Lärares generella uppfattning

Denna del fokuserar på intervjufråga tre till och med fem på vilka artefakter som lärare använder sig av mest i matematikundervisningen. Men intervjufrågorna fokuserar också på hur användningen av de två huvudsakliga artefakterna som denna studie berör uppfattas av både de själva samt av andra lärare på skolan.

L1 skriver att hen mestadels använder sig av klassrumsdiskussioner där eleverna enskilt, i par eller tillsammans med alla får diskutera och lära sig av varandra. L1 skriver dock även att de någon gång i månaden använder sig problemlösning samt tar in program som Desmos, programmering, Kahoot men också att eleverna enskilt får räkna i deras lärobok hemma. Detta tyder således på att L1 använder sig av ganska mycket datorer i sin undervisning, trots att klassrumsdiskussioner möjligtvis är det som används en övervägande del. Genom detta hamnar svaret från L1 i kategorin där datorer används i undervisningen i min mening. Vad gäller anledningen till att hen planerar och lägger upp undervisningen på detta sätt så skriver L1 såhär:

”Varför? För att få omväxling, för att när man måste kommunicera sina tankar lär man sig på riktigt, men man måste ha någon som lär ut också, som visar på spännande exempel, som lyfter fram olika elevers lösningar och fokuserar matematiken på idéer, mönster och strategier, inte bara procedurer och algoritmer.”

33

Det tyder således på att kommunikation och att problemlösning i någon mening är viktiga aspekter i hens undervisning och att hen anser att ”procedurer och algoritmer” inte är ett sätt att lära sig på. Det L1 skriver om de artefakter som används i undervisningen tillsammans med detta citat ovan tyder också på att hen använder sig av olika artefakter för att eleverna ska kunna kommunicera på olika sätt men också för att lära sig av varandra. Vad gäller denna lärares åsikter kring läroboken som artefakt skriver hen att det inte ”är några konstigheter” kring uppfattningen att använda datorer i matematikundervisningen och att trots att L1 föredrar en fysisk lärobok har eleverna inga problem med en digital sådan. Vidare anser L1 att en lärobok är en självklarhet i undervisningen men att hen trots detta inte gillar allt i läromedlet. Detta tyder således på, vilket styrks av de artefakter L1 använder i undervisningen, att hen är öppen för och anser att både dator och lärobok som artefakt är bra men att hen anser att läroboken är bättre.

Vidare skriver L2 hen använder sig av ”samtliga arbetssätt” vilket, på grund av formuleringen av intervjufrågan, tyder på att hen använder sig av både läroboken, gruppdiskussioner, praktiska uppgifter, datorer med mera. L2 skriver att genom att använda sig av olika artefakter i undervisningen så bidrar det till nya infallsvinklar, diskussioner och tankesätt. Det vill säga det verkar således som att hen mestadels, då hen inte beskriver enskilda program som L1 gör, använder sig av artefakter som inte är datorer i undervisningen vilket gör att hen kan placeras under kategorin där de inte, eller i enstaka fall, använder sig av datorer. L2 har uppfattningen att användningen av datorer i matematik kan vara positivt om man använder en digital lärobok. Hen anser däremot att användningen av datorer för programmering, kalkylering och liknande inte är lika framgångsrikt och positivt. Det verkar således som L2 åsikt kring datorer som artefakt beror på hur de används snarare än artefakten i stort. L2 uppfattar läroboken som en positiv aspekt av matematikundervisningen och skriver att:

”Den generella uppfattningen är nog att det behövs och är tryggt att falla tillbaka på en lärobok. Jag delar själv den uppfattningen. En gång som ung lärare fick jag för mig att köra utan mattebok. Efter några veckor ringde föräldrarna och klagade på att eleverna minsann inte hade någon bok att räkna i. Snabbt fick jag plocka fram mina läroböcker och allt blev frid och fröjd.”

34

Det tyder således på att läroboken är något som både lärare och föräldrar anser ska finnas i undervisningen och att det är något som är självklart att använda sig av. Vidare kan det då förklara varför hen även föredrar att använda datorer om det är via en digital lärobok på grund av att eleverna då på något sätt också får en bok att räkna i. Men L3 i sin tur använder sig av lärobok och något som kallas Nokflex, vilket är ett digitalt läromedel. Varför denna lärare använder sig av dessa artefakter beskriver personen ej, men valet av artefakter tyder däremot på att hen i någon mening använder sig av lika mycket av båda artefakter och kan således placeras mellan de två givna kategorierna. L3 anser att datorer som artefakt om man använder en digital lärobok är bra men att datorer och räknare har medfört försämrade matematik- kunskaper inom vissa områden. Vidare anser denna lärare dessutom, precis som L1 och L2, att läroboken är en nödvändig artefakt att använda. L4 skriver på liknande sätt att hen använder sig av läroboken både digitalt och i fysisk form i kombination med lektions- anteckningar som hen arbetat fram under årens gång. Vidare kan detta svar således också kategoriseras mellan de två givna kategorierna och således placeras som att hen använder sig av lika mycket av båda artefakter. Användningen av datorer uppfattar L4 och hens kollegor som helt nödvändig vad gäller som verktyg och hjälpmedel. Precis som de tidigare lärarna som medverkat i studien så anser även L4 och hens kollegor att de vill ha ett fysiskt läromedel, minst som ett komplement till det digitala. Det verkar således som att hen anser att datorn som artefakt är nödvändig och är bra att använda men att läroboken är en bra att utgå ifrån och ett bra stöd i undervisningen.

Vidare skriver L5 att hen mestadels använder sig av läroboken där hen menar att enskilt arbete kan ses som basen för undervisningen medan grupparbete är ett så kallat komplement. Att L5 använder sig av detta skriver personen troligtvis beror på ”gammal vana”. Således kan detta kategoriseras som att hen mestadels inte använder sig av datorer som artefakt. Hen och hens kollegor är överlag positivt inställda till användningen av datorer. L5 själv skriver att hen använder sig av datorer genom program som GeoGebra och WolframAlpha löpande i undervisningen. Hen uttrycker sig positivt till användningen av datorer på grund av att hen menar att eleverna får en stor fördel om de kan använda dessa program när det kommer till de nationella proven i matematik. Vidare är uppfattningen av läroboken att den är bra på skolan hen arbetar på och L5 skriver själv att den är en bra ”ryggrad” för planeringen av

35

kursen men menar också på att den är bra för att den innehåller en bra samling med uppgifter och kan också vara bra för elever som varit borta eller för att studera hemifrån. Det verkar således som L5 har samma åsikt som de tidigare lärarna att läroboken är en väldigt central del av undervisningen men anser samtidigt att datorn är ett bra komplement till detta.

Slutligen skriver L6 att läroboken är mest framträdande på grund av att hen anser att eleverna behöver förklara, illustrera och förtydliga med hjälp av papper och penna då deras kunskaper oftast är så kallat ”knapphändiga”. Däremot skriver hen också att den generella uppfattningen på skolan kring läroboken som artefakt är delad, vilket kan tolkas som att det finns lärare som både tycker den är bra och mindre bra. L6 skriver dock också att datorer som artefakt där man använder sig av exempelvis Excel eller GeoGebra kan bara bra att använda sig av till specifika områden och att den generella uppfattningen av att använda sig av datorer är väldigt positiv.

Sammanfattningsvis visar resultaten således att användningen av de två artefakterna är delad. Samtliga lärare som intervjuats använder sig av läroboken i någon form medan datorn som artefakt är mindre framträdande. Utifrån lärarnas svar kan man då se en tydlig kategorisering utifrån deras svar kring hur de uppfattar användningen av de två artefakterna. De som är positivt inställda till datorer är L1, L4 och L5 medan den som är mest negativt inställd till artefakten är L3. Däremot anser L2 och L6 att datorer kan vara bra att använda men att det beror på hur man använder dem. Vidare kan man på liknande sätt kategorisera deras svar kring läromedel där samtliga sex lärare är positivt inställda till läroboken som artefakt. Så för att besvara på frågan ”Hur uppfattar gymnasielärare användningen av olika artefakter i matematik?” kan man då säga att de uppfattar användningen av läroboken är väldigt positiv kategoriseringen visar att samtliga lärare anser att användningen av den är positiv. Men uppfattningen kring användningen av datorer väldigt delad utifrån kategoriseringen men överlag kan man se att fem av de sex intervjuade lärarna åtminstone anser att den kan vara bra beroende på hur och vilka program som används och när man använder det.

36