Lärdomar

De statistiska skillnaderna mellan de olika grupperna visar sig som redovisat ovan inte vara revolutionerande. Det kan potentiellt finnas olika förklaringar för de begränsade skillnader som upptäcktes. Den första förklaringen är det faktum som belyses ovan avseende social anpassning i enkätsvaren. Det vill säga att respondenterna erhållit en god uppfattning avseende vilka beteenden som är önskvärda inom Football for Life och således anpassar sina svar efter detta. Kopplat till detta fenomen är det relevant att diskutera den faktiska inverkan som Football for Life har, eller snarare inte har haft. Detta eftersom kontrollgruppen som undersöktes inte deltagit i verksamheten vid något tillfälle, men trots detta uppvisade snarlika upplevda styrkor avseende personligt- och socialt ansvarstagande. Detta kan bero både på social anpassning som nämnts ovan, men det kan även diskuteras avseende den faktiska inverkan som Football for Life’s

arbetssätt har på deltagarna avseende personligt- och socialt ansvarstagande. Detta argument stärks extra i och med de sociala förutsättningar som föreligger i Sydafrika där de som inte är involverade i Football for Life eller andra sociala projekt kan argumenteras för att ha särskilt svåra sociala förhållanden. Mot bakgrund av detta går det vidare att diskutera avseende inverkan som Football for Life har haft på deltagarna, det går alltså att anse att det potentiellt bör ha varit möjligt att tyda en större skillnad mellan grupperna.

Den andra förklaringen till de något marginella skillnaderna mellan grupperna återfinns potentiellt i valet av utvärderingsverktyg. Eftersom Football for Life inte uttalat arbetar utifrån de fundament som formar TPSR-modellen, kan det potentiellt finnas en komplexitet avseende att utvärdera verksamheten utifrån detta. Trots detta anser författarna att valet av modell var av relevans då många av Football for Life’s målsättningar med verksamheten går att återfinna i modellen. Vidare kopplat till TPSR- modellen är aspekten avseende det låga värdet på inre reliabilitet även nämnvärt, detta kunde potentiellt ha åtgärdats om tid fanns för att genomföra en pilotstudie där de låga värdena kunde noterats och därefter anpassat frågorna.

6.5 Slutsats

Även om resultaten av den föreliggande studien uppvisar mindre skillnader än vad som kunde spekuleras kring på förhand, finns en förväntan om att skillnaderna kommer att öka över tid. Dels för att deltagarna åldras och utvecklas naturligt men även på grund av

58

det faktum att de får en större insikt i vad som förväntas från dem i och med ett längre engagemang inom verksamheten. Den utökade involveringens inverkan på individen stärks av det faktum att studien kopplat till Futebol dá força uppvisade större skillnader mellan deltagare beroende på involvering.

Baserat på resultatet av denna studie kan sägas att de som har störst involvering i Football for Life uppvisar en något mer utbredd upplevd färdighet att, förutom att förbättra sina egna personliga egenskaper, även bistå andra med verktyg för att alla tillsammans kan utvecklas och bli den bästa versionen av sig själva som möjligt. Detta kan troligtvis förklaras med den potentiellt utvecklade förmågan att tänka kritisk kring sin omvärld men samtidigt omfamna den och acceptera den verklighet individerna befinner sig i. Med dessa något förbättrade upplevda färdigheter att ta ett större personligt- och socialt ansvar finns goda förutsättningar att dessa individer ska fortsätta utvecklas i positiv riktning. Både som atleter men framför allt som medmänniskor. Således finns en förhoppning att verksamheter likt dessa får fortlöpa, utvecklas och nystartas på många platser runt om i världen för att på så vis, med idrotten som verktyg, fortsätta stärka så många individer som möjligt och bistå dem med nödvändiga medel för att de ska bli den bästa versionen av sig själva. Vikten av att verksamheter likt dessa måste ha ett långsiktigt tänk bevisas i fallet Futebol dá força där tydlig individuell utveckling gick att utläsa efter att deltagarna varit involverade under en längre tid. Dock kan det argumenteras för att de arbetssätt som föreligger inom Football for Life behöver ses över vid en eventuell expansion till Sverige i och med de marginella skillnader som gick att utläsa utifrån ovanstående resultat.

Vidare har detta arbetet visat att det finns både nackdelar och fördelat med att använda TPSR-modellen som ett utvärderingsverktyg för PYD-program där lärande av life skills är målsättningen. Exempelvis innehåller den många relevanta och användbara element som överensstämmer med Football for Life’s verksamhetsmål. Dock kan det vara svårt för deltagarna att förstå frågorna i enkäten till fullo då det finns en komplexitet i de ämnen som behandlas. Som tidigare nämnt, används PSRQ vanligast vid start och slut av ett PYD-program där TPSR implementeras i verksamheten. Därav skulle enkäten kunna omstruktureras för att den skulle passa vid enbart en utvärdering av organisation som arbetar med PYD och utvecklandet av life skills. Mer specifikt, att individer som inte har kontakt med dessa begrepp innan kan förstå vad frågorna handlar om så att samtliga tolkar frågorna på samma vis. Sammanfattningsvis, kan TPSR-modellen vara ett bra verktyg för utvärdering av verksamheter även om vissa förändringar kan vara fördelaktiga, främst för

59

att stärka den inre reliabiliteten och således försäkra att frågorna undersöker de fenomen som ämnas.

Som en följd av ovanstående, skulle TPSR även kunna användas som utformning av ett liknande projekt i en svensk kontext. Under detta arbetet har nämligen en mängd likheter mellan Football for Lifes vision och TPSR-modellens element identifierats. Organisationen skulle dock dra fördel av en genomgång av modellen och deras egna mål med den nya verksamheten så att dessa matchar varandra. Som nämndes tidigare, är det även viktigt att Football for Life, likt Futebol dá força, anpassar verksamheter utefter landets specifika utmaningar och möjligheter för att uppnå bästa möjliga personliga utveckling för deltagarna.

6.6 Framtida forskning

Överlag avseende framtida studier på ämnet kan sägas att ett behov finns för mer omfattande forskning. Denna studie kan mycket väl ligga till grund för framtida forskning på området PYD då det går att tyda trender gentemot vad den tidigare forskning kring ämnet resulterat i. Det hade varit av intresse att genomföra en studie av mer longitudinell karaktär för att eventuellt kunna tyda vidareutveckling bland deltagarna avseende personligt- och socialt ansvarstagande där samma undersökningsobjekt kunde studerats under en längre tid för att synliggöra om, och på vilket sätt arbetsmetoder kopplat till TPSR hade inverkat på deltagarna.

Med tanke på den naturliga utveckling som sker hos människor vid åldring hade det varit av intresse att studera utfallet av PSRQ med ålder som oberoende variabel tillsammans med nivå av involvering i en verksamhet likt Football for Life. Potentiellt går det att tyda skillnader mellan åldrar även om deltagarna medverkat olika mycket i ett PYD-program. Anledningen att detta inte genomfördes i den föreliggande studien berodde på tidsbrist samt en relativt stor spridning avseende ålder bland deltagarna i Football for Life.

Som tidigare nämnt finns det en mängd olika modeller och faktorer inom PYD. Framtida studier skulle således kunna ha sin utgångspunkt i någon annan än TPSR. Det skulle vara intressant att använda Football for Life igen och se om en annan modell passar i det aktuella sammanhanget eller passar bättre som utvärderingsverktyg. Sedan skulle detta även kunna genomföras i ett annat liknande projekt i syfte att testa andra modeller.

60

Det skulle sedan kunna genomföras en jämförelse med denna studien för att se skillnader, likheter och lämpligheten för de olika modellerna.

Till sist, skulle det vara intressant att göra en en studie som ser hur deltagarna inom Football for Life eller likande projekt, tar med sig sina kunskaper vidare i livet. Frågan är om de antar olika life skills som de även kan använda i vuxenlivet vilket är ett av syftet med PYD-program kopplat till life skills. Följaktligen, vore det intressant att se hur stor utveckling som kan mätas senare i livet.

61

7. Referenslista

Tryckta verk

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder (2). Malmö: Liber.

Eljertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik (3). Lund: Studentlitteratur AB.

Eriksson, L. K. (2018). Kritiskt tänkande (3). Stockholm: Liber AB.

Folkhälsoinstitutet. (1996). Vårt behov av rörelse – en idéskrift om fysisk aktivitet och

folkhälsa. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.

Hafen, N. (2016). En vandring längs välviljans väg. Malmö: idrottsforum.org

Hamilton, S. F., Hamilton, M. A. & Pittman, K. (2004). Principles for youth development. I S.F. Hamilton & M.A. Hamilton (Red.), The Youth Development Handbook: Coming of Age in American Communities (s 3-22). Thousand Oaks, SA: SAGE Publications.

Hellison, D. (2011). Teaching Personal and Social Responsibility through Physical

Activity. (3). Champaign, IL: Human Kinetics.

Holt, N.L. (2008). Positive youth development through sport. London:Routledge.

Lerner, R.M., Brown, J.D., & Kier ,C. (2005). Adolescence: Development, diversity

context, and application (Canadian Ed).Toronto: Pearson Education Canada.

Mayocchi, L., & Hanrahan, S. J. (2000). Transferable skills for career change. In D. Lavelle & P. Wylleman (Eds.), Career transitions in sport: International perspectives (pp. 95–110). Morgantown, WV: Fitness Information Technology.

62

Elektroniska verk

FC Rosengård. (2019). Football for Life. Hämtad från https://www.fcrosengard.se/football-life/

Futebol dá força. (2019). About us. Hämtad från https://futeboldaforca.com/about

Nationalencyklopedin. (2019). Utveckling. Hämtad från

https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/utveckling

Nationalencyklopedin. (2019). Motivation. Hämtad från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/motivation

Riksidrottsförbundet. (2015). Idrotten vill. - Idrottsrörelsens idéprogram. Hämtad från https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/dokumentbank/rfs-

verksamhet/idrotten_vill_2015_webb.pdf?w=900&h=900

Reneland, L. (1999). En fostransteoretisk resa: Från mål via metod till villkor. Pedagogisk uppsats. (Växjö: Institutionen för pedagogik). Hämtad från https://web.archive.org/web/20070929092922/http://www.vxu.se/iped/org/personal/allm ped/linda-doc/Cupps.pdf

University of Colorado. (2000). Effect Size Calculators. Hämtad från https://www.uccs.edu/lbecker/effect-size

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från https://www.vr.se/analys-och- uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god- forskningssed.html

Vetenskapliga artiklar

Bocarro, J. N., Forneris, T., Hodge, C. J., Kanters, M.A., & Sayre-McCord, R. (2017). A Family Thing: Positive Youth Development Outcomes of a Sport-Based Life Skills

63

Program. Journal of Park Recreation Administration, 35 (1), 34-50. doi: 10.18666/JPRA- 2017-V35-I1-6840

Coakley, J.(2011).Youth sports :What counts as ''positive development”?. Journal of

Sport and Social Issues, 35 (3), 306-324. doi:10.1177/0193723511417311

Cryan, M., & Martinek, T. (2017). Youth Sport Development Through Soccer: An evaluation of an After-School Program Using the TPSR Model. The Physical Educator. 74:127-149. doi: 10:18666/TPE-2017-V74-11-6901.

Danish, S., Forneris, T , Hodge, K. & Heke, I. (2004) Enhancing Youth Development Through Sport. World Leisure Journal, 46(3), 38-49. doi: 10.1080/04419057.2004.9674365

Danish, S. J., Petitpas, A. J., & Hale, B. D. (1993). Life development intervention for athletes life skills through sports. The Counseling Psychologist, 21(3), 352–385. doi:10.1177/0011000093213002

Danish, S.J., Goudas, M., Papacharisis, V. & Theodorakis, Y. (2005). The effectiveness of teaching a life skills program in a sport context. Journal of Applied Sport Psychology,

17, 247-254. doi:10.1080/1041320059101013

de Sousa Ferreira dos Santos, F., Camiré, M., & da Fonte Campos, P. H. (2018) Youth sport coaches’ role in facilitating positive youth development in Portuguese field hockey.

International Journal of Sport and Exercise Psychology, 16 (3), 221-234. doi:

10.1080/1612197X.2016.1187655

Duffey, K., Zulu, J.M., Asamoah, B.O., & Agardh, A. (2019). A cross-sectional study of sexual health knowledge, attitudes, and reported behavior among Zambian adolescent girl participants in a football program. Journal of Sport for Development, 7 (12), 46–58. https://jsfd.org/2019/04/30/a-cross-sectional-study-of-sexual-health-knowledge-

attitudes-and-reported-behavior-among-zambian-adolescent-girl-participants-in-a- football-

64

program/?fbclid=IwAR2qbHcpCAraj8go788st9PZYUTCdG8I1A9zvWTZ_l2RfBEfZS AUUjxh0lQ

Fernandez-Rio, J., & Menendez-Santurio, J. I. (2017). Teachers and Students’ Perceptions of a Hybrid Sport Education and Teaching for Personal and Social Responsibility Learning Unit. Journal of Teaching in Physical Education, 36, 185-196. doi: 10.1123/jtpe.2016-0077.

Forneris, T., Whitley, M. A., & Barker, B. (2013). The Reality of Implementing Community-Based Sport and Physical Activity Programs to Enhance the Development of Underserved Youth: Challenges and Potential Strategies. National Association for

Kinesiology in Higher Education. DOI: 10.1080/00336297.2013.773527.

Gould, D., Flett, R., & Lauer, L. (2012). The Relationship Between Psychosocial Development and the Sports Climate Experienced by Underserved Youth. Psychology of

Sports and Exercise, 13:80-87. doi: 10.1016.jpsychsport.2011.07.005.

Gould, D., & Whitley, M. A. (2010). Psychosocial development in Refugee Children and Youth through the Personal-Social Responsibility Model. Journal of Sports Psychology

in Action, 1:118-138. doi: 10.1080/21520704.2010.534546.

Hellison, D. (2003). Teaching personal and social responsibility in physical education. In S. J. Silverman & C. D. Ennis (Red.), Students learning in physical education: Applying

research to enhance instruction (pp. 241–254). Champaign, IL: Human Kinetics.

Holt, N.L., & Neely, K.C. (2011) Positive youth development through sport: A review.

Revista de Iberoamericana de Psicología del Ejercicio y el Deporte, 6 (2), 299-316.

ISSN: 1886-8576.

Li, W., Wright, M. P., Rukavina, P. B., & Pickering, M. (2008). Measuring Students’ Perceptions of Personal and Social Responsibility and the Relationship to Intrinsic Motivation in Urban Physical Education. Journal of Teaching in Physical Education. 27:168-178.

65

Petitpas, A. J., Cornelius, A. F ., Van Raalte ,J.L, & Jones,T. (2005). A framework for planning youth sport programs that foster psychosocial development. The Sport

Psychologist,19, 63-80. doi: 10.1123/tsp.19.1.63

Pierce, S., Gould, D. & Camiré, M. (2017) Definition and model of life skills transfer.

International Review of Sport and Exercise Psychology, 10:1, 186-211, doi:

10.1080/1750984X.2016.1199727

Watson, D. L., Newton, M., & Kim, M. S. (2003). Recognition of Values-based Constructs in a Summer Physical Activity Program. The Urban Review. 35;3:217-232.

Wright, P. M., Li, W., Ding, S., & Pickering, M. (2010) Integrating a personal and social responsibility program into a Wellness course for urban high school students: assessing implementation and educational outcome. Sport, Education and Society. 15:3, 277-298, DOI: 10.1080/13573322.2010.493309

66

8. Bilagor

8.1 Bilaga 1: Enkät

Dear participants, we are very thankful that you are willing to answer to this questionnaire. We are two students from Sweden who are doing our bachelor thesis in collaboration with Football for life. The aim with this study is to measure the personal development among individuals whom, in some way, are or have been a part of Football for life. The background to our study is to investigate the possibilities to establish a similar organisation as Football for life here in Malmö, Sweden. We are aware that some of you never have been active in Football for life, but it is valid to get answers from you as well so that we are able to make a comparison. Your answers are totally anonymous and we encourage you to be completely honest. Furthermore, your participation is voluntarily, and you are not forced to answer to these questions.

Thank you once again!

Best regards,

Agnes Johansson & Eric Sandgren

Age Amount of Football for Life-camps participated in 0 1-3 4-6 7-9 >10 I Disagree completely I Partly Disagree I Neither Agree nor Disagree I Partly Agree I Agree Completely I respect others 1 2 3 4 5 I respect my coaches 1 2 3 4 5 I help other 1 2 3 4 5 I encourage others 1 2 3 4 5 I am kind to others 1 2 3 4 5 I control my temper 1 2 3 4 5

67 I am helpful to others 1 2 3 4 5 I participate in all of the activities 1 2 3 4 5 I try hard 1 2 3 4 5

I set goals for myself

1 2 3 4 5

I try even if I do not like the activity

1 2 3 4 5

I want to improve 1 2 3 4 5

I give a good effort 1 2 3 4 5

I do not set any goals

1 2 3 4 5

When I am at home, I often take initiatives to do things without anyone else telling me to

1 2 3 4 5

When I am out of home, I often take initiatives to do things without anyone else telling me to 1 2 3 4 5 I believe in my own ability to come up with solutions in challenging situations 1 2 3 4 5

I always know who I can ask for advice

68 or help in a

challenging situation

I feel confident in being myself when I am meeting new people 1 2 3 4 5 I feel comfortable speaking within a group 1 2 3 4 5 I feel comfortable speaking in front of a group 1 2 3 4 5 I am always pushing myself to do my very best 1 2 3 4 5 I speak up if something feels wrong 1 2 3 4 5 I stand up for myself and my opinions 1 2 3 4 5

I feel free to decide about my spare time

1 2 3 4 5