6 Resultat och analys
6.2 Hur använder lärare transspråkande i sin under-visning i de samhällsorienterade ämnena?
6.2.5 Lärare 3 och lektion
När vi observerade lärare 3:s lektion arbetade de med yrken. Läraren visade då flera olika Widgitbilder, det vill säga bildkort, med yrken på. Lärare 3 menade att eleverna lär sig genom att tala på både deras starkaste språk och svenska då läraren hela tiden växlar mellan svenska och elevernas språk genom att fråga vad begreppen heter på deras modersmål. Detta såg vi även på observationen då läraren exempelvis frågade “Vad heter läkare på ditt språk?”. Läraren fortsatte sedan med att fråga vad andra yrken, exempelvis taxichaufför, hette på elevernas olika modersmål. Hen gick “laget runt” för att ge varje elev ett tillfälle att svara på sitt modersmål om de kunde.
Lärare 3 och några elever talade samma modersmål. Lärare 3 berättar att när dessa elever säger ett begrepp på modersmålet så brukar hen svara med begreppet på svenska och bekräftar därmed eleverna. Ibland går de igenom ett begrepp på alla språk som talas i klassrummet och emellanåt bara på en del av språken. Även detta såg vi på observationen. I intervjun förklarade lärare 3 att när eleverna inte vet vad begreppet heter på modersmålet översätter de det genom Google translate. Det händer även att eleverna går hem och frågar föräldrarna för att nästa dag visa sin kunskap. Ett annat sätt att få eleverna att vara delaktiga är att de får jobba i par där läraren strategiskt har parat ihop dem så att de kompletterar varandras styrkor och svagheter. Med detta menar hen att inför exempelvis en skrivuppgift kan den ena eleven skriva medan den andra berättar.
En situation som vi uppmärksammade på observationen och som väckte tankar hos oss var när lärare 3 frågade en specifik elev om vad sjuksköterska hette på elevens modersmål. Innan eleven hann svara, slängde en annan elev ut ett fördomsfullt uttryck. Många elever i klassen började då skratta. Läraren sa åt eleven att sådär får man inte säga och därefter frågade läraren eleven en gång till om vad sjuksköterska hette på hens modersmål. Eleven vägrade att svara på frågan. Läraren såg på eleven och kunde läsa av att hen inte ville bli tillfrågad fler gånger så därför gick läraren vidare med att fråga andra elever i klassen.
32
Därefter var det dags att titta på Lilla aktuellt. Efter varje nyhet stoppade läraren Lilla aktuellt och pratade om nyheten. Hen ställde frågor till eleverna, exempelvis “Vad hände? Hur gammal var...?”. Eleverna svarade på lärarens frågor på svenska. De gick även igenom några begrepp från nyheten och vad dessa hette på elevernas modersmål. Avslutningsvis ställde sig läraren vid klassrumsdörren och bad eleverna att säga ett yrke på svenska på väg ut.
6.2.6 Vår tolkning av lektion 3
En del elever var ivriga att visa vad de kunde och ville ofta svara på vad de olika yrkena hette på deras modersmål. Detta visar tydligt att läraren har jobbat med att få elever delaktiga oavsett vilket språk de talar. En av Garcías (beskriven i Svensson, 2017:51) strategiska principer i undervisningen är social rättvisa, vilket innebär bland annat att läraren måste vara medveten om att alla språk har lika mycket värde, att språk är en källa till kunskap och att alla språk är redskap för lärande. Det är lärarens attityd och handlande som ser till att det skapas ett positivt klimat av alla språk i klassrummet. Under lektionen uttalade en elev ett fördomsfullt uttryck om en annan elevs modersmål. Detta ledde till att eleven vägrade svara något på sitt modersmål efteråt under hela lektionen, även när läraren återigen frågade denna elev. Vid intervjun med lärare 3 förklarade hen att de jobbar mycket med att alla språk är lika mycket värda. Hen berättade att hen har märkt att elever som har varit blyga att tala på modersmålet har vågat att delta på lektionen, just på grund av att betoningen ligger på lika värde. Men som vi såg under lektionen tyder detta på att ett av målen med transspråkande, alltså den sociala rättvisan, att alla språk ska accepteras och att alla språk är lika mycket värda, ännu inte är uppnådd i detta klassrum.
Under denna lektion fick eleverna ingen hjälp med vad begreppet hette på deras modersmål, varken från läraren som kunde översatt begreppet i Google translate eller från någon annan klasskamrat då många elever var ensamma om sitt modersmål. Utan lärare 3 sa till dem “Du får fundera på det”. I intervjun berättade lärare 3 att hen brukar använda Google translate när eleverna inte vet vad ett begrepp heter på deras modersmål. Varför gjorde hen inte det under lektionen? Fangen (2005:189) menar att informanter inte alltid talar i sanning i intervjuer för att de vill presentera sig på ett, enligt dem, bättre sätt. Vi undrar om detta var fallet med lärare 3 när det gäller att översätta ord på Google translate.
33
Lärare 3 talar samma språk som de tre nyanlända eleverna i klassen. Till större del av frågorna som läraren ställde till dessa elever svarade de på sitt modersmål. Läraren bekräftade dem med att säga ordet på svenska. En del gånger förklarade hen några begrepp eller andra saker för dessa elever på deras gemensamma modersmål. Det hjälpte dessa elever att förstå vad läraren och andra elever talade om och att vara delaktiga under lektionen. Vi känner att transspråkande är nyttigt för dessa elever som inte har tillräckliga svenskkunskaper ännu.