering av Undervisningsdialogens Natur. Pedagogisk Forskning i Sverige, vol. 22, nr.3–4, issn. 1201–6788 Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den Kvalitativa Forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB

Lalander, P. (2015). Observationer och etnografi. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.), Handbok i Kvalitativa

Metoder (s.93–114) Stockholm: Liber AB

Liberg, C. (2017). Den didaktiska reliefen – att vara lärare. I Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C (red.).

lärande, skola bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur

Loseke, D. R. (2017). Methodological Thinking: Basic Principles of Social Research Design. Los Angeles: Sage

Martin, A. J. & Dowson, M. (2009). Interpersonal, relationships, motivation, engagement, and achievement: Yields for theory, current issues, and educational practice. Review of Educational Research Spring, Vol 79, No. 1, pp. 327-365. DOI: 10.3102/0034654308325583

Matsushima, K. & Kato, T. (2015). Research on Positive Indicators for Teacher-Child Relationships in Children with Intellectual Disabilities. Occupational Therapy International,

Murray, C. & Pianta, R. C. (2007). The Importance of Teacher-Student Relationships for Adolescents with High Incidence Disabilities. Theory Into Practice 46:2, 105–112. Doi: 10.1080/00405840701232943 Nilsson, B. (2013). Den Relationella Musiken. I Aspelin, J. (red.), Relationell Specialpedagogik: i Teori och

Praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press

Nordström-Lytz, R. (2017). Relationell Pedagogik som Närvaro. Pedagogisk Forskning i Sverige 22, 3–4, issn. 1401–6788

Persson, B., (2013). Elevers Olikheter och Specialpedagogisk Forskning. Stockholm: Liber AB

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G. & Svensson, P.(red)

Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB

Rytzler, J. (2017). En Plats för Uppmärksamhet. Pedagogisk Forskning i Sverige, vol. 22, nr 3–4, issn. 1401– 6788

SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS (2017:1111). Svensk Författningssamling. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2009). Särskolan: En Skolform för mitt Barn? Stockholm: Skolverket

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till Grundsärskolans Kursplaner. Stockholm: Skolverket Skolverket (2016). Legitimation för Speciallärare: Om Behörighet för att Undervisa som

Speciallärare och som Lärare i Särskola och Specialskola. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2018a). Läroplan för Grundsärskolan: Reviderad 2018. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2018b). Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Mottagande i grundsärskola och

gymnasiesärskola samt urval till gymnasiesärskolans nationella program. Stockholm: Skolverket

SPSM (2017). Utförlig beskrivning av utvecklingsstörning (PDF-dokument) hämtad från spsm.se

Stern, D. N. (2003). Spädbarnets interpersonella värld: ett psykoanalytiskt och utvecklingspsykologiskt

Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P.(red) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB

Svensson, P., (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i Kvalitativa Metoder (s. 208–219) Stockholm: Liber AB

Thornberg, R. & Fejes, A. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i Kvalitativ Analys. Stockholm: Liber AB

Valle, A. M. (2017). Teachers’ Intuitive Interaction Competence and How to Learn it. European Journal of

Teacher Education. Vol 40, no. 2, doi. 10.1080/02619768.2017.1295033

Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska Principer inom Humanistisk-Samhällsvetenskaplig

Bilaga 1

Förfrågan om deltagande i en studie.

Hej!

Mitt namn är Torun Ellis, student vid Karlstad universitet. Jag läser sista terminen på speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning och kommer nu att skriva mitt examensarbete. Min studie kommer att handla om relationen mellan lärare och elev och hur läraren arbetar med att bygga goda relationer till eleverna. Studiens syfte är att belysa faktorer som skapar och utvecklar relationen och kommunikationen mellan lärare och elev.

Examensarbetet kommer att bygga på observationer av lärare i undervisningssituationer och uppföljande intervjuer med samma lärare om deras syn på och tankar om hur goda relationer mellan lärare och elev byggs. I praktiken innebär detta att jag vill komma i kontakt med några lärare som arbetar i grundsärskolan och vara med vid något/några lektionstillfällen och även göra intervjuer med dessa lärare. Mitt fokus under observationerna kommer inte att vara att observera elever utan hur läraren agerar och belysa faktorer som skapar en god relation. Syftet med att observera lärare i undervisningssituationer är att jag vill lyfta fram lärares praktiska kunnande inom detta område. Intervjun är till för att komplettera och ge möjlighet till att belysa faktorer som inte kan ses i klassrumsobservationen.

Med ditt godkännande skulle jag vilja ta kontakt med specialläraren NN som arbetar som mentor i grundsärskolan på er skola för att be henne att hjälpa till med att få kontakt med tre lärare som kan tycka det är intressant att vara med i studien. Det är mycket värdefullt för mig att komma i kontakt med lärare som känner sig bekväma med att jag finns med i klassrummet och observerar och tycker det är roligt att dela med sig av sina tankar och sitt kunnande inom detta område.

Jag har själv lång erfarenhet av att arbeta med elever med intellektuell funktionsnedsättning och hoppas att detta kommer att medverka till att min närvaro i klassrummet inte skall påverka negativt. Observationerna kommer jag att dokumentera med fältanteckningar. Intervjun kommer att ta ca 1 timme och spelas in med diktafon. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt och endast användas till denna studie. Endast jag kommer att ha tillgång till det insamlade materialet och resultatet kommer att redovisas på ett sätt så att inget kan härledas till vilken person eller kommun som deltagit i undersökningen. Efter att

uppsatsen är godkänd kommer det inspelade materialet att raderas och den färdiga uppsatsen kommer att publiceras i Diva.

Min önskan är att observationen och intervjun kan äga rum någon gång under vecka 8 – 11. Vid frågor och funderingar finns möjligheten att höra av sig till mig eller min handledare. Med vänliga hälsningar

Torun Ellis xxxxxxx@xxx.se Tel: XXXXXXXXXX Handledare Stina Gårlin stina.garlin@kau.se

Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt dataskyddsförordningen har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen.

Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se. Telefon 054 700 1000.

Bilaga 2

Informationsbrev om deltagande i en studie.

Hej!

Jag har själv lång erfarenhet av att arbeta med elever med intellektuell funktionsnedsättning och hoppas att detta kommer att medverka till att min närvaro i klassrummet inte skall påverka negativt. Observationerna kommer jag att dokumentera med fältanteckningar. Intervjun kommer att ta ca 1 timme och spelas in med diktafon. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt och endast användas till denna forskningsundersökning. Endast jag kommer att ha tillgång till det insamlade materialet och resultatet kommer att redovisas på ett sätt så att inget kan härledas till vilken person eller kommun som deltagit i undersökningen. Efter att uppsatsen är godkänd kommer det inspelade materialet att raderas och den färdiga uppsatsen kommer att publiceras i Diva.

Min önskan är att observationen och intervjun kan äga rum någon gång under vecka 8 – 11. Exakt tidpunkt får vi komma fram till gemensamt.

Vid frågor och funderingar finns möjligheten att höra av sig till mig eller min handledare. Med vänliga hälsningar

Torun Ellis xxxxxxx@xxx.se Tel: XXXXXXXXXX Handledare Stina Gårlin stina.garlin@kau.se

Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se. Telefon 054 700 1000.

Bilaga 3

Intervjuguide

Inleda med att säkerställa att informanten är insatt i studiens syfte:

Studiens syfte är att belysa vad lärare gör i sin praktik som bygger och ger förutsättningar för att bygga goda relationer till elever i träningsskolan.

Kom-ihåg-punkter

• Intentionen är att intervjun får formen av ett samtal. • närvarande, lyhörd och nyfiken

• Nedanstående frågeteman används för att hålla fokus på ämnet.

• Låta informantens svar och berättelser styra samtalets utveckling och hur frågorna formuleras. • Fokusera på att ställa följdfrågor och klargöra så att jag förstått rätt.

• Vara uppmärksam på att inte påverka informantens svar. Frågeteman

• Antal år och erfarenhet inom yrket?

• Vad är viktigt för att bygga relationer till elever i träningsskolan?

• Finns det en medvetenhet i lektionsplaneringen vad det gäller relationsbyggande?

In document Samspel och Samhörighet (Page 51-60)