Metoddiskussion och framtida forskning

Något som har varit väldigt viktigt för min undersökning är det teoretiska begreppet artefakt som används genomgående i texten. Att begreppet artefakt har använts mycket i texten har bidragit till att jag kunnat studera hur datorer och läroboken påverkar elevers resonemang. Det har däremot uppstått ett problem, såhär i efterhand, med begreppet då jag tolkat begreppet som ”arbetssätt” istället för dess riktiga definition som är redskap (Nationalencyklopedin, u.å.). Min tolkning var, efter jag läst på om det valda teoretiska perspektivet, att arbetssätt och redskap är synonymer, vilket det definitivt inte är. Dock var min tanke inledningsvis att studera hur datorer och läroboken i sig, det vill säga som redskap, påverkar elevers resonemang. Att begreppet fått en felaktig tolkning har bidragit till att studiens resultat blivit påverkade. Lärarnas svar gällande användningen av datorer och lärobok fick då också ett fokus kring hur de fungerar som arbetssätt snarare än redskap. Det

43

kan tydligast synas i lärarnas svar vad gäller datorer och lärobokens möjlighet att bidra till utveckling av elevers resonemang då de svarat att det snarare är problemlösning och kommunikation i undervisningen som bidrar till detta. Studiens fokus på datorer och läroböcker har således skiftats från ”redskap” till ”arbetssätt”. Men studiens resultat inte mindre intressant på grund av denna feltolkning då genom att se datorer och läroboken mer som arbetssätt bidragit till att jag kunnat få syn på deras roll i undervisningen och hur de bidrar till att utveckla elevers kunskaper i matematik.

Men ett ytterligare problem med min studie som jag upptäckte när resultatet sammanställdes var att den sista intervjufrågan inte var tillräckligt tydligt formulerad, vilket troligtvis är mitt fel på grund av att när man skriver frågorna är man objektiv och man förstår själv vad frågorna syftar till att undersöka. Däremot när någon annan utomstående läser samma fråga senare kan en sådan problematik dyka upp, vilket således kan ha påverkat resultatet på just denna fråga och således egentligen svaret på den forskningsfråga som denna studie undersöker. Något som hade kunnat lösa detta problem är att jag gjort en pilotstudie på några kurskamrater innan jag skickade ut intervjufrågorna till lärarna. På så sätt hade eventuella svårigheter kring formuleringen kunnat korrigeras. Däremot har de som valt att svara tolkat frågan på ett korrekt sätt utifrån vad de har svarat, vilket jag tror gör att studiens tillförlitlighet ändå är tillräckligt hög. Samtidigt kan man se från lärarnas svar från intervjuerna att vissa av dem har uppfattat det som att jag försökte ställa datorn mot läroboken istället för att jämföra dem, vilket inte var min tanke. Att de tolkat frågorna så kan ha bidragit till att lärarna försökt ”välja sida” och varit mer negativt inställda till den artefakt som de inte anser är mest optimal. Men något som också bidrar till tillförlitlighet för min studie är att jag inte endast benämner lärarna med koder istället för påhittade namn, vilket gör att de kommer vara helt anonyma. Men andra problem med denna studie är också att den innehåller mycket tidigare forskning som är baserade på andra länder och som i vissa fall ligger långt utanför Europa. Detta kan medföra att resultaten de kommit fram till hade sett annorlunda ut om forskningen bedrivits i Sverige istället på grund av att deras undervisningskultur troligtvis inte ser likadan ut som den som finns här. Samtidigt utgår nästan all tidigare forskning som presenterats utifrån andra teoretiska ståndpunkter än den som jag utgått ifrån, vilket kan ha påverkat att min studies resultat skiljer sig åt från deras. Dock är skillnaderna inte så pass stora utan att de kan bero

44

på antalet deltagare i studien som endast är sex lärare. Att antalet lärare endast är sex påverkar generaliserbarheten i studien och bidrar till att stora slutsatser kring vad samtliga lärare i landet anser eller gör inte kan dras. Däremot är studiens syfte inte att söka en förklaring till varför lärarnas åsikter är som de är och vad alla lärare anser utan snarare försöker få en förståelse kring vad deras åsikter faktiskt är. Genom denna förståelse kan man få en överblick av vad andra lärare möjligtvis har för åsikter och man får en insikt i hur lärare kan tänka kring användningen av olika artefakter. Studien blir alltså relevant i andra sammanhang också då det troligtvis finns andra lärare som har någorlunda samma åsikter som lärarna som deltagit i denna studie. Studiens relevans för yrket är framförallt att en lärare kan få en överblick för andra lärares åsikter och hur andra lärare arbetar med samma område, samma matematiska förmågor och samma artefakter för att kunna utveckla svenska elevers matematiska kunskaper. Men det skapar också en tydlighet i att lärare inte undervisar på samma sätt trots att digitala verktyg ska inkluderas och att de följer samma styrdokument. Ett förslag på framtida forskning blir då att undersöka hur elevers resonemang faktiskt påverkas av den artefakt man använder sig av. Det vill säga påverkas elevers resonemang om man använder en lärobok eller en dator under samma förhållande, det vill säga att man låter eleverna arbeta med problemlösning och kommunicera.

45

8. Referenser

Ayieko, R., Gokbel, E. N., & Nelson, B. (2017). Does computer use matter? The influence of computer usage on eighth-grade students’ mathematics reasoning. FIRE: Forum for

International Research in Education, 4(1), 67-87.

Bjuland, R., Cestari, M.L., & Borgersen, H-E. (2008). The interplay between gesture and discourse as mediating devices in collaborative mathematical reasoning: A multimodal approach. Mathematical Thinking and Learning, 10(3), 271-292. Doi:

10.1080/10986060802216169

Björklund Boistrup, L. (2010). Assessment discourses in mathematics mlassrooms – A

multimodal social semiotic study (Doktorsavhandling, Stockholms Universitet, Stockholm).

Hämtad 2020-03-30 från http://su.diva-

portal.org/smash/get/diva2:355024/FULLTEXT02.pdf

Boesen, J., Helenius, O., Bergqvist, E., Bergqvist, T., Lithner, J., Palm, T., & Palmberg, B. (2014). Developing mathematical competence: From the intended to the enacted

curriculum. Journal of Mathematical Behavior, 33(2014), 72-87. Doi:

10.1016/j.jmathb.2013.10.001

Brunström, M. (2015). Matematiska resonemang i en lärandemiljö med dynamiska

matematikprogram. (Doktorsavhandling, Karlstad Universitet, Karlstad, 1403-8099).

Hämtad 2020-03-30 från http://kau.diva-

portal.org/smash/get/diva2:784065/FULLTEXT01.pdf

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga Metoder (3). Stockholm: Liber AB.

Danisman, S. (2019). Examining mathematics teachers´ use of curriculum and textbook.

46

Hansson, Ö. (2013). Resonemangsförmåga. Hämtad 2020-04-28 från https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:682168/FULLTEXT01.pdf

Holgersson, I. (2013). Att utveckla elevernas problemlösningsförmåga. Hämtad 2020-04-16 från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:875745/FULLTEXT01.pdf

Kress, G. (2009). Assessment in the perspective of a social semiotic theory of multimodal teaching and learning. I C. Wyatt-Smith & J. Cumming (Red.), Educationel Assessment in

the 21st Century: Connecting Theory and Practice. (s. 19-41). Springer.

https://books.google.se/books?id=Ne0fmNlHTxEC&lpg=PA18&ots=gEDS4u7i_3&lr&hl= sv&pg=PA25#v=onepage&q&f=false

Kress, G. (2011). ’Partnership in research´: multimodality and ethnography. Qualitative

Research, 11(3), 239-260.

Lundgren, U. P. (2014). Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala områden. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.). Lärande Skola Bildning (3. Uppl., s. 139- 221). Stockholm: Natur & Kultur.

Marton, F. (2005). Phenomenography: A research approach to investigating different understandings of reality. I R. R. Sherman & R. B. Webb (Red.). Qualitative Research in

Education: Focus and Methods (s.140-160) Hämtad 2020-04-16 från

http://digilib.stiem.ac.id:8080/jspui/bitstream/123456789/298/1/%5BRobert_Sherman%5D

_Qualitative_Research_In_Education%28BookZZ.org%29.pdf#page=151

Nationalencyklopedin. (u.å.). Artefak. Hämtad 2020-06-04 från https://www-ne- se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/artefakt

Niss, M., & Højgaard, T. (2019). Mathematical competencies revisited. Educational

47

Romero Albaladejo, I. M., del Mar Garcia, M. & Codina, A. (2014). Developing mathematical competencies in secondary students by introducing dynamic geometry systems in the classroom. Education and Science, 40(177), 43-58.

Sidenvall, J. (2015). Att lära sig resonera – om elevers möjligheter att lära sig matematiska

resonemang (Licentiatavhandling, Linköpings Universitet, Norrköping). Hämtad 2020-04-

08 från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:810757/FULLTEXT01.pdf

Skolforskningsinstitutet. (2017). Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Solna: Skolforskningsinstitutet.

Skolinspektionen. (2010). Undervisningen i matematik i gymnasieskolan (Rapport 2010:13). Hämtad 2020-04-22 från

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalite tsgranskningar/2010/matematik-gy/kvalgr-magy2-slutrapport.pdf

Skolverket. (2011). Ämne – Matematik. Hämtad 2020-03-30 från

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2F subject.htm%3FsubjectCode%3DMAT%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92 a3

Skolverket. (2016a). IT-användning och IT-kompetens i skolan (2015:00067). Hämtad 2020-03-30 från

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65c32a/1553966893852/pdf36 67.pdf

Skolverket. (2016b). TIMSS Advanced 2015. Hämtad 2020-03-30 från

48

Stein, M. K., Remillard, J., & Smith, M. S. (2007). How curriculum influences student learning. I Lester (Red.), Second handbook of research on mathematics teaching and

learning: A project of the national council of teachers of mathematics (s. 319-369).

Charlotte, NC: Information Age Publishing.

Säljö, R. (2014). Den lärande människan. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.).

Lärande Skola Bildning (3. Uppl., s. 251-309). Stockholm: Natur & Kultur.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2020-04-21 från

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf

Zuber, E. N., & Anderson, J. (2013). The initial response of secondary mathematics teachers to a one-to-one laptop program. Mathematics Education Research Journal, 25(2), 279-298, doi: 10.1007/s13394-012-0063-2

49

9. Bilagor

Bilaga 1 – Intervjuguide

1. Hur många år har du arbetat som gymnasielärare i matematik? 2. Vilka program undervisar du matematik på i dagens läge?

3. Vilket arbetssätt använder du mest i din matematikundervisning (lärobok, grupp- arbete, praktiska uppgifter, datorer etc.) och varför?

4. Vad är den generella uppfattningen av att använda datorer i matematik- undervisningen där du arbetar? Vad är din uppfattning?

5. Vad är den generella uppfattningen av att använda läroböcker i matematik- undervisningen där du arbetar? Vad är din uppfattning?

6. Vad anser du om att elever använder sig av datorer för att utveckla förmågor i matematik? Eventuella för- och nackdelar?

7. Vad anser du om att elever använder läroböcker för att utveckla förmågor i matematik? Eventuella för- och nackdelar?

8. Hur gör du och vilka arbetssätt använder du dig av idag för att utveckla elevers resonemangsförmåga i matematik och varför?

9. Vad anser du är det bästa arbetssättet mellan datorer och läroböcker för att utveckla elevers resonemangsförmåga och varför?

50

Bilaga 2 - E-mail

Hej ___!

Jag heter Emilia och studerar till gymnasielärare i matematik. Just nu skriver jag mitt examensarbete där jag vill undersöka lärares åsikter kring vilket arbetssätt som är mest optimalt för att utveckla elevers resonemangsförmåga i matematik på gymnasiet. Jag skulle mer än gärna vilja att du svarar på mina frågor. Totalt är där 9 frågor och du hittar dem i dokumentet som jag bifogat! Dina svar kommer vara helt anonyma.

Jag hoppas du vill hjälpa mig och att du hör av dig! Med vänliga hälsningar,