Metoder för att bemöta en tendentiös lärobok

En återkommande tendens under intervjuerna var att exemplen diskuterades, snarare än den bakomliggande problematiken. Jag kan identifiera minst tre anledningarna till detta. Den första är att jag som intervjuare inte tydligare höll intervjun på rätt spår och uppmuntrade de intervjuade att prata i generella termer. En andra förklaring kan vara att de intervjuade inte funderat kring ämnet tidigare och därför hade svårt att formulera allmänna lösningar, jag fick intrycket av att jag lyfte fram något som lärarna inte tänkt på tidigare. Slutligen kan det vara så att det inte går att lösa problemet med vinklade läroböcker med hjälp av en generell specifik lösning utan att individuella lösningar krävs från fall till fall. Sannolikt ligger förklaringen i en kombination av de tre anledningarna jag räknat upp. Jag anser dock att det går att säga generella saker om fenomenet och hur man kan bemöta det. Detta problem hade lösts av att inte använda sig av exempel under intervjuerna. Jag valde den här vägen för att jag var övertygad om att en intervju utan exempel skulle ge färre användbara svar och att risken för att jag inte framgångsrikt skulle kunna beskriva vad jag egentligen menade blivit alltför stor.

De intervjuade lärarna kom med likartade förslag på metod när det gällde Exempel 1. Genomgående hade de valt att visa på ett bredare synsätt än det som förmedlas i

42

Levén. Lärares attityder till läromedel. 2003

38

läroboken för att nyansera helhetsbilden för eleverna. Olika sätt att nyansera bilden skulle då kunna vara att peka på att någonting inte behöver vara fel eller sämre bara för att det inte är som i Sverige. Flera lärare nämner att det är en vanlig inställning bland eleverna att Sverige är en norm för hur ett land ska vara, detta bekräftas i viss mån av bilden. Genom att dels visa på tidsperspektivet och ge exempel på hur det var i Sverige för femtio år sedan när det gäller t.ex. människosyn kan man visa på att Sverige inte automatiskt är perfekt. Några lärare hade använt sig av exempel på lagar som många elever upplever är fel i Sverige men annorlunda och kanske mer i harmoni med elevernas eget rättsmedvetande i andra länder. Bilden ger också möjlighet att starta en diskussion om urval och få eleverna att fundera kring varför just den här bilden valts ut och vilka bakomliggande syften som kan finnas. Bildtexten hade också kunnat användas för att belysa att vissa länder ständigt förknippas med vilken religion som är dominerande där, medan det i andra länder inte är relevant att fastslå att mänskliga rättigheter bryts i ”ortodoxa Ryssland”. Sammantaget kan man säga att samtliga lärare hade startat en diskussion i klassrummet kring bilden efter att eleverna fått läsa igenom stycket. I denna diskussion hade lärarna breddat diskussionen från att eleverna fått diskutera om det som sker på bilden är rätt eller fel till ett bredare perspektiv som t.ex. kunnat omfatta synen på olika kulturer.

En grundförutsättning för att som lärare lyckas få till en bredare diskussion som vidgar elevernas perspektiv kring det de stöter på i läroboken, är att läraren själv har noterat det problematiska i läroboken. Detta för att kunna visa på andra konkreta exempel som nyanserar bilden hos eleverna men också för att kunna ha en idé om vart diskussionen ska leda. Antagligen är det här den stora svårigheten ligger. När man läser läroböcker som är ett halvsekel gamla är det inte svårt att hitta passagerna där man som lärare hade velat nyansera bilden för eleverna, eftersom läroboken speglar idéer eller synsätt som idag anses förlegade. Detta rättas till i läroböckerna efterhand när samhället förändras eller när läroboksstudier pekar ut brister för läroboksförfattarna. När läroboken istället är nutida blir läroböckernas felsteg mindre uppenbara. Hur synen på hur främmande kulturer porträtteras kan ses som ett nutida exempel där forskare pekar på brister som sannolikt kommer att rättas till i framtida läroböcker. Men av olika anledningar finns det en viss eftersläpning vilket gör att lärare oftast har läroböcker som inte är helt i takt

39

med tiden. I skolverkets rapport beskrivs processen för hur en lärobok blir till.44 Läroboksförlagen släpper normalt en ny upplaga när en bok varit publicerad i tre till fem år. Av ekonomiska skäl är det dock inte självklart att skolor byter ut sina läroböcker så ofta. Eftersom det är lärare som väljer ut vilka böcker som ska köpas in till skolorna så är det viktigt för förlagen att läroboken tilltalar så många lärare som möjligt. Detta leder till att förlagen inte kan ligga i framkant när det gäller pedagogiska trender eftersom lärare till viss del är styrda av undervisningstradition. Det sistnämnda behöver inte nödvändigtvis påverka hur väl läroböckerna följer med i samhällets utveckling, men för mitt tidigare resonemang om strukturella brister i skolans system som i sin tur påverkar elevernas källkritiska förmåga kan det vara relevant. Exempel 1 som jag visade för lärarna kan ses som ett exempel på hur läroboken inte följt med i samhällsdebatten. Jag menar att den ligger i linje med hur vissa politiska röster vill att vi ska se på muslimer, på detta sätt blir också bilden politiskt laddad och olämplig att använda i undervisningen okommenterad. Exempel 2 kan ses som ett exempel på hur läroboken försöker anpassa sig efter debatten men istället blir tendentiös och tar ställning för invandring på ett sätt som kan uppfattas som vinklat.

Även när de intervjuade lärarna skulle ge förslag på hur Exempel 2 skulle bemötas så nämndes angreppssättet att nyansera ämnet som texten tar upp. Detta kunde ske genom att visa på att det går att resonera på andra sätt för att göra helhetsbilden mer allsidig än boken gör. Men flera lärare lyfte också upp det nödvändiga i att uppmärksamma eleverna på att läroboken framför åsikter och inte bara fakta, vilket är det normala i löpande lärobokstext. För de elever som inte håller med läroboken gällande det positiva med invandring kan läroboken i det här fallet skada elevernas förtroende inte bara för läroboken men också för samhällsämnet i stort om inte läraren uppmärksammar det problematiska i att åsikter framförs på detta sätt. Ett sätt att visa på att det är åsikter skulle kunna vara att rita upp pratbubblor på tavlan med de enskilda åsikterna och därefter diskutera hur andra kan resonera. Då lyfter man också fram för eleverna att det är en person som skrivit texten som i sin tur kan ha åsikter och värderingar. Man hade också kunnat tillämpa metoden som Ulf Jämterud45 lyfter fram, att låta eleverna jämföra olika läroböckers presentation av ett visst ämnesområde. Om Exempel 2 använts i en sådan övning hade det antagligen uppmärksammat eleverna på att det förekommer

44

Skolverket. Läromedlens roll i undervisningen. 2006

40

åsikter i denna lärobokstext. Samtidigt hade det möjligtvis uppmärksammat eleverna på att det inte finns någon typ av text som ska läsas utan källkritiska ögon, inte ens en lärobokstext som många elever upplever som ren fakta.

Ett vinklat eller tendentiöst inslag i en lärobok skapar en möjlighet för läraren att visa på att källkritik måste praktiseras även när man läser texter som man sätter ett stort förtroende till. Därför behöver det inte nödvändigtvis vara dåligt att boken inte är perfekt om man som lärare noterar de problematiska inslagen och utnyttjar dem pedagogiskt, vilket flera lärare noterar. Men det kräver också att man som lärare är medveten om samhällsdebatten och hur den kan påverka synen på det som står i läroboken. Ett annat sätt att bemöta problemet med en vinklad lärobok är att man som lärare använder andra läromedel istället för läroboken när tendentiösa inslag upptäcks. Men då försätter också läraren möjligheten att göra något bra av att läroboken har brister, en möjlighet som inte uppkommit om det inte funnits ett tendentiöst inslag i läroboken.

I Skolverkets rapport om hur väl läroböcker stämmer in på värdegrunden46 lyfter de fram kravet att lärare måste kunna identifiera subtil diskriminering och kränkning i olika källor, detta för att kunna nyansera undervisningen genom att visa på material eller exempel som står i kontrast till bilden som kan finnas i läroböcker. Exempel 1 skulle kunna vara ett exempel på en subtil kränkning på det sätt att informationen inte är falsk men harmoniserar med en ensidig bild av muslimer och muslimska länder. En av lärarna nämnde att hens muslimska elever hade pratat om att de inte känner igen sig i den beskrivning av muslimer som de ofta stöter på i samhället. Om läroboken förmedlar samma bild riskerar de att uppleva vad Masoud Kamali kallar andrafiering47. Detta innebär att läroböcker förmedlar ett ”vi och dem”-perspektiv där ”dem” är icke- västerländska okristna människor. Läroboken vänder sig till en tänkt majoritetssvensk som är vit, västerländsk och kristen. Detta är allvarligt eftersom utbildningen är en av de viktigaste institutionerna för att skapa gemenskap och samhörighet i samhället. Skolverket fokuserade i sin rapport om läroböcker på etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning. De konstaterade att det finns exempel på hur olika grupper framställs stereotypt och onyanserat, vilket kan upplevas som diskriminerande och kränkande. För att upptäcka detta i läroboken krävs en

46

Skolverket. I enlighet med skolans värdegrund. 2006

41

medvetenhet hos läraren så att denne i nästa steg kan visa på andra exempel för att nyansera bilden.

42