I följande avsnitt presenteras intervjun med läraren Anna. Intervjun skedde den 9 november 2007 under 60 minuter i lärarrummet. I intervjun förekommer citat från vår intervju med Anna.
Anna är 34 år och utbildad lärare sedan år 2003 med inriktning svenska/so år 1-7 och har arbetat på den aktuella skolan i fem år. Hon är heltidsanställd och arbetar som klassföreståndare i år 1. Anna har tidigare arbetat i en barnbokhandel i sex år och har även studerat bland annat konstvetenskap. Hon har ett stort intresse för skönlitteratur, barn – och ungdomslitteratur och facklitteratur och Anna menar att ”man går in i en annan värld när man läser”, (int.071109). Anna säger att hon ser sig själv som en ”riktig bokmal” och har alltid gjort det, (int.071109). Hon köper mycket litteratur och besöker biblioteket några gånger i månaden på sin fritid.
Anna anser att ett av lärarens uppdrag är att väcka läslust hos eleverna och skapa ett intresse för skönlitteratur. Hon påpekar att läraren själv måste ha ett intresse för skönlitteratur och att ”skönlitteraturen borde ha en central roll i skolan”, (int.071109). Hon menar att när eleverna precis har börjat läsa och har knäckt läskoden har de ”ett stort sug efter böcker” och påpekar att man då ska ta fatt i dem och ge dem många vägar in i litteraturen, (int.071109). Anna läser högt för eleverna varje dag och använder bland annat kopierade bilder från boken som stöd. Ibland får eleverna skriva till den kopierade bilden om vad som hände i boken och syftet med detta är att eleverna ska reflektera och samtidigt ser läraren hur mycket eleverna har uppfattat av handlingen.
När det gäller temaarbete, som hon själv är positiv inställd till och använder sig av, tycker Anna att skönlitterära böcker är en väldigt bra ingång till temat. Hon har tidigare använt sig av böcker från Pedagogiska centralen till sina temaarbeten, men numera använder hon sig mestadels av litteratur hemifrån i sin undervisning. Anna anser att eleverna genom skönlitteraturen ”får en bild i huvudet av händelsen” och att detta underlättar för vidare arbete med temat, (int.071109). Hon nämner olika sätt att använda skönlitteratur i temaarbeten som drama, skapande och ämnesövergripande undervisning. Anna har också använt sig av boksamtal och refererar till Aidan Chambers. Hon påpekar att samtalet är viktigt och att det ska ske eleverna emellan:
Samtalet är så viktigt. Poängen är att barnen ska lyssna på varandra, det är så det blir ett samtal. Det blir det ju inte om det blir en envägskommunikation mellan läraren och varje barn, (int.071109).
För att det ska bli ett givande samtal menar Anna att det ska vara mindre grupper. Hon nämner att Eva har haft bokprat i Annas tidigare klasser. Eva har nyligen varit med på ett föräldramöte i Annas nuvarande klass, där Eva presenterade böcker och inspirerade föräldrarna till att läsa högt för sina barn.
Anna skulle vilja ha en mer kontinuerlig kontakt med Eva och besöka skolbiblioteket oftare än vad som sker idag. Denna termin har klassen besökt skolbiblioteket två gånger och syftet med besöken har varit att bekanta sig med biblioteket och låna varsin lämplig bänkbok. Annas klass har ingen schemalagd tid avsatt i veckan för besök på skolbiblioteket utan går dit ungefär varannan vecka. En av anledningarna till att Annas klass inte har någon schemalagd tid på skolbiblioteket är enligt Anna att Eva har många projekt som rör skolan, vilket leder till att tiden för tillfället inte räcker till.
Tidigare hade Annas elever nära tillgång till böckerna och kunde göra spontana besök på det ”gamla biblioteket”. Nackdelen idag enligt Anna är att klassen inte har tillgång till biblioteket när de vill utan måste anpassa sig efter när det är öppet för eleverna och hon menar att ”man kan inte vara så spontan som innan”, (int.071109). Anna lånar alla böcker från skolbiblioteket på sitt eget lånekort eftersom eleverna av någon anledning inte tillåts ha egna. Hon vet inte riktigt anledningen till varför det är så men tror att det kan ha med elevernas ålder att göra. Anna nämner att ”tiden är knapp för många föräldrar idag” och att de då sällan hinner besöka något bibliotek, (int.071109). Hon anser att om eleverna hade haft egna lånekort på skolan, kunde de ha lånat hem böcker
och läst på fritiden. Detta skulle eventuellt underlätta och inspirera till mer egen läsning och högläsning.
Enligt Anna är det nya biblioteket bättre organiserat med en skolbibliotekarie och ett rikare utbud av litteratur, mycket på grund av Eva. Anna finner utbudet bra med tanke på utrymmet men önskar att det fanns mer plats för böcker till elever i år F till år 5. Då skulle det också kunna skyltas bättre i biblioteket med nya böcker. Anna berättar att som det är nu ”ser man bara ryggarna, för barn kan framsidan vara det som avgör att de lånar boken”, (int.071109). Anna känner till att det en gång om året kommer en bokkatalog med ny litteratur men att eleverna skulle få önska böcker till skolbiblioteket är inget Eva har inbjudit till. Dock påpekar Anna att hon inte tror att Eva skulle ha något emot detta.
Anna ser Eva som en länk till att hitta böcker. Anna säger att Eva är ”vår orienteringsperson, hon vet precis vilka böcker som finns”, och hon kan snabbt ge eleverna hjälp att hitta rätt bok, (int.071109). För de elever som inte vet vad de letar efter kan Eva ge förslag och tips på lämpliga böcker. Anna anser att det är viktigt att nå just dessa elever då de lätt tappar lusten och intresset.