6. Resultat och analys
6.5 Läsförståelse
I detta avsnitt redovisar vi vilken betydelse lärarna anser att boksamtal om skönlitteratur kan ha för deras elevers utveckling av läsförståelse. Vi belyser även hur läraren, genom boksamtal, kan förstå i vilken utsträckning en elev förstår det lästa.
6.5.1 Resultat av läsförståelse
Ivar
När Ivar får frågan vilken betydelse han anser att boksamtal om skönlitteratur har för elevers utveckling av läsförståelse beskriver Ivar att eleverna inspirerar varandra till att läsa genom boksamtalen. Han menar att om de får höra jämnåriga som älskar att läsa gynnas deras läslust mer än om lärare pratar om det. Ivar påtalar att man sällan ser en duktig läsare som inte har läsförståelse. Han menar att om eleverna själv väljer att läsa bok på bok och kan berätta om det så innebär det att de förstår vad de läser.
Helena
På frågan vilken betydelse hon anser att boksamtal om skönlitteratur har för elevernas utveckling av läsförståelse svarar hon:
“För mina, ja nu får jag ju prata då efter att jag gissar mig framåt, men jag tror att det kommer ha en väldigt positiv effekt på mina elever. Dels i fråga om att faktiskt läsa och bilda sig en bild av och dra paralleller till, hur har jag det, hur har hon det och vad tycker jag, alltså verbalt. Uttrycka sig och få en förståelse, så jag tror att det kommer bli mycket positivt för dem.”
Marie
På frågan vilken betydelse hon anser att boksamtal om skönlitteratur har för elevers utveckling av läsförståelse svarar hon:
“Mycket, tror jag […] jag kan ju se att de utvecklas, alltså det märker man ju. Faktiskt. Och jag tror att för många av dem som har lite svårare att förstå så är det till stor hjälp, överhuvudtaget. Att man liksom pratar om det och det här med ord och så.”
Marie beskriver vidare hur vissa elever måste öva mycket för sig själva med kortare stycken som de besvarar frågor om. Hon tillägger även att det för många elever handlar om mognad, att läsförståelsen kommer med tiden.
Kicki
Kicki berättar att hon och eleverna arbetar med läsfixarna i En läsande klass. Hon beskriver att arbetet påverkar eleverna på följande sätt:
“Och då kan man tycka att i en sexa att nu så går vi in och så är vi lite cowboy i det hela och så, men det är för att dom liksom ska förstå tänket. Men jag tror att just det här att om man inte vet vad det handlar om så kan man ju inte få det här tänket att förstå vad en skönlitterär bok handlar om, så förstår man inte vad en faktatext handlar om heller.”
Kicki tillägger även att fördelen med boksamtal är att hon genom att eleverna är aktiva kan se vem som förstår och vem som inte förstår bokens innehåll. Detta genom de svar de ger på frågorna hon ställer. Kicki förklarar att de elever som pratar om något helt annat inte har förstått innehållet.
Lina
På frågan vilken betydelse hon anser att boksamtal om skönlitteratur har för elevernas utveckling av läsförståelse svarar hon:
“Jag tycker att det har jättestor betydelse. Jag tycker det är hur viktigt som helst. Sen jobbar jag ju inte bara med skönlitteratur utan även med annan litteratur. Men det är viktigt att förstå för att få en läsförståelse i alla ämnen och för att förstå text. Så att du får redskap till hur du ska ta dig an olika texter.”
Annelie
Annelie väljer att inte svara på frågan då hon endast arbetat med boksamtal en gång. Hon menar att detta är något läraren måste observera över en längre tid för att frågan ska kunna besvaras.
6.5.2 Analys av läsförståelse
Helena, Marie, Kicki, Ivar och Lina beskriver alla att de tror att boksamtal har en betydelse för elevernas utveckling av läsförståelse. Annelie väljer att inte svara på frågan då hon endast arbetat med boksamtal en gång. Hon menar att detta är något läraren måste observera över en längre tid för att frågan ska kunna besvaras. Marie menar att de tillfällen
då lärare och elever tillsammans samtalar om texten och läraren förklarar svåra ord, framförallt är till stor hjälp för de elever som har en svagare läsförståelse. Detta i likhet med Chambers (2014) som menar att man inte omedelbart förstår en boks djupare innebörd, utan att den upptäcks, diskuteras fram, skapas och växer till sig, under tiden som andra mer specifika och konkreta frågor avhandlas. Marie nämner även att elevers läsförståelse kan vara en fråga om mognad. Samtidigt som hon anser det vara viktigt att eleverna, genom uppgifter med frågor till olika texter, övar upp sin läsförståelse.
Lina menar att det är viktigt att arbeta med läsförståelsen i alla ämnen och inte enbart med skönlitteratur. Hon belyser också betydelsen av att hjälpa eleverna lära sig hur man tar sig an olika typer av texter. Enligt Kicki behöver eleverna få in ett visst tänk, likt det i En
läsande klass, för att de ska kunna förstå texter de läser. Palincsar och Brown (1984)
menar att elevens förmåga att sammanfatta och beskriva innebörden av en text är en indikation om hur utvecklad elevens läsförståelse är. Langer (2005) betonar att om en elev kan dela med sig av sina första intryck efter att ha läst en text visar detta på i vilken utsträckning eleven skapar föreställningsvärldar. Kicki menar vidare att en av fördelarna med boksamtalet är att hon får reda på om en elev har förstått innehållet eller inte då eleverna är aktiva. Hon förklarar att de elever som pratar om något helt annat inte har förstått innehållet. På så vis synliggörs för läraren i vilken utsträckning eleverna har förstått. Ivar menar att eleverna genom boksamtal inspirerar varandra till att läsa och på så sätt får hjälp att finna läslusten. Om en elev ständigt läser av egen vilja och kan berätta om innehållet, menar Ivar att eleven har läsförståelse.
Enligt Langer (2005) kan elevers byggande av föreställningsvärldar stå i direkt anslutning till i vilken utsträckning de förstår en skönlitterär bok. Marie betonar vikten av att samtala om texten och att förklara svåra ord vilket går att likna vid det första steget i skapandet av föreställningsvärldar. Enligt Langer (2005) handlar detta steg om att läsaren samlar på sig fakta för att förstå vad texten handlar om. Genom att reda ut svåra ord, möjliggör Marie således att eleverna stöttas till att samla på sig fakta i texten och hjälper dem på så vis att kunna skapa en föreställningsvärld och på sikt förståelse för det lästa. Trots att Helena ännu inte provat sina tankar i ett boksamtal, anser hon att eleverna kommer kunna dra paralleller mellan sitt eget liv och karaktärerna i boken. Langers (2005) tredje steg i skapandet av föreställningsvärldar innefattar en växelverkan mellan vår fiktiva och vår riktiga värld, där läsaren stiger ut ur texten och tänker över det man vet. Helenas tankar
går således att likna vid Langers tredje steg vid byggandet av föreställningsvärldar och bör således vara gynnsamt för elevernas förståelse.