Lärarnas syn på kursstarten

Vad anser du är viktigt att tänka på i mötet med eleverna i klassrummet?

L1: ”Det kan variera men det är viktigt att jag får kontakt och att eleverna är delaktiga. Att jag för en dialog och att eleverna känner att de är med. Så känner man ju själv när man sitter på nån utbildning. Man vill ju gärna vara aktiv. Det blir roligare då.”

L2: ”Tillit. Att det är ett tillåtande klimat där eleverna känner sig trygga. Där det är ganska högt i tak där eleverna vågar säga vad de tycker och tänker. Ironi...eftersom det är min personlighet så tycker jag man kan skämta med dem men vi måste veta var gränsen går. Man måste på nått sätt ha en radar där man känner av vad man kan göra.”

Vad anser du är viktigt vid kursstarter med eleverna?

Båda lärarna poängterar betydelsen av att lära sig elevernas namn så fort som möjligt. L1: ”Det är viktigt att eleverna tycker att kursen är rolig. Det är alltid det som är målet.”

L2: ”Den där första kontakten är viktig, att etablera en kontakt med eleverna, att eleverna får säga någonting, att de får synas. ...och lite grann om min planering. Jag är ju inte så detaljerad. Försöker ta några roliga exempel.”

Hur gör du eleverna motiverade för undervisningen?

L1: ”Det är viktigt att man själv tycker det är roligt det man gör. Att man försöker förmedla en känsla av att det är kul.”

L2 : ”Eleverna måste på något vis känna att de har nytta av detta. Att de får övningar som de kan relatera till sina egna intressen. Jag försöker hitta något som ligger nära deras. Jag tänker efter rätt mycket, kommer de här eleverna tycka att det här är intressant?”

Hur får du eleverna delaktiga?

L1: ”Det är lite beroende av vilken kurs som ges. I en kort introduktion som i Medieproduktion A med endast tio lektionstillfällen måste planeringen vara väldigt strikt gjord annars hinner man inte. Men eleverna är ju delaktiga på det sättet att de själva får rösta fram vilka ämnen de ska fotografera. Och det är ju också för att de ska känna intresse för det de gör. I de längre kurserna som sträcker sig över en eller två terminer till exempel Fotografisk bild B och C är planeringen en annan och följaktligen också öppenheten för elevernas åsikter och förslag. Där diskuterar jag vad vi ska uppnå inom kursens ram. Vi läser betygskriterierna och en diskussion förs med eleverna om hur man ska uppnå målen. Vi gör aldrig likadant två gånger. Det är mycket olika idéer. Vi kommer överens om olika teman där vi ser att med det här temat uppfyller vi de och de kursmålen.”

L2: ”De moment som ingår i kursen ändras inte så mycket. Det är istället hur eleverna jobbar som kan förändras och modifieras. Eleverna har vid ett fåtal gånger varit involverade i planeringen. Man har nån bild av att de förväntar sig att det är jag som vet bäst. Så kan jag nog säga att man borde oftare kanske...”

Du säger att du försöker utgå från vad eleverna vill. Att det ska landa rätt, de ska ta till sig, tycka det är kul och intressant. Varför frågar du då inte eleverna och utgår från vad de tycker?

L2: ”Av erfarenhet har man fått så dåliga svar. De engagerar sig inte riktigt i den...i det läget. Eleverna har oftast ingen åsikt.”

På vilket sätt är du flexibel i din undervisning?

L1: ”Det tycker jag att jag är eftersom jag alltid gör olika saker. Jag använder aldrig en gammal kurs och försöker köra en repris på den. Jag har sällan något färdigt upplägg utan det gör vi liksom ihop. Vi snackar oss fram om vad vi ska göra.”

L2: ”Jag är ganska receptiv mot dem.”

Men ibland kan det ju vara så att man kommer in i gruppen och ser att det här inte fungerar inte, just nu, inte idag och inte med den här gruppen...

L2: ”Då får man ta en övning som skulle ligga längre fram i planeringen men som passar bättre just nu. Det måste man nog vara beredd på.”

Hur gör du för att se varje elev?

L1: ”Det klarar jag inte alltid. Det vill jag gärna med det gör jag inte. Jag försöker bestämma mig för två elever vid varje lektionstillfälle och så koncentrerar jag mig mer på dessa två, tittar på vad de gör och hur de jobbar och så betar jag av alla eleverna enligt kurslistan.”

L2: ”Jag försöker nog prata med alla men absolut så glömmer man bort vissa det gör man. Det blir oftast de som är väldigt tysta och som man inte riktigt får en relation till kanske.”

Hur skulle du vilja beskriva ditt ledarskap?

L: ”Enligt kursutvärderingarna säger eleverna att de tycker det är bra att de får jobba självständigt. Jag tycker att jag får dem att känna att de styr själva. Jag hoppas det och jag tror att de också upplever det så. Gruppen ska ha mycket makt... Ju längre de kommer i utbildningen ju mer tycker jag att jag kan dra mig tillbaka för att gruppen ska bli en självgående enhet. Fast i början måste man ju alltid sätta ramarna. Det kräver ju lite tid att få gruppen självgående. Det fixar man inte på två timmar i veckan utspritt på en termin utan det är ju de eleverna man träffar lite mer...”

L2: ”Mitt ledarskap är nog beroende av gruppen, tror att det kan vara ganska auktoritativt när det behövs. Jag tror jag börjar så oftast, ganska bestämt, sen släpper jag mer och mer. Målet är på något sätt att de ska känna att här känner jag mig trygg men jag tillåts aldrig att balla ur, att man liksom finns där hela tiden.”