Olika sätt att arbeta med skönlitteratur
Både Anna och Lisa läser högt för sina elever och menar att eleverna ska lära sig lyssna, skapa egna inre bilder och fantisera. Högläsning har enligt Chambers (1994) ett stort värde och är nödvändigt för elever under hela deras skoltid. När Jönsson (2007) diskuterar skönlitteraturens positiva effekter nämner hon att högläsning ger möjlighet för lyssnarna att involveras i ett samtal och uppmärksamheten riktas mot innehållet. Jönsson (2007) menar att när läraren läser en bok tillsammans med eleverna skapas en känsla av gemenskap och ”skapar en mer sammanhållen läsupplevelse där fler elever blir delaktiga” (ibid:10). Vi är av samma uppfattning som Chambers och Jönsson när det gäller högläsning och menar att det skapas en gemenskap mellan eleverna om det sker reflekterande samtal kring det lästa. Eftersom vi inte har observerat något högläsningstillfälle har vi ingen kännedom om hur Lisa och Anna bearbetar högläsningsböcker.
Som vi tidigare nämnt har Lisas och Annas elever bänkböcker och vi håller med Lisa när hon poängterar hur viktigt det är att det finns utsatt tid för egen läsning. Vi menar också att det är viktigt att det finns tillfällen då man bearbetar det man läst genom exempelvis bokcirklar och boksamtal. Chambers (1994) diskuterar lästiden och betonar vikten av tyst läsning, liksom Ewald (2007) och Nilsson (2007) och de menar att det finns elever som inte får läsa förrän de har avslutat sina skoluppgifter och detta kan leda
till att en del elever sällan får möjlighet att läsa. Vi liksom Lisa är av samma uppfattning som Nilsson (2007) och menar att bänkboken inte ska fungera som tidsutfyllnad.
När det gäller temaarbeten berättade Lisa och Anna att de använder eller har använt sig av Pedagogiska centralen eftersom det har ett rikt utbud där man bland annat kan låna klassuppsättningar av böcker. Anna nämner även att hon använder litteratur hemifrån i sin undervisning. Detta tyder enligt oss på att bristen på klassuppsättningar på skolbiblioteket, samt den begränsade biblioteksytan, leder till att lärarna i första hand nyttjar Pedagogiska centralen vid temaarbeten. Om förutsättningarna hade sett annorlunda ut hade kanske Evas pedagogiska roll varit mer framträdande då hon enligt oss hade haft större möjlighet att integreras i undervisningen och den pedagogiska verksamheten.
Genom våra intervjuer med Lisa och Anna har vi fått uppfattningen att de vill sträva efter att arbeta med svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne och arbeta med språk i funktionella sammanhang (Malmgren 1996). Dock har vi inte sett något som tyder på att man berör elevernas vardag och erfarenheter, vilket kan bero på att vi inte har kunnat fördjupa oss på grund av den begränsade tiden.
Skolbiblioteket
Lisa och Anna är positivt inställda till att det numera finns ett fungerande lånesystem. Chambers (1994) skriver att ”det bör också finnas någon form av utlåningsregistrering så att skolbibliotekarien kan se var böckerna är just för tillfället” (ibid:24). Anna skulle vilja att hennes elever hade egna lånekort. Detta är väsentligt enligt oss eftersom elever som är i början av sin läs- och skrivutveckling måste ha tillgång till litteratur för att kunna utveckla sin läsning och skrivning. Anna menar också att skolbibliotekets öppettider är något begränsade och det finns oftast inte möjlighet för spontana besök. Vi liksom Chambers (1994) menar att det är viktigt att litteraturen är tillgänglig för eleverna samt att den kan nås när som helst. Kühne (1993) anser att skolbiblioteket ska vara öppet och bemannat hela dagen. Vi är positivt inställda till Kühnes resonemang. Både Lisa och Anna berättar att Eva varit med på föräldramöte och bokpratat, vilket enligt Nyström (2005) marknadsför ”boken, läsning och biblioteket effektivt” (2005:12). Detta menar vi är ett bra initiativ för att uppmärksamma föräldrarna på skolbiblioteket och skolbibliotekariens funktion i skolan. Nyström (2005) menar att bokprat ”handlar om böcker åhörarna ännu inte har läst” (ibid:10). Under bokpratet inspirerade och presenterade Eva ny litteratur, samt poängterade vikten av högläsning i
hemmet. Vi är av samma uppfattning som Amborn och Hansson (2002) vilka menar att barn som får språklig stimulans hemifrån har en bra grund innan barnen börjar skolan.
Slutsats
Vi har genomfört en mindre undersökning och vi är medvetna om att man inte kan dra generella slutsatser av vår undersökning då vårt empiriska material inte är tillräckligt omfattande. Vårt resultat gäller enbart på den aktuella skolan och med de berörda informanterna. Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur samarbetet mellan skolbibliotekarie, lärare och elever fungerade på en skola i grundskolans tidigare år. Vi är av den uppfattningen att Eva är mer synlig för eleverna i år 4 än vad hon är för eleverna i år 1. Vi kan se ett visst samarbete mellan Eva, eleverna och läraren i år 4 där bänkbok och boksamtal är mest väsentliga, däremot är samarbetet näst intill obefintligt i år 1. Detta kan bero på att Eva för tillfället fokuserar mer på elever i år 3 till år 5. Eva anser att hon och lärarna inte har någon kontinuerlig kontakt, förutom kontakten med lärarna som arbetar i år 3 till år 5. Vi anser att vi har fått svar våra frågeställningar som vi ställde inledningsvis: vilken är skolbibliotekariens roll i den pedagogiska
verksamheten på den aktuella skolan? och hur brukas skolbiblioteket och skolbibliotekarien av lärare och elever på den aktuella skolan? Vi menar att Evas roll i
den pedagogiska verksamheten är att sprida skönlitteratur och organisera skolbiblioteket genom att finnas till hands vid lån och återlämning av böcker. Eva ska även tillhandahålla ett rikt bokbestånd, skylta med litteratur och verka för en trivsam biblioteksmiljö och ha boksamtal, samt hjälpa elever att hitta bänkbok. Det vi har uppmärksammat under vår undersökning är att bänkbok och individuell läsning har en framträdande roll med utsatt tid på schemat. Detta tyder enligt oss på att man tar till vara på den enskilda tysta läsningen, medan den gemensamma läsupplevelsen går om intet. Vi menar att skolbibliotekarien och skolbiblioteket mestadels brukas för lån av bänkbok.
Denna undersökning har fått oss att reflektera över vilken roll skolbiblioteket hade haft vid temaarbeten om lärarna inte hade haft tillgång till Pedagogiska centralen. Lisa och Anna använder sig av Pedagogiska centralen vid temaarbeten istället för att i första hand nyttja skolbiblioteket. Detta ställer vi oss frågande till då vi menar att när det på
skolan finns ett skolbibliotek med ett rikt bokbestånd och utbildad skolbibliotekarie borde lärarna i större utsträckning ta till vara på detta. Vi är medvetna om att bristen på klassuppsättningar kan vara en anledning till att lärarna använder sig av Pedagogiska
centralen, samt att det saknas flera exemplar av böcker inom samma ämnesområde.
Men vi menar att lärarna ändå kan ta till vara på det som skolbiblioteket erbjuder, samt att nyttja skolbibliotekarien och utöver detta använda Pedagogiska centralen som ett komplement. Vi ser att möjligheterna till ett nära samarbete finns men att det bland annat krävs möjlighet att låna klassuppsättningar för att det ska fungera bättre.
Enligt oss hade ett närmre samarbete mellan lärarna och Eva kunnat ge Eva en mer pedagogisk roll och en närmre kontakt med eleverna. Det vi har kunnat se är att Eva fokuserar mer på det praktiska arbetet än på det pedagogiska arbetet. Det pedagogiska arbetet är enligt oss inte lika synligt då det enda vi har sett är att hon hjälper eleverna hitta rätt bänkbok eller att hon har boksamtal med eleverna.
Vår slutsats är att det förekommer ett visst samarbete mellan skolbibliotekarie, lärare
och elever på skolan i år 4, men inte i lika stor utsträckning i år 1. Vi vill betona att vi anser att skolbiblioteket och skolbibliotekarien bör ha en viktig funktion och att man som lärare ska se detta som en tillgång i den pedagogiska verksamheten.
Vidare forskning
Under arbetets gång har det väckts tankar kring hur vi skulle kunna vidareutveckla vårt examensarbete genom att undersöka ett andraspråksperspektiv och ett genusperspektiv. Vi hade också funnit det intressant att undersöka samarbetet på fler skolor och i fler kommuner. Eftersom USA har varit det land som förekommit mest i den litteratur vi tagit del av och som verkar som ett föredöme när det gäller satsning på skolbibliotek, hade det varit givande att undersöka skolbibliotekets funktion mellan Sverige och USA. För att få en fördjupning i undersökningen hade det varit att föredra att genomföra forskningen under en längre period. Vi anser även att det hade varit intressant att undersöka rektorns och skolledningens syn på skolbiblioteket.
Litteraturlista
Amborn Helen, & Hansson, Jan, 1998: Läsglädje i skolan- en bok om
litteraturundervisning tillsammans med slukarålderns barn. Stockholm: En bok för
alla.
Amborn Helen, & Hansson, Jan, 2002: ”Edboskolans bibliotek – ett äventyrligt projekt i
Skolbibliotek i fortsatt medvind. Lund: BTJ förlag
Bergöö, Kerstin m.fl., 1997: Skrivutveckling och undervisning. Lund: Studentlitteratur. Chambers, Aidan, 1993: Böcker inom oss. Stockholm: Rabén & Sjögren Bokförlag. Chambers, Aidan, 1994: Böcker omkring oss. Om läsmiljö. Stockholm: Rabén & Sjögren Bokförlag.
Gómez, Elsa & Swenne, Margareta, 1996: Aktivt lärande med skolbibliotek. Lund: Bibliotekstjänst
Johansson, Bo, & Svedner, Per Olof, 2001: Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Kühne, Brigitte, 1993; Bibliotek - skolans hjärna? Stockholm:Almqvist & Wiksell International.
Lgr 80, Läroplan för grundskolan, Allmän del, 1980. Stockholm; Liber :
UtbildningsFörlaget.
Limberg, Louise, 1990: Skolbibliotek för kunskap och skapande. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Limberg, Louise, 2003 (2:a uppl): Skolbibliotekets pedagogiska roll – en
Malmgren, Lars-Göran, & Nilsson, Jan, 1993: Litteraturläsning som lek och allvar. Lund: Studentlitteratur
Malmgren, Lars-Göran, 1996: Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, Jan, 2007 (2:a uppl): Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, Monica, 1998: Skolbiblioteket - skolans informationscentrum. Lund: Studentlitteratur.
Nyström, Karna, 2005: ”Bokprat – Hur? Var? När? Varför?” På tal om böcker. Om
bokprat och boksamtal i skola och bibliotek. Lund: BTJ förlag
Persson, Magnus, 2007:Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den
kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur.
På tal om böcker. Om bokprat och boksamtal i skola och bibliotek, 2005. Lund: BTJ
förlag
Repstad, Pål, 1999: Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Skolbibliotek i fortsatt medvind. 2002. Lund: Bibliotekstjänst
Trost, Jan, 2005 (3.e uppl): Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Wagner, Ulla, 2004: Samtalet som grund - om den första skriv och läsutvecklingen. Stockholm: Bonnier.