De intervjuade lärarna hade likaratade lösningar på problemet med tendentiösa läroböcker i samhällskunskap. De lyfte fram behovet av att nyansera bilden som läroböckerna i exemplen presenterade för att bredda och fördjupa elevernas syn på det aktuella ämnet. Lärarna hade olika tankar om på vilket sätt de ville nyansera bilden. Skillnaderna kan bero på lärarnas personliga syn på vad som är viktigt att lyfta fram i undervisningen men också på att de undervisar olika typer av elevgrupper. En metod för att hantera problemet kan vara att låta eleverna jämföra olika läroböckers avsnitt om samma ämne. På så sätt uppmärksammas skillnader och inställningen att läroboken är objektiv fakta utmanas hos eleverna.
De intervjuade lärarna beskrev en bristande källkritisk förmåga hos eleverna i olika grad. Jag har resonerat kring hur detta problem kan avhjälpas. Detta eftersom en lösning på problemet med tendentiösa läroböcker är att eleverna blir skickligare på källkritik och inte accepterar läroboken som absolut sanning. Sannolikt bottnar problemet i ett generellt arbetssätt i skolan där fakta först letas upp och analys, som källkritik är ett exempel på, sker till sist. Genom att ständigt påminna eleverna om vikten av källkritik och att det källkritiska arbetet ska ske direkt när fakta inhämtas kan vara positivt för elevernas källkritiska förmåga. Likaså att behålla en röd tråd i undervisningen där läraren poängterar att arbetsområdena hör ihop och kunskap som användes tidigare i kursen fortfarande är aktuell. Samtliga lärare gav uttryck för att eleverna ofta kan tillämpa källkritik men endast när de uppmanas att göra så, alltså finns kunskapen men den tillämpas inte.
De intervjuade lärarna uppgav att eleverna generellt var okritiska till dem som lärare och samtidigt såg läroboken som objektiv ren fakta. I kombination med en låg källkritisk förmåga hos eleverna blir det problematiskt när läroboken är tendentiös eftersom eleverna sannolikt inte kommer att upptäcka detta själva. Eftersom de tendentiösa inslagen är mer eller mindre subtila krävs det att läraren är uppmärksam när den läser igenom läroboken den använder sig av. Inslag i läroböcker blir laddade och problematiska när samhällsdebatten förändras, något som tidigare var oproblematiskt kan bli det inom loppet av några år. Exempel på detta är debatten om invandring och synen på muslimer. Men det kan också röra sig om att något som inte tidigare
43
uppmärksammats lyfts fram. Att funktionshindrade enbart porträtteras i en roll som funktionshindrade kan vara exempel på detta men också hur icke-heterosexuella porträtteras har på senare år lyfts fram i läroboksstudier. Kravet på läraren är att hålla sig à jour och kanske framförallt vara medveten om att elever kan känna sig kränkta om läroboken lyfter fram ett ”vi-tänkande” som inte inkluderar dem själva.
Samhället förändras ständigt och det kommer alltid att finnas en eftersläpning i läroböckerna, därför kommer det alltid att finnas ett behov av att läraren tillämpar källkritik när läroböcker används. Samtidigt skapar en tendentiös lärobok en utmärkt möjlighet för läraren. Denna möjlighet försätts om läraren väljer att inte använda läroboken när de tendentiösa inslagen hittas. Läraren får en chans att visa på att källkritik alltid är nödvändig och att även läroböcker kan ha vinklade eller ensidiga inslag. Genom att nyansera bilden öppnas förhoppningsvis nya perspektiv hos eleverna. En unik möjlighet att diskutera t.ex. kunskapsurval och hur det påverkar vår bild av olika frågor uppstår.
Jag hade gärna velat läsa studier kring lärares förmåga att identifiera subtil diskriminering och kränkningar i läroböcker, förhoppningsvis hade detta i förlängningen inneburit en större medvetenhet bland lärare. Likaså hade det varit intressant med undersökningar om lärare som grupp och vilken bakgrund de kommer ifrån. Mitt intryck är att lärarkåren utgör en relativt homogen grupp som kan sägas tillhöra majoritetsdelen av samhället. Detta gör att det blir svårare att skifta perspektiv och identifiera de delar av läroböcker som marginaliserar och kränker olika minoritetsgrupper. Sannolikt råder samma förhållande för den grupp som utgör läroboksförfattarna, vilket också hade varit intressant att undersöka och problematisera. På samma sätt hade det varit intressant att ta del av studier kring hur elever som tillhör olika typer av minoritetsgrupper upplever den svenska skolan.
44
Referenser
Bronäs, A. (2000). Demokratins ansikte. Stockholm: HLS Förlag
Bryman, A.(2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi
Eklöf, A. (2003) Medvetande och kultur. Magisteruppsats i pedagogik, Institutionen för beteendevetenskap, Högskolan Kristianstad. Hämtad 2014-01-08 från
http://www.distans.hkr.se/anders/texter/medvetande_och_kultur.pdf
Jämterud, U. (2011) Urvalet avslöjar avsändaren. Skolverket. Hämtad 2014-01-08 från http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-
larande/kollakallan/kallkritik/skolamnen/urvalet-1.151463
Kamali, M & Sawyer, L (2006). Utbildningens dilemma. Stockholm: Edita Sverige, 2006
Kvale, S. & Brinkmann, S (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun, Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur AB
Levén, S. (2003) Lärares attityder till läromedel. Hämtad 2014-01-08 från http://svenskalaromedel.se/media/2582/attityder_laromedel_2003.pdf
Långström, S. (2001) Ungdomar tycker om historia och politik. Umeå: Umeå universitet
Nilsson, M. & Ärlig, A. (2009) En gegga av okunskap. Examensarbete vid
lärarutbildningen, Institutionen för pedagogik och lärande, Luleå tekniska universitet. 2014-01-08 från http://epubl.ltu.se/1652-5299/2009/126/LTU-LAR-EX-09126-SE.pdf Sahlström, I. (2003). Läromedel-specifikt. Stockholm. Hämtad 2014-01-08 från http://www.regeringen.se/content/1/c4/10/29/b662c4b4.pdf
Selander, S (1988) Lärobokskunskap. Lund: Studentlitteratur
Selander, S. (1990) Rasism och främlingsfientlighet i svenska läroböcker?. Härnösand: Högskolan i Sundsvall
45
Skolinspektionen. (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. Stockholm. Hämtad 2014-01-08 från
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/demokrati/kvalgr- demokrati-slutrapport.pdf
Skolverket. (2006) I enlighet med skolans värdegrund. Stockholm. Hämtad 2014-01-08 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659
Skolverket. (2006) Läromedlens roll i undervisningen. Stockholm. Hämtad 2014-01-08 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=1640
Skolverket. (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Hämtad 2014-01-08 från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705 Thurén, T. (2001) Källkritik. Falköping: Liber
Läroböcker
Bengtsson, B-A. (2011). Z-konkret: samhällskunskap kurs 1b. Tredje upplagan. Stockholm: Liber AB
Lundberg, F & Olsson, L. (2011) Aspekt: samhällskunskap 1b. Femte upplagan. Limhamn: Interskol Förlag AB
46