Hur lärarna arbetar med källkritik

Viss skillnad finns bland de intervjuade lärarna när det gäller hur de konkret undervisar i källkritik, samtliga säger att källkritik ska finnas med hela tiden genom kurserna men några använder sig även av specifika övningar. Lärare 1 har en allmän genomgång för att sedan använda sig av en övning där eleverna får bedöma trovärdigheten i olika texter utan att veta varifrån de kommer eller vem de är författade av. Lärare 4 brukar använda sig av en övning där tre olika källor säger olika saker om samma ämne, därefter får eleverna diskutera i grupper kring trovärdigheten i de olika källorna. Lärare 5 låter eleverna resonera kring vilken agenda som kan ligga bakom när politiker och massmedia väljer ut vilka nyheter eller fakta som lyfts fram. Samtliga lärare väver in källkritik i undervisningen när det blir aktuellt och mitt intryck är att detta sker frekvent och genomgående.

Anders Eklöf lanserade i sin magisteruppsats38 tre olika förhållningssätt till källkritik, som kan liknas vid stadier där det tredje stadiet betecknar en elev som till fullo behärskar den källkritiska metoden. I det första stadiet är eleven medveten om källkritiska metoder och kan diskutera dessa i teorin men inte tillämpa dem, detta kallas retorisk medvetenhet. I nästa stadie kan eleven tillämpa källkritiska metoder men detta sker inte självständigt utan endast när läraren konkret instruerar eleven att vara källkritisk, detta kallas rituell medvetenhet. Det sista stadiet är utövande medvetenhet

35

och betecknar en elev som självständigt och automatiskt tillämpar källkritiska metoder. Ingen av de intervjuade lärarna anser att deras elever generellt befinner sig i utövande medvetenhet. Den stora majoriteten elever som undervisas av de intervjuade lärarna hamnar i den mellersta kategorin, de kan vara källkritiska men är det endast när de uppmanas att vara det. Att samtliga lärare har ambitionen att få sina elever att nå det sista stadiet av utövande medvetenhet råder det inget tvivel om, samtliga uppger att källkritik är något som ska finnas med genomgående i samhällskurserna och lyftas upp när det blir särskilt aktuellt.

Det finns inget självklart svar på varför eleverna inte når fram till det sista stadiet. Källkritik är inte det enda som är viktigt i ämnet samhällskunskap och sannolikt hade eleverna blivit bättre på källkritik om större vikt lagts på detta i styrdokument och då i förlängningen av undervisande lärare. Men det är också möjligt att källkritik hade behövt genomsyra undervisningen mer för att eleverna skulle börja tillämpa källkritik konsekvent i studierna. Skolinspektionen pekar i en undersökning om skolornas värdegrundsarbete39 att skolor tenderar att avhandla svåra ämnen som värdegrund på enskilda temadagar istället för att låta det genomsyra undervisningen, som är den egentliga tanken. Åtminstone i elevernas medvetande verkar även källkritik vara ett sådant ämne, som tas upp ibland och används men sedan hamnar i skymundan efter avslutad uppgift. Man kan tänka sig en undervisningsmetod där den röda tråden blir tydlig för eleverna, så att de inte upplever undervisningen som uppdelad i arbetsområde där avsnitt för avsnitt avhandlas och läggs undan. Undervisning i ämnet samhällskunskap har goda förutsättningar att bedrivas på detta sätt, men strukturen i övriga ämnen riskerar samtidigt att färga av sig på elevernas syn på ämnet samhällskunskap. Anders Eklöf40 pekar på ett arbetssätt som genomsyrar skolan där elever genom skolgången uppmanas att söka efter fakta främst i läroböcker men också från läraren för att besvara frågor. Om det förekommer analytiska frågor så kommer de sist och görs i mån av tid. Denna arbetsmetod gör det svårt för eleverna att senare skolas om till att redan i första skedet när fakta ska letas upp vara analytisk och ifrågasättande, helt enkelt tillämpa ett källkritiskt arbetssätt. Möjligtvis har inte denna brist uppdagats förrän på senare år när eleverna började utnyttja internet för informationssökning, där

39

Skolinspektionen. Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. 2012

36

kravet på ett källkritiskt förhållningssätt är mer påtagligt än när informationen söktes i läroböcker eller uppslagsverk.

Lärare 4 pekar på att det är svårt att vara källkritisk om man saknar förkunskaper i ämnet som den text man förväntas vara källkritisk till behandlar. Detta är ett självklart men också väldigt centralt påpekande. Jag är inte säker på att lärare alltid har denna insikt i bakhuvudet när instruktioner inför en uppgift av typen ”välj ett ämne inom det här området och skriv om det” ges ut. Man kan tänka sig ett arbetssätt där läraren i första stadiet ser till att eleverna har nödvändiga förkunskaper kring ett ämne innan de får i uppgift att söka ytterligare information. Men detta är sannolikt inte den enda förklaringen, man kan ha ett kritiskt förhållningssätt till källor utan att ha någon förkunskap. Inget hindrar en elev att efter att ha tagit till sig ny information fråga sig om detta stämmer för att därefter söka andra källor och jämföra. Som lärare krävs det antagligen ett kompromisslöst krav på källkritik av eleverna, i samtliga uppgifter som innehåller faktainsamling. Detta i kombination med att källkritiken ska utföras tidigt i arbetsgången, inte som en avslutande analyserande överkursuppgift som görs i mån av tid. Instuderingsuppgifterna i läroböcker tenderar att vara strukturerade på detta vis.