Lektionsinnehåll - samtida händelser

Sofia har genomgångar brukar hon bryta ner det med inbyggda frågestopp eller diskussioner med jämna mellanrum (Intervju 4).

3.1.6 Sammanfattning

Som nämnts tidigare är det svårt att separera elevcentrerad undervisning från lärarcentrerad undervisning eftersom detta är komplext och ofta sammanflätat med varandra. Hansson avhandling visade att lärarna uttryckligen försöker sträva efter variation (Hansson 2010 s.141). Flera av de intervjuade lärarna svarade att de varierar sin undervisning även om föreläsning i olika former sägs vara vanligt. Intervjupersonerna i denna uppsats beskriver sin lärarroll som en blandning mellan föreläsare/kunskapsförmedlare och samarbetspartner/kollega gentemot eleverna. Det är lärarna själva som bestämmer vad lektionen ska innehålla och det är också de som styr vad lektionen innehåller. Samtidigt tar flera av lärarna upp olika inslag i undervisningen där undervisningen anpassas efter eleverna. Till exempel kan eleverna få mer inflytande och få arbeta mer aktivt. Denna uppsats kommer till samma slutsats som tidigare forskning. Lärarna varierar sig och visar på tendenser av både elevcentrerad och lärarcentrerad undervisning. Intervjupersonernas planering och struktur tenderar att vara mer lärarcentrerad medan klassaktiviteterna tenderar att vara mer elevcentrerade. Eriksson och Bostedt menade att elevaktiva arbetssätt är när lärare tar tillvara på elevernas frågor och intressen i lärandeprocessen samt att även göra eleverna delaktiga i planering av arbetet med ett ämnesområde (Eriksson & Bostedt s.130). Lärarnas resonemang tyder på att eleverna inte ofta eller aldrig får vara med i planeringen av undervisningen.

3.2 Lärares förhållningssätt till historieämnet

3.2.1 Lektionsinnehåll - samtida händelser

Det tyska historiedidaktiska bidraget kretsar kring begreppet historiskt medvetande. Det definierades som en komplex interaktion av tolkningar av det förflutna, uppfattningar om nutiden och förväntningar om framtiden. Historiemedvetande innebär också att kunna se samband mellan disciplinär historia och det egna vardagslivet (Seixas 2015 s.594–603). Lärarna kopplar i olika utsträckning sin historieundervisning till aktuella händelser eller nyheter i samtiden. De tar oftast upp aktuella händelser som följer samma tema som de moment som eleverna jobbar med. Sofia börjar med att introducera en händelse för eleverna och de

33

undersöker tillsammans vad den innebär. Sedan får eleverna frågor som de ska hitta svar på, till exempel vilka aktörer som är viktigast och den historiska bakgrunden (Intervju 4). Både Sofia, Kjell och Patrik nämner att det aktuella USA-valet är något som de har tagit med i sin historieundervisning. Kjell kopplade sitt moment om amerikanska revolutionen till demokrati i USA och på så sätt också till USA-valet (Intervju 1). Den tyska utbildningstraditionen menar att historiemedvetande är en koppling mellan disciplinär historia och det egna vardagslivet. Historikers arbeten drivs av samtida frågor och behov menar Jörn Rusen (Seixas 2015 s.594– 603). När lärarna tar upp samtida händelser och kopplar det till historieundervisningen får eleverna chans att utveckla sitt historiemedvetande. Patrik, Kjell och Andreas menar att det finns vissa svårigheter eller utmaningar med att ta upp samtida händelser i sin historieundervisning.

Patrik brukar inte planera historielektioner utifrån en samtida händelse men kan muntligt koppla den till sina genomgångar. Patrik är SO-lärare på en högstadieskola och brukar ha två samhällsorienterade ämnen per termin. Han kan avsluta sjuornas lektioner med att eleverna får se lilla aktuellt vilket är ett tv-program som visar de senaste nyheterna (Intervju 5). Mia försöker göra kopplingar mellan samtid och historia när det dyker upp lämpliga artiklar om eller videoklipp på samma tema som momentet (Intervju 2).

Kjell och Andreas anser att det finns svårigheter med att ta upp aktuella händelser eller nyheter i sin historieundervisning. Kjell menar att det kan vara tidskrävande då det kräver att eleverna är någorlunda inlästa på aktuella händelser eller nyheter (Intervju 1). Om eleverna inte är pålästa förutsätter det mer lektionstid. Andreas har slutat med att koppla sin historieundervisning till aktuella nyheter eller händelser i samtiden. Han menar att eleverna inte tagit del av på nyheter eller aktuella händelser vilket försvårar möjligheten att göra kopplingar till undervisningen. Andreas säger (Intervju 3):

Jag försöker koppla till aktuella händelser men när ingen har sett på tv ingen har sett eller läst tidningen så faller det ganska platt och jag tycker det är jättesynd.

Andreas förklarar att han försöker hänvisa till aktuella händelser men att det inte fungerar när eleverna inte vet något om händelsen. Han menar att ungdomar inte följer med i samhällsdebatter eller nyheter på samma sätt som han gjorde när han var ung. Om de inte vet vad han pratar om kan de inte heller dra egna slutsatser eller ge ”input” (intervju 3).

34

Kjell, Andreas och Patrik utrycker att de gärna tar upp samtida händelser men att det finns vissa svårigheter med det i klassrummet. Deras förhållningssätt till historia påverkas av praktiska utmaningar i klassrummet. Orsakerna grundar sig inte i lärarnas förhållningssätt utan av andra anledningar som till exempel motivationsbrist i klassrummet eller kunskapslucka hos eleverna.

3.2.2 Berättandet - undervisningsform

Förhållningssättet historia som kollektivt minne är ett koncept av inlärning som är baserad på logiken att undervisa barn om bästa möjliga berättelse och presentera den som en objektiv, omedelbar redogörelse om det förflutna. Tanken är inte att eleverna ska granska berättelsen eller processen bakom den. Detta förhållningssätt uppmuntrar inte lärare att anstränga sig för att engagera eleverna i undersökningssätten relaterade till de historiska berättelserna (Elmersjö, Clark & Vinterek 2017 s.3–4). Enligt lärarna är berättandet en passade undervisningsform för att förmedla kunskap och samtidigt hålla undervisningen intressant för eleverna. Sofia skiljer på föreläsning och berättande och menar att det är två olika saker. En god berättare eller en god föreläsare kan man lyssna länge på menar Sofia. Sofia tycker att berättandet tilltalar eleverna och det är ett sorts samspel mellan lärare och elever. När Sofia förläser så upplever hon bara att ”hon kör på” och vet inte om eleverna hänger med. Men när hon är berättande måste hon engagera eleverna och eleverna måste visa att de är engagerade (Intervju 4). Patrik tycker också att berättandet ”fångar” eleverna på ett helt annat sätt. Han försöker undvika att ge eleverna uppgiften att läsa ett visst antal sidor. Detta är något han har börjat med på grund av att sjuorna tidvis har svårt att koncentrera sig. Han tycker eleverna i sjuan har lättare att koncentrera sig om de får sitta och läsa eller lyssna på en text (Intervju 5).

Andreas menar att eleverna kan ha svårt att förstå relevansen i berättandet eller varför det är viktigt. Andreas skulle helst vilja ha mer av berättandet i sin undervisning. Andreas har använt sig av skönlitteratur i sin historieundervisning. Eleverna som går historia 1b får läsa mina

drömmars stad för att få en tydligare bild av vardagslivet på 1850-talet. Andreas tycker det är

viktigt att eleverna får lära sig om ”hur vanliga människor var” och hur de levde på 1850-talet. Målet med uppgiften är att eleverna ska få en känsla av tidsandan och förstå att människor fattade beslut utifrån den verklighet de levde i. Han tycker inte att eleverna får samma möjlighet att förstå tidsandan om man går igenom förhållandena på tavlan. Patrik (Intervju 5):