I denna första del presenteras vad läslust innebär för lärarna, hur viktig den är och hur lärarna ser på dess relation till litteraturundervisningen.
I början av intervjuerna framkommer hur lärarna ser på läslust och det framkommer hos alla att läslust är något som är viktigt. Anledningen till att det är viktigt uttrycks likartat av tre av lärarna - att läslusten hänger ihop med det fortsatta lärandet. A säger att det är viktigt för att klara skolan som helhet. D preciserar sitt svar med att det hjälper eleven genom att man med hjälp av läslusten bli en bättre läsare och att eleven kommer möta texter i sitt skolarbete som kräver att eleven är en bra läsare. Genom att läsa anser D att eleverna får mycket gratis, både gällande deras förmåga att uttrycka sig skriftligt och deras ordförståelse. Även C tar upp att läslusten ger fördelar när det kommer till att ta sig an läsningen under sin tid i skolan.
De måste ju kunna läsa och om man ska lära sig att läsa så måste man vara sugen på att läsa. Och det är ju så mycket som man ska läsa nu genom åren, när man ska lära sig i undervisningen och så där. Man måste ju vara lite sugen på att läsa. (Lärare C, 2021)
B uttrycker att läslusten är viktig, men har som tillägg att det gäller i vissa avseenden. Detta eftersom eleverna läser så mycket i skolan och de
För B innebär själva innebörden av läslust att man får ut någonting av det man läser, vilket gör att man fastnar för läsningen. Det är också enligt B en känsla av att vilja läsa mer, att gå vidare och fortsätta, att det finns ett eget driv bakom själva läsningen. Även A, C, D och E lyfter att läslust innebär att man vill läsa. Båda de lärarna nämner även att det handlar om en vilja att utforska. D och E tar även upp och använder uttryck som att det handlar om att vilja utforska där E preciserar att det handlar om att vilja utforska och hitta nya böcker.
Både A och C kopplar innebörden av läslust till att man känner sig på ett visst sätt där båda nämner känslan av att vara avslappnad. A kopplar läslust till känslan att det är något som är roligt och spännande på samma gång som det är rogivande och avslappnande. För C handlar det om att man ska vara nyfiken på att läsa, och när man läser så ska man känna sig avkopplad eller avslappnad.
Lärarna fick två frågor inom detta område som handlade om var de
placerar läslusten när de utformar sin litteraturundervisning och om hur de ser på att arbeta med läslusten i litteraturundervisningen. Fyra av de fem lärarna svarar att de har läslusten i åtanke medan B tycker sig inte ha läslusten speciellt mycket i åtanke, med undantag för de perioder som de har egen läsning. B återkommer i slutet av intervjun att läslusten som område ibland glöms bort när man har annat som man ska försöka få in men att när man har så mycket annan läsning som eleverna gör är det viktigt med den fria valda läsningen.
Både A och E ger liknande svar. A säger att läslusten får stor plats i klassrummet eftersom läsning ständigt finns på schemat.
Det är stor plats, för jag menar. Läser inte de själv så läser vi. Eller, det är ju något som ständigt finns på schemat.
Till exempel läsa själv, jag läser eller M läser så att.
(Lärare A, 2021)
A anser även att det är viktigt att arbeta med elevernas läslust i
litteraturundervisningen och att man som lärare kan skapa läslust och där läraren måste se till att erbjuda flera olika genrer eftersom eleverna är intresserade av olika saker och då måste de erbjudas ett stort utbud. E anser också att som svenskalärare ska man ta ett stort ansvar och lägga tid på att hitta böcker som intresserar eleverna och erbjuda eleverna att utforska fritt bland böcker. E säger sig placera läslusten centralt när undervisningen utformas och uttrycker sig positivt över att arbeta med läslusten i litteraturundervisningen.
C berättar att när det gäller att ha läslusten i åtanke är det ju så att de vill ju att eleverna ska tycka att det är roliga lektioner. C anger att man jobbar på lite olika sätt vid olika tillfällen men C brukar läsa boken i förväg för att kunna sluta där eleverna tycker att det är spännande så att de ska vilja höra mer och efterfråga läsningen. När eleverna börjar med den tysta läsningen i årskurs 1 behöver de inte läsa utan det räcker med att sitta och kolla på bilder, det C säger sig vilja skapa då är en nyfikenhet.
D berättar att läslusten finns i åtanke genom att D använder sig av mycket litteratur i sin undervisning och då främst skönlitteratur. Detta eftersom D tycker att läsa litteratur ger mer lust än att eleverna får ta del av lösryckta delar i ett läromedel, att eleverna då inte kan knyta an på samma sätt till sådana texter och att D därför hellre tar in och läser böcker.
8.1.1 Sammanfattning
Läslusten anses som något viktigt bland lärarna, framför allt för att det hänger ihop med elevernas fortsatta lärande. Läslusten innebär att man vill läsa och att det finns en vilja att komma vidare och ta sig an mer. De
känslor lärarna kopplar till när man känner läslust är främst en känsla av att vara avslappnad, men även att det handlar om något som upplevs spännande. Läslusten finns i åtanke bland merparten av lärarna när de konstruerar sin litteraturundervisning.