Lärarnas frågor vid boksamtal om skönlitteratur

I detta avsnitt redovisar vi vad lärarna menar att de ställer för frågor vid ett boksamtal om skönlitteratur. Bland annat berörs frågor utan givna svar, hur man drar paralleller mellan fiktion och verklighet, frågor som kräver reflekterande svar samt frågor av såväl spontan som förutbestämd karaktär.

6.4.1 Resultat av lärarnas frågor vid boksamtal om skönlitteratur

Ivar

Ivar menar att det vid deras boksamtal kan vara både eleverna och han som kommer med frågor. Elevernas frågor är till exempel: Vad hände sen? Kan du berätta hur den slutade? och exempel på hans frågor är: Varför tyckte du den var bra? Hur kände du när du läste den? Hur tror du han kände sig? Han menar att eleverna tycker om den här typen av frågor, men att de ofta vill svara rätt. Ivar beskriver att han försöker få varje elev att förstå att: “Vad du än tycker och tänker i det här så har vill jag inte att du säger det du tror att jag vill höra, utan precis det du tycker.”

Helena

I sitt tänkta arbete med boksamtal beskriver Helena att hon har för avsikt att använda öppna frågor. Hon berättar vidare:

“[V]i drar mycket paralleller till vad som händer idag, alltså, hur det ser ut idag och vad kan vi jämföra det med. [...] Annars så tror jag att det är svårt att säga just så vilka frågor, jag tror att det växer fram med barnen, dom är stora, så det får växa fram och sen lite i situationen och se med tiden. Man kan planera ihjäl sig annars. (skrattar)”

Marie

När Marie får frågan vilka frågor hon ställer vid boksamtal svarar hon:

“Eh ja, det är typ vem dog? Och sen är det ju varför och hur och därför och vilken. Så det är ju väldigt olika. Eller sådana som: Om du skulle…?, Varför tror du?”

Kicki

När Kicki får frågan vilka frågor hon ställer vid boksamtal svarar hon att hon är väldigt spontan. Vidare påtalar hon:

“[N]u när dom läser den här boken, så brukar jag säga att nu ska alla vara där och sen diskuterar vi boken, och dom har jättemycket frågor. Vissa märker man ju då att, att vissa inte riktigt har fattat vad boken handlar om egentligen. Och vissa liksom ‘amen hur kunde hon vara så dum? Att hon gjorde så?’ Ja, varför är man så korkad att man gör så? Har ni gjort något korkat någon gång?”

Lina

När Lina beskriver hur hon arbetar med boksamtal berättar hon att hon alltid brukar skriva frågorna själv. Frågorna kan se ut på följande vis:

“Ja men till exempel här där man börjar med omslaget. Vad tror du att den här boken handlar om? Innan man sätter igång. Varför tror man det? Det är mycket det här varför tror man det. Så att man utvecklar språket. [...] Beskriv bilden - vad händer? Hur tycker du att Ryan ser ut här då? Vad tror du att han tänker? Vad tror du händer sen i nästa kapitel? Innan man har läst nästa kapitel.”

Lina säger även:

“Att man går ner djupt i litteraturen. Vad menar man med det? Hur kunde man ha gjort istället? Varför säger man så? Alltså verkligen att man går ner i texten.”

Annelie

Annelie beskriver att vid det enda boksamtal hon genomfört bland annat ställt frågorna:

A: “[...] varför tror du personen sa detta? Gjorde detta? Hur tänkte han/hon? Kunde han/hon gjort på något annat sätt? Varför tycker du det?”

P: “Och inte bara, vad hände där? Alltså, det är inte bara fokus på handlingen?”

A: “Absolut inte, jag, nä och åter igen, så har jag jobbat innan vi fick direktiv att jobba med dom här, alltså jobba mer formativt helt enkelt och reflekterade. Känner du igen dig? Har du varit med om liknande situationer? Likheter och skillnader?”

6.4.2 Analys av lärarnas frågor vid boksamtal om skönlitteratur

Ivar, Maria och Annelie använder sig alla av frågor som till en början fokuserar på handlingen för att sedan ställa mer analytiska och reflekterande frågor om texten som lästs. Detta i form av både frågor likt “varför tror du?” samt frågor som berör olika likheter och skillnader. I kontrast till de tre lärarna visar Ewalds (2007) forskningsresultat att en kritisk analytisk reflektion över texter och/eller fördjupande samtal om de textmöten som eleverna faktiskt gör, förekommer ytterst sparsamt. Samtliga sex lärare som intervjuats i vår studie påtalar att de mer eller mindre vill att frågorna de ställer till sina elever ska få dem att gå in på djupet av det innehåll de läser. Chambers (2014) menar även att man inte omedelbart förstår en boks djupare innebörd, utan att den upptäcks, diskuteras fram, skapas och växer till sig, under tiden som andra mer specifika och konkreta frågor avhandlas. Till en början berör man problemen och plockar ut de bitar man kan hantera och börjar sedan stegvis att sätta samman en förståelse som säger något viktigt om texten i sin helhet (Chambers, 2014).

Langer (2005) menar att när vi läser skapar vi så kallade föreställningsvärldar utifrån våra tidigare erfarenheter och upplevelser samt tidigare läsning. Det är genom dessa världar som vi skapar mening i det lästa (Langer, 2005). För att eleverna ska ha möjlighet att skapa föreställningsvärldar vid sin läsning kan det således vara betydelsefullt att Helena vill dra paralleller mellan bokens innehåll och elevernas egna liv. Likaså kan Ivar, Kicki, Marie, Lina och Annelies frågor som kopplar bokens innehåll till elevernas tankar, känslor och tidigare erfarenheter, få eleverna att knyta an till sitt eget liv och på så vis möjliggöra för dem att kunna skapa föreställningsvärldar.

Det är vanligt förekommande bland alla sex lärare att frågor som inleds med frågeordet “Varför” ställs. I kontrast till detta menar Chambers (2014) att frågeordet “Varför?” bör bannlysas från boksamtal då detta ofta leder till en förhörsliknande situation. Ingen av de lärare som vi intervjuat nämner frågor som inleds med de fraser Chambers förespråkar, likt “ Jag undrar…” eller “Jag skulle vilja veta vad ni…?”.

Ivars arbete med att ställa frågor där eleverna själva ska reflektera om texten och uttrycka vad de tycker och känner, är således relevant. Langer (2005) menar att undervisningen inte ska handla om att eleverna ska försöka gissa sig till vad läraren vill få ut för givna svar av deras läsning, utan att den ska beröra tankar med substans och diskussioner som kan utvidga elevernas förståelse. Att eleverna lär sig att det inte finns rätt eller fel svar enligt läraren, utan att det är deras personliga tankar som värdesätts, utvidgar alltså deras förståelse för texten.

Kicki beskriver inte vilken typ av frågor hennes elever ställer, men menar att de har funderingar om innehållet och visar på en nyfikenhet. Även Ivar beskriver att hans elever ställer frågor om texten. Enligt Langer (2005) så tillhör det den litterära världens väsen att ställa frågor. Hon (2005, s. 78) menar även att en god läsare funderar på tveksamheter i en text, likt: “Jag är inte säker…”, “Tänk om…” Tror du verkligen att…?”. Kicki och Ivars utsagor kan således tyda på att dessa elever är goda läsare. I likhet med Langer belyser Jönsson (2007) att i samtalet kan lärare och kamrater ställa frågor som hjälper eleven att tänka vidare, som utmanar och gör att nya frågor väcks. Jönsson (2007) påpekar även att boksamtal kan hjälpa elever att bygga förståelse och att tänka vidare.

Kicki belyser vikten av att vara spontan i sina frågor och lyhörd för elevernas tankar och frågor. Hon beskriver hur hon ställer följdfrågor på det eleverna tar upp från boken. Lina ställer bland annat frågor där eleverna ska förutspå handlingen likt: Vad tror du den här boken handlar om när du tittar på omslaget? Hon betonar även vikten av att frågorna får läsaren att gå in på djupet i innehållet, likt: Varför säger man så? De frågor Lina väljer att ställa är i linje med en av Palincsar och Browns (1984) läsförståelsestrategier som innefattar att förutspå.