Lärarnas mål med historieundervisningen

också att elevernas förmåga att kritiskt granska källor är ”a och o” i historieundervisningen. En del av det som Andreas lär ut kan han tycka är onödigt i och med dagens informationssamhälle. Han menar att eleverna inte kommer tänka tillbaka på hans undervisning när de har gått ut skolan och funderar de på något. De kommer istället upp informationen via internet. Så enligt Andreas är det inte fakta som är det viktigaste utan förmågan att tänka kritiskt och analyserande. I förhållningssättet historia som disciplin, ska eleverna lära sig granska historia med använda samma verktyg som historiker använder för att närma sig historisk forskning. Eleverna ska vara i centrum av inlärningsprocessen och bli aktiva medskapare av kunskap för att tillämpa dem i klassrummet (Elmersjö, Clark & Vinterek 2017 s.3). Lärarna anser att det är viktigt att lära eleverna källkritiska verktyg för att de själva ska kunna granska källor. Andreas (Intervju 3):

…så det är inte det viktigaste för mig att få ut, utan det är just att tänka kritiskt och tänka att det kan vara på andra sätt för det får vi inte från telefonen utan de måste jag göra. Asså lyfta fram att det är inte exakt, det är inte en exakt vetenskap och det finns olika syn på allt.

Mia försöker alltid få eleverna att tänka ur ett källkritiskt perspektiv. Hon gör det muntligt genom att ha en dialog med eleverna under lektionerna. Det kan vara i helklass men även individuellt när hon cirkulerar i klassrummet. Hon kan utmana eleverna med att försöka tänka sig hur en annan person än den som skrivit källan skulle ha beskrivit händelsen (Intervju 2).

3.2.4 Lärarnas mål med historieundervisningen

Sofias mål med sin historieundervisning är att eleverna ska känna sig trygga i att de har redskapen att genomskåda en dokumentär som är väldigt ensidig eller granska rubriksättningar som ska locka läsare. Sofia vill att eleverna ska kunna problematisera och se olika ”nyanser” av historia. Sofia säger: ”Man kan vara tvärsäker på en sak, man kan ha fakta men också vara

ödmjuk med att det finns att det kan finnas fler sätt att se på det här” (Intervju 4).

Sofia tycker också att historiemedvetande är viktigt för eleverna att ta med sig. Hon menar att det är viktigt för att det förbereder eleverna för en framtid (Intervju 4). Begreppet historiemedvetande kommer som sagt från den tyska utbildningstraditionen. Precis som den tyska utbildningstraditionen anser, vill Sofia att eleverna ska ha en historiemedvetenhet för att kunna göra en historisk orientering till dagens samhälle (Seixas 2015 s.594–603).

38

Historiemedvetande är även en central del i läroplanen för historia. I kursplanen för historia på gymnasiet står det tydligt att historieundervisningen ska hjälpa eleverna att bredda, fördjupa och utveckla sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna (Skolverket 2011 lgy). Sofias förhållningssätt till historia stämmer således överens med läroplanens kursmål samt den tyska utbildningstraditionen.

Patrik och Kjell vill att eleverna ska ta med sig ett historieintresse efter hans historieundervisning. Kjell hoppas att eleverna får ett intresse för att ta upp en historiebok och lära sig mer om historia, människan och samhället (Intervju 1). Patriks mål är att eleverna ska kunna reflektera över hur världen ser ut och varför den ser ut som den gör (Intervju 5).

Målet med Andreas undervisning är att eleverna inte ska se på historia som en exakt vetenskap. Han vill att eleverna ska vara källkritiska och försöka se historia ur olika synvinklar. Andreas menar att det viktigaste i historia inte är vad som hände utan varför det hände och vad det ledde till. Om eleverna lär sig att se på historia på det viset så tror Andreas att det kommer bli lättare för eleverna att se ett samband. Andreas förklarar: ”Tanken är att vi ska lära oss av historien

även om historien visar att vi aldrig någonsin lär oss” (Intervju 3).

Mia säger att hon vill att eleverna ska ta med sig ”någon typ av allmänbildning” när de är klara med hennes historieundervisning. Hon hoppas att hon har väckt elevernas nyfikenhet och intresse för historiska händelser. Mia menar att kunskap om historia kan vara användbart när eleverna blir äldre även om de inte är så intresserade av det just nu. Mia hoppas att en allmänbildning kring historia kan lära elever att se mer än bara ett land utan även ett lands politik och varför det har utvecklats till det land som man ser idag (Intervju 2).

3. 3 Tenderar lärares förhållningsätt att påverka valet av elev- eller lärarcentrerad undervisning?

Kjell talade tidigare om hur han använder läroboken i sin undervisning. Han menar att han använder läroboken mindre och mindre i de senare historiekurserna på gymnasiet. De kurserna handlar mycket om historiemedvetande och historiebruk vilket gör att eleverna får arbeta med källor menar Kjell. Han kan lägga fram ett urval av källor som eleverna får välja mellan. Tanken är att eleverna ska kunna motivera deras val av källa. När det är en kort kurs är det enklast om det redan finns ett urval av källor anser Kjell (Intervju 1). Kjell ändrar sitt förhållningssätt till

39

historieämnet beroende på kursens mål och läroplan. Han menar att kurserna som ställer högre krav på att eleverna ska utveckla historiebruk och historiemedvetande gör att eleverna får vara med och välja mellan ett urval av historiska källor. När eleverna är aktiva och tar mer ansvar för sina egna lärprocesser är undervisningen mer elevcentrerad. Eleverna får chans att skapa förståelse för innehållet i undervisningen med utgångspunkt i sina tidigare erfarenheter (Skolforsknings institutet 2020 s.6–8). Man skulle kunna tolka det som att Kjell tenderar att ha en mer elevcentrerad undervisning kopplat till förhållningssättet till historieämnet. Fortsättningsvis har Kjells förhållningsätt till historieämnet påverkats av kursplan och läroplan.

De resonemang lärare hade om undervisningen som kunde liknas med förhållningssättet historia som kollektivt minne, kan även tillskrivas som lärarcentrerade. Lärarna var positivt inställda till berättande som undervisningsmetod. Lärarna gav exempel när läraren är berättaren men också andra alternativ som olika berättelser från en bok eller radioprogram. Oavsett var det läraren som bestämde vilken berättelse som eleverna skulle få höra. Enligt lärarcentrerade lärandeteorier är kunskap är något som läraren förmedlar och eleven tar emot (Skolforsknings institutet 2020 s.6-8). Lärare som använder förhållningsättet historia som kollektivt minne, har mest troligt en mer lärarcentrerad undervisning men det behöver inte betyda att det är omöjligt att arbeta elevcentrerat med det förhållningssättet. Exempelvis kan eleverna få mer elevinflytande över undervisningen genom att välja berättelser och typ av framförande. Det skulle göra undervisningen mer elevcentrerad.

De delarna av lärarnas resonemang som kunde kopplas till förhållningssättet historia som disciplin kan även kopplas till elevcentrerad undervisning. Lärandeteorin undersökande experimenterande arbetssätt och förhållningsättet historia som disciplin betonar att det är viktigt att elev har ansvar för sitt eget lärande och arbetar undersökande. Elever ska kunna granska historiska händelser med olika historiska verktyg. Lärarna berättade att eleverna får arbeta undersökande med olika källor och de får lära sig att se historia ur olika perspektiv. Det visar att de lärare som har förhållningsättet historia som disciplin tenderar att ha en elevcentrerad undervisning.

De intervjuade lärarna i föreliggande studie har visat att det finns skillnader och variationer i deras utformning av historieundervisning. En lärare poängterar vikten i att fånga elevernas intresse medan en annan poängterar vikten i att ge eleverna källkritiska verktyg. Lärarna kan tycka det är viktigt med båda aspekter men i olika utsträckning beroende på grupp, tid, kurs

40

osv. Det går inte att avgöra hur mycket det är lärares förhållningssätt eller andra aspekter som påverkar valet av en mer elevcentrerad eller lärarcentrerad undervisning. Mest troligt är det en kombination av båda. Det går inte heller att se om ett särskilt förhållningssätt skulle innebär mer eller minder elevcentrerad eller lärarcentrerad undervisning. Det är svårt att avgöra hur mycket läroplanen påverkar lärarnas förhållningssätt och hur mycket lärarna själv kan påverka undervisningen. De styrdokument som berör historieämnet innehåller anvisningar av vad historieundervisningen ska innehålla samtidigt som det finns ett ”friutrymme” för lärare att göra egna val.

Sammanfattningsvis visar resultatet och analysen av undersökningen att lärar- och elevcentrerad undervisning samt lärares förhållningssätt till historieämnet är komplext. Precis som lärandeteorierna lärarcentrerad och elevcentrerad flyter ihop gör även lärares förhållningssätt till historieämnet. Det går inte att dra en tydlig gräns mellan dem och om jag ska göra en analys så kan jag konstatera att det ofta är en kombination. Vad det sedan beror på är svårt att avgöra. Även om lärares förhållningssätt till historieämnet påverkar valet av en mer eller mindre elevcentrerad undervisning finns det fler aspekter som också påverkar. Lärarna beskriver en känsla av tidsbrist och splittring mellan vad de önskar göra och vad som är möjligt att göra enligt kursplan och styrdokument. De beskriver också att olika grupper har olika behov, motivation och intressen vilket de styr sin undervisning utefter.

Jag tänkte avsluta med ett citat från Sofia som skildrar hur komplext det är att analysera och försöka kategorisera undervisning som är föränderlig och varierande (Intervju 4).

Hur det till slut faktiskt blir beror på, det ser olika ut, för mig är inte planeringen viktigast, för mig är det viktigare att ungdomarna får med sig någonting av det vi gör och då måste jag vara beredd att vrida på allt.