Football for Life, så mycket mer än bara fotboll

Fakulteten för lärande och samhälle. Institutionen

Idrottsvetenskap

Examensarbete

15 hp

Football for Life, så mycket

mer än bara fotboll

Football for Life, so much more than just

football

Agnes Johansson & Eric Sandgren

Idrottsvetenskapligt program Grundnivå

Sport Management

Slutseminarium 2019-06-03

Handledare: Karin Book Examinator: Lars Lagergren

3

Förord

Följande examensarbete har båda författarna varit lika delaktiga i och den ska således bedömas kollektivt. Alla beslut har fattats i samförstånd vilket medför att båda undertecknade står som ansvariga för vad som framställts.

För att genomföra arbetet har många nyckelpersoner figurerat under arbetets gång. Först och främst vill vi rikta ett tack till Jenny Damgaard som erbjöd oss möjligheten att studera detta fascinerande fenomen, Football for Life. Jenny, tillsammans med Anna Nyman bedrev enkätutdelningen på plats i Sydafrika då undertecknade tyvärr inte hade möjlighet att vara på plats av olika anledningar. Deras arbete och hjälpsamhet är vi mycket tacksamma över. På plats vid Malmö Universitet har Karin Book, i rollen som handledare varit ett enormt viktigt stöd men även Torsten Buhre har spelat en stor roll i hanteringen av SPSS, dessa två är vi således också mycket tacksamma över att ha haft vid vår sida under arbetets genomförande.

5

Abstract

Football for Life in South Africa is one of many social project that is managed by the football club FC Rosengård. Football for Life is a Positive Youth Development program which aims to strengthen the young female participants regarding their confidence as well as to educate them regarding their personal rights in the South African society. The sex roles in South Africa is in many regards skew, especially seeing that women are barely allowed to participate in physical activities, which is one of FC Rosengård’s major driving forces for managing Football for Life.

In order to ensure the quality of the activities, as well as to examine the possibilities of initiating a project of similar characteristics in Sweden, this essay was set of on the behalf of FC Rosengård. By studying the participants at scene in South Africa by utilising a questionnaire, their perceived personal- and social responsibility was investigated. The participants in the study was categorized depending on their involvement in Football for Life in order to visualise whether the project has a positive effect regarding the development of personal- and social responsibility.

Keywords: Positive youth development, Teaching Personal and Social Responsibility,

7

Sammanfattning

FC Rosengård bedriver flertalet sociala projekt. Ett av dessa projekt är Football for Life som i Sydafrika har som målsättning att stärka unga kvinnors självbild och rättigheter. Studien “Football for Life, så mycket mer än bara fotboll” ämnar att utvärdera denna verksamhet med hjälp av Teaching Personal and Social Responsibility modellen. Detta för att visualisera i vilken mån deltagarna i verksamheten erhåller ett ökat personligt- och socialt ansvarstagande. Studiens slutgiltiga målsättning är att stärka argumentet för att en liknande verksamhet ska initieras i Sverige genom att påvisa vilken inverkan Football for Life har haft för de deltagande tjejerna i Sydafrika. Tvärsnittsstudien är av kvantitativ karaktär där enkäter har varit den primära källan till empiri. Vidare har även relevant litteratur på ämnet Positive Youth Development bidragit till den slutgiltiga produkten. De huvudsakliga aspekter som undersökts i studien är deltagarnas upplevda effort,

caring/helping, respect och self-direction kopplat till hur Football for Life har/har haft en

inverkan på individen inom dessa områden. Enkäten distribuerades av personalen på plats i Sydafrika där en grupp individer som inte har deltagit i verksamheten agerade som kontrollgrupp. Dessa deltog i studien tillsammans med deltagare som i olika utsträckning varit en del av Football for Life’s verksamhet i olika utsträckning. På förhand förväntades de som haft ett djupare engagemang i Football for Life uppvisa större upplevt personligt- och socialt ansvarstagande jämfört med de som inte deltagit i verksamheten. Resultaten påvisar i viss mån att så inte var fallet, den största skillnaden mellan deltagarnas upplevda personliga- och sociala ansvarstagande återfanns mellan de som inte deltagit vid något tillfälle och de som deltagit ett fåtal gånger. Det återfanns dock skillnader mellan de som inte deltagit och de som haft en stor involvering i verksamheten, men inte i den utsträckning som kunnat tänkas på förhand. Vidare förs en diskussion som resonerar kring de resultat som framkom för att besvara bad resultatet kan bero på. Utöver detta behandlas även Teaching and Personal Responsibility modellens lämplighet vid utvärdering av ett program med anknytning till Positive Youth Development.

Nyckelord: Positive youth development, Teaching Personal and Social Responsibility,

8

Innehållsförteckning

2.1 Positive Youth Development ... 16

2.2 Teaching Personal and Social Responsibility ... 18

2.3 Alternativa modeller ... 20

2.4 Futebol dá força ... 21

2.5 Football for Life ... 21

3. Teoretiskt ramverk ... 23

3.1 Teaching Personal and Social Responsibility ... 23

3.1.1 Nivå I - Respecting the rights and feelings of others. ... 24

3.1.2 Nivå II - Effort och cooperation. ... 24

3.1.3 Nivå III - Self-direction. ... 25

3.1.4 Nivå IV - Leadership and helping others. ... 26

3.1.5 Nivå V - Transfer. ... 27

3.2 Utmaningar med Community-based Positive Youth Development program. ... 27

4. Metod ... 29 4.1 Forskningsdesign ... 29 4.2 Litteratur ... 30 4.3 Urval ... 30 4.4 Avgränsningar ... 31 4.5 Enkäter ... 32 4.5.1 Indelning av respondenter ... 33

4.6 Bearbetning och analys ... 34

4.7 Reliabilitet och validitet ... 35

4.8 Källkritiska överväganden... 36

9

5. Resultat och analys ... 39

5.1 Intern reliabilitet ... 50

6. Diskussion och slutsats... 51

6.1 Utveckling av personligt- och socialt ansvarstagande. ... 51

6.2 TPSR-modellen. ... 54

6.3 Expansion till Sverige ... 56

6.4 Lärdomar ... 57 6.5 Slutsats ... 57 6.6 Framtida forskning ... 59 7. Referenslista ... 61 Tryckta verk ... 61 Elektroniska verk ... 62 Vetenskapliga artiklar ... 62 8. Bilagor ... 66 8.1 Bilaga 1: Enkät ... 66

10

1. Inledning

Riksidrottsförbundet (2015) uttrycker en övertygelse avseende idrottens flertalet positiva konsekvenser. Det gäller inte bara fysiska fördelar utan idrott kan även resultera i utveckling avseende både sociala- och kulturella aspekter. Speciellt gällande barn- och ungdomsidrott. Således kan idrott ses som en positiv kraft i samhället med en stor potential. Dock krävs det mer än deltagande i idrotten för uppnå dess fulla potential. Idrotten är inte magisk utan det krävs genomtänkta strategier i syfte att stärka individer på olika plan. Som en följd av ovanstående ökar antalet projekt som sker utanför skoltid där syftet är skapa en positiv utveckling hos barn och ungdomar, vilket ofta benämns som Positive Youth Development. (Danish, Forneris, Hodge & Hek, 2004).

Football for Life är ett exempel på ett sådant initiativ som detta arbete tittar närmare på. Programmet drivs av fotbollsföreningen FC Rosengård som utöver att husera i toppen av Damallsvenskan även bedriver en rad sociala projekt (FC Rosengård, 2019). Football for Life bedriver sin i verksamhet i Sydafrika där det finns ett samarbete med Sydafrikas fotbollförbund samt motsvarigheten till den svenska fritidsförvaltningen. Målsättningen med verksamheten är dels att stärka unga kvinnors självförtroende men även deras ställning i samhället. Football for Life beskrivs nyttja fotbollen som ett verktyg för att skapa allomfattande hälsovinster, det vill säga både fysiska-, psykiska- och sociala hälsovinster. De tjejer som är involverade i verksamheten är alla bosatta i nära anslutning till centrat, det är således öppet för alla unga tjejer att involvera sig i Football for Life. Det förekommer alltså ingen selektering avseende vem som får, eller inte får, deltaga i verksamheten utan alla är välkomna. Landsbygden där det specifika område där centrat är beläget är undermåligt, både avseende infrastruktur men även rörande ekonomiska förutsättningar (FC Rosengård, 2019).

En vanlig dag vid utbildningscentret i Sydafrika består till stor del av fysisk aktivitet i form av fotbollsträning för de unga tjejer som medverkar i programmet. Träningarna som bedrivs är av något annorlunda slag då ledarna inte sällan avbryter aktiviteten för att, tillsammans med deltagarna, reflektera över en händelse från träningen som kan associeras med att utbilda deltagarna avseende life skills. Detta kan bestå av att en deltagare uppträtt respektlöst mot annan eller inte följt de förutsättningar som statuerades innan träningen. Vidare bedriver Football for Life föreläsningar kring aktuella ämnen som man vill hjälpa tjejerna att hantera, dessa kan handla om allt från deras rättigheter i samhället till hur de ska förhålla sig till fysisk aktivitet vid menstruation.

11

Dessa aktiviteter genomförs dels för de tjejer som varje dag huserar på centrat i anslutning till deras skolgång, men även för de tjejer som befinner sig på plats under en helg då det bedrivs lägeraktiviteter (FC Rosengård, 2019).

Ytterligare en del av Football for Life’s verksamhet består av Female Coach Development Program. Detta initiativ finansieras av Svenska Postkodstiftelsen och har samma bakomliggande motiv som resterande verksamhet. Just att stärka kvinnorna i Sydafrika är något som står högt på den politiska agendan i landet vilket stärker behovet av insatser likt Football for Life. Behovet av kvinnliga tränare har stigit i och med att fler tjejer efter Football for Life’s intåg kunnat (fått) utöva fotboll, i dagsläget har 60 kvinnliga ledare utbildats på plats i Sydafrika. Ledarutbildningen har även genomförts i Sverige tillsammans med Tjejer i förening där 15 kvinnliga ledare utbildats (FC Rosengård, 2019).

Sedan starten 2008 har verksamheten idag introducerats på 550 skolor i Sydafrika. En av de största drivkrafterna för verksamhetens fortlöpande är att bryta de könsnormer som är närvarande på den sydafrikanska landsbygden. Dessa normer beskrivs innefatta en syn på kvinnor som underlägsna då det är ett extremt patriarkalt samhälle. Vidare har det länge varit svårt för kvinnor att ens få möjlighet att utöva fysisk aktivitet i allmänhet och fotboll i synnerhet då detta länge ansetts som en manlig sport. Efterhand som Football for Life’s inflytande i landet ökat beskrivs dessa könsroller i viss mån ha brutits upp. 2015 uppnåddes en milstolpe i verksamheten då man tillsammans med bygg-, anläggnings- och bostadsutvecklingsföretaget Veidekke lanserade ett utvecklingscenter för damfotboll, vilket nu är utgångspunkten för hela Football for Life’s verksamhet där träningsläger och utbildningar genomförs kontinuerligt, det är också här som informationsinsamlingen till studien är genomförd (FC Rosengård, 2019).

1.1 Motiv

Motivet till studien består av en önskan från FC Rosengård att studera projektet för att säkerställa kvaliteten på de metoderna som används inom projektet. Anledningen till att organisationen eftersträvar en studie kopplat till sin egen verksamhet grundas i en ambition att starta en liknande verksamhet i Sverige. Följaktligen avser de att studera dels om arbetssättet i Sydafrika går att applicera i en svensk kontext men även påvisa den

12

eventuella personlighetsutvecklingen som inträffat hos deltagarna i Sydafrika. Detta kan i sin tur potentiellt stärka argumentet för att en liknande verksamhet ska initieras i Sverige.

Det finns exempel på projekt av liknande karaktär som gjort en likartad överföring som FC Rosengård har som målsättning. Cecilia Safae startade Futebol dá força i Moçambique för att senare initieras i både Zambia och Sverige. Målsättningen med verksamheten är att hjälpa tjejer och unga kvinnor att uppnå sina drömmar genom att stärka deras självkänsla och medvetenhet om deras rättigheter, detta uppnås genom skapande av trygga platser med utbildning, inspiration och stöd. När verksamheten initierades i Sverige gjordes vissa förändringar avseende arbetssätt men grundvärderingarna för verksamheten bibehölls.

För att säkerhetsställa kvaliteten på verksamheten, och således undersöka användningsbarheten av arbetssätten i Sverige kommer en utvärdering genomföras med hjälp av modellen Teaching Personal and Social Responsibility (TPSR). Modellen används generellt för att utforma en verksamhet och dess arbetssätt. I detta fall kommer den dock användas som ett utvärderingsverktyg. Användningen av modellen på detta vis är relevant då en färdigkonstruerad enkät medföljer modellen, vilken således används vid utvärdering av verksamheter som antagit arbetssätten kopplade till TPSR. Eftersom TPSR-modellen och Football for Life har många gemensamma nämnare i sina fundament, går det att argumentera för användningsbarheten i detta syfte.

Det finns en förhoppning att denna studie kan bidra med värdefulla insikter till den aktuella organisationen, både gällande befintliga och framtida verksamheter. Ytterligare finns det en ambition att arbetet även kan vara till nytta för andra aktörer inom fältet då de skulle kunna applicera resultatet av studien eller TPSR-modellen i sin verksamhet alternativt nyttja modellen som utvärderingsverktyg.

Slutligen kan denna studie bidra till fältet för idrottsvetenskap genom att belysa ett sätt att mäta den individuella upplevda utvecklingen hos deltagarna i sociala initiativ likt Football for Life. Football for Life har nämligen uttryckt ett behov av att kvantifiera deltagarnas upplevda utveckling och eventuella framsteg. Liknande initiativ kan tänkas ha samma bekymmer. Då idrotten har stor potential att skapa en positiv förändring på olika plan hos barn och ungdomar kan det vara fördelaktigt att på ett tillförlitligt sätt utvärdera sin verksamhet för att se huruvida individer utvecklas avseende aspekter som annars är komplexa att mäta.

13

1.2 Syfte

Syftet med studien är att med kvantitativa insamlingsmetoder studera deltagarna vid Football for Life i Sydafrika relaterat till deras upplevda personliga- och sociala ansvarstagande med Teaching Personal and Social Responsibility modellen som utvärderingsverktyg.

1.3 Frågeställningar

- I vilken utsträckning är det möjligt att utläsa en skillnad i upplevt personligt- och socialt ansvarstagande beroende på nivån av involvering i Football for Life?

- I vilken grad är Teaching Personal and Social Responsibility modellen ett användbart alternativ för utvärdering och/eller utformning av en verksamhet i en svensk kontext?

1.4 Begreppsdefinition

Fysisk aktivitet - Ett övergripande begrepp vilket omfattar kroppsrörelser under både

arbete och fritid samt olika sorters kroppsövningar. Till exempel idrott, lek, kroppsövning, gymnastik, motion och friluftsliv (Folkhälsoinstitutet, 1997).

Utveckling - Innebär i generella drag en process där något förändras och vanligtvis blir mer komplext alternativt värdefullt (NE, 2019). Ju längre detta arbete fortskrider och desto mer Teaching Personal and Social Responsibility-modellen (TPSR) kommer in, används detta begrepp kopplat till individens framsteg rörande olika delar inom modellen. Med andra ord används begreppet mer specificerat och just kopplat till den aktuella modellen och dess beståndsdelar.

Personligt ansvar - En av två delar inom TPSR-modellen vilken innefattar effort och self-direction. Sammanfattningsvis, den del som behandlar karaktärsdrag hos en individ som

14

Socialt ansvar - Den andra delen av TPSR-modellen som består av respect, caring och helping. Till skillnad från första delen av modellen, är detta kopplat till en persons sociala

välmående (Hellison, 2011).

Motivation - En psykologisk term innefattande element som leder en individs beteende

gentemot olika mål. Klarlägger varför vi agerar och orsaken till varför vi genomför en handling framför en annan (NE, 2019). I detta arbete används detta begrepp inom ramarna för denna breda definition.

Life skills - Definieras som att en individ har ett positivt och anpassningsbart beteende

som skapar möjligheter att hantera vardagssituationer på ett framgångsrikt sätt. Vidare kan definitionen innefattas av att individen lyckas i de vardagliga sammanhang hon placeras i, såsom skolan, hemmet eller andra sociala sammanhang. Dessa begreppsförklaringar relaterar till varandra men vad som kan sägas om Life skills överlag är att individen har färdigheter att på ett framgångsrikt sätt förhandla de utmaningar och erfarenheter hon utsätts för i vardagen (Forneris, Whitley & Barker, 2013).

1.5 Översättningar

Då vissa av de begrepp som förekommer inom TPSR inte har en självklar svensk översättning, har beslut fattats att bibehålla den engelska varianten av begreppet. Detta för att inte riskera att begreppets innebörd tappar sin dignitet. Eftersom vissa begrepp var komplexa att översätta beslutades att bibehålla engelska ord som är kopplade till modellen. Detta för att få en mer sammanhängande känsla genom studien. Därför följer nedan en översättning av de begrepp som förekommer inom modellen och således även är närvarande genom studien.

Self-control: Självbehärskning, fattning. Self-motivation: Drivkraft, inre motivation.

Self-direction: Självförtroende, självtillit, autonomi, självständighet. Inner strength: Inre styrka.

Effort: Ansträngning, prestation, bemödande.

15 Sensitivity: Känslighet, sensitivitet.

Responsiveness: Mottaglighet, lyhördhet, reaktivitet. Caring: Omtänksamhet, (att) bry sig om.

Helping: Hjälpsamhet.

Compassion: Medlidande, förbarmande. Role model: Förebild.

Respect: Respect.

Transfer: Överföra, föra över. Conflict resolution: Konfliktlösning.

Getting along with others: (att) komma överens med andra. On-task independence: Självständighet vid problemlösning. Courage to resist peer pressure: Mod att motstå grupptryck. Positive Youth Development: Positiv ungdomsutveckling. Community based: Samhällsbaserad.

Teaching Personal and Social Responsibility: Lärande av personligt och socialt

16

2. Tidigare forskning

Nedan sker en genomgång av tidigare forskning som är av relevans för detta arbete. Inledningsvis finns en genomgång av paraplybegrepet Positive Youth Development. Därefter behandlas den specifika modellen Teaching Personal and Social Responsibility som formar den föreliggande studien, i anslutning till detta förekommer även en presentation av alternativa modeller som av olika anledningar valdes bort. Avslutningsvis följer en kortare summering av en avhandling som genomförts på Football for Life samt en vetenskaplig artikel rörande de tidigare nämnda projektet Futebol dá força som i stor utsträckning har liknande drag som den aktuella studien.

2.1 Positive Youth Development

Detta arbete grundar sig i konceptet Positive Youth Development (PYD) vilket har blivit mer och mer aktuellt inom idrottspsykologin de senaste åren. Utgångspunkten återfinns i utveckling av barn och ungdomar samt att samtliga kan genomgå en positiv förändring (Lerner, Brown & Kier, 2005). Mer specifikt, används konceptet som en övergripande term som inkluderar den optimala utveckling av barn och ungdomar som kan uppkomma av involvering i organiserade aktiviteter. Optimal utveckling kan i detta fall definieras som olika sätt att ge förutsättningar för individer att leva ett hälsosamt, tillfredsställande och produktivt liv. Detta gäller inte bara i deras ungdomsår utan även senare i vuxen ålder då de kan ha tillförskaffat sig kompetenser som kan vara till fördel i deras arbetsliv, i olika sociala sammanhang och kan även gynna deltagande i olika kulturella aktiviteter (Hamilton, Hamilton & Pittman, 2004).

Som tidigare nämnt förekommer PYD med idrotten som verktyg i allt högre utsträckning, både i praktiken och inom forskningen. En viktig poäng angående PYD och idrott som Jay Coakley (2011) tar upp, är det faktum att själva deltagandet i idrott inte automatiskt leder till förändring. Det krävs nämligen något mer och det finns flertalet olika faktorer som kan spela in. Exempelvis kan verksamhetens tillvägagångssätt, hur dessa förmedlas och upplevs av deltagarna påverka (Petitpas, Cornelius, Van Raalte & Jones, 2005). Vidare, har olika sociala faktorer en inverkan. Dessa baseras i allra största del på ledare, tränare, föräldrar, vänner och lagkamrater och hur dessa agerar (Holt, 2008). En studie av Bocarro, Forneris, Hodge, Kanters & Sayre-McCord (2017) visade till exempel att familjemedlemmar hade en stor påverkan på huruvida deltagare i ett PYD-program kunde ta till sig de kunskaper som förmedlades. I studien ingick 36 ungdomar i

17

åldrarna 7–15 år som samtliga deltog i Hockey Is For Everyone (HIFE). Detta utvecklingsprogram har som syfte att erbjuda ungdomar, oavsett bakgrund, möjligheten att spela ishockey. HIFE parades ihop med en specifik metod för att lära ut life skills, kallad Sport United to Promote Education and Recreation (SUPER). Detta kombinerade HIFE-SUPER-program pågick under 11 veckor. Empiriinsamling skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer med både deltagarna och deras föräldrar. Ur dessa kunde forskarna utläsa att både barnen och föräldrarna tyckte sig märka en förändring i och med deltagandet i programmet. Deras färdigheter rörande ledarskap förbättrades och deras fokus och teamkänsla blev bättre. Ytterligare, blev de bättre på att tänka positivt samt sätta upp tydliga mål. Vidare, indikerade resultatet att de föräldrar som fanns med på träningar och matcher samt var engagerande runtomkring, gav deras barn en bättre möjlighet att ta till sig de life skills som lärdes ut (Bocarro et. al., 2017).

Som nämndes ovan, kan även tränaren ha inverkan på PYD. Det finns en del studier som undersöker detta och en av dessa har valt en intressant synvinkel där utgångspunkten är tränarnas egna perspektiv på hur de kan skapa PYD. Elva ungdomstränare i landhockey deltog i studien varav två var kvinnor och nio var män. Genom intervjuer med tränarna visade det sig att de ansåg att PYD var ett viktig element i landhockey för ungdomar då de identifierade flertalet life skills som kunde uppnås genom deltagandet. Exempelvis tog de upp respekt, samarbetsförmåga och engagemang. Dock, kunde de inte delge särskilt många konkreta strategier för att uppnå PYD. Dessa resultat är något som även tidigare studier i andra sammanhang också kommit fram till (de Sousa Ferreira dos Santos, Camiré & Henrique da Fonte Campos, 2018). Med andra ord finns det många tränare som värdesätter positive youth development men få som vet hur det kan uppnås i praktiken.

Det finns flera olika grenar inom PYD kopplat till idrott. En av dessa utgår ifrån life skills som finns med i ovanstående text. Det finns olika slags modeller kopplat till life skills och hur dessa kompetenser kan tillförskaffas i ett idrottssammanhang (Holt & Neely, 2011). Förutom SUPER som fanns med i studien ovan, finns även en modell kallad Teaching Personal and Social Responsibility vilken präglar detta arbete. Dessa olika life skills modeller har påvisat en positiv förändring hos deltagarna då de har förbättrat sin problemlösningsförmåga, förmågan att sätta mål och även erhållit olika life skills. I en artikel som visar just detta presenterades två olika studier studier där samtliga deltagare är tjejer som är 10–12 år gamla och spelar volleyboll. De fick genomgå flertalet olika tester som testade olika life skills vid starten av studien för att sedan delta i ett

PYD-18

program. Efter åtta veckor genomfördes dessa tester igen som visade på en utveckling hos deltagarna. Det fanns även en kontrollgrupp som inte deltog i programmet. När dessa olika grupper jämfördes visade kontrollgruppen en utveckling som var betydligt mindre än den som skedde för deltagarna inom PYD-programmet (Papacharisis, Goudas, Danish, & Theodorakis, 2005).

2.2 Teaching Personal and Social Responsibility

Nedan följer nu en mer ingående redogörelse av forskning som behandlat den specifika modellen inom PYD som används i detta arbete, Teaching Personal and Social Responsibility modellen. Den är som sagt idrottsbaserad och har som målsättning att hjälpa ungdomar att stärka sin karaktär genom fysisk aktivitet (Hellison, 2003). Gemensamt för den tidigare forskning där TPSR-modellen har implementerats och studerats är åldern på deltagarna i programmen, åldersspannet sträcker sig mellan 9 och 20 år där medelåldern har beräknats till cirka 14 år. Vidare är majoriteten av den tidigare forskning som behandlat TPSR-modellen inriktad på pojkar. Det finns en del tjejer som deltagit i studierna men den största andelen är män (Gould, et al., 2012. Li, et al., 2008. Cryan, et al., 2017. Whitley, et al., 2010). Det går att tyda en trend kopplat till i vilket sammanhang programmen som undersökts är genomförda. Urvalsgrupperna varierar visserligen mellan ungdomar från städer (Li, et al. 2008) och bland nyanlända flyktingar, dock är det senare fenomenet, eller likartad, mer frekvent förekommande (Whitley, et al., 2010).

Överlag har de program som studerats följt de arbetssätt som TPSR-modellen föreslår för att uppnå bästa effekt och detta har visat sig vara framgångsrikt avseende de deltagande ungdomarnas individuella utveckling. Exempel på framgångsrik individuell utveckling var att deltagarna i programmen efterhand tog ett större ansvar vilket påvisar att ledaregenskaper har initierats. Detta aktualiseras exempelvis genom att deltagarna istället för att vänta på att ledaren skulle ta fram materialet till den fysiska aktiviteten istället tog saken i egna händer och styrde upp aktiviteten genom att formera spelplanen där aktiviteten skulle äga rum. Även att plocka undan materialet efter aktiviteten blev under programmets gång i större utsträckning utfört av deltagarna istället för ledarna (Cryan & Martinek, 2017).

Färdigheten att respektera andras känslor och rättigheter uppvisar deltagarna, speciellt i större städer, en svårighet att anta. I ett PYD-program vid namn Tai Chi Tiger

19

återger ledarna för programmet att det tog närmare 20 deltagartillfällen innan gruppen visade sig ha bemästrat denna färdighet. I programmets inledande fas argumenterade deltagarna ofta tillbaka vid meningsskiljaktigheter efterhand kunde individerna istället tänka igenom sina svar och respondera på ett mer konstruktivt sätt (Wright, Li, Ding & Pickering 2010). Vad som ytterligare framkom under Tai Chi Tiger projektet var att deltagarna faktiskt kunde visualisera och praktiskt utöva de kunskaper som erhållits under programmet. Exempelvis återgav en stor majoritet (77,8%) att de med hjälp av Tai Chi Tiger förbättrat sina färdigheter att sätta mål och applicerat dessa i sin akademiska vardag i form av att vilja förbättra sina betyg. Detta innebär alltså att deltagarna erhöll life skills (Wright, et al., 2010).

Ytterligare en studie som är genomförd på ämnet undersöker ett kickboxningsprojekt som har format sin verksamhet utifrån TPSR-modellen. I detta projekt är 71 deltagare och tre ledare medverkande. Syftet med studien var att studera deltagarnas och ledarnas uppfattning om sitt deltagande i aktiviteten kopplat till modellen. Fernandez-Rio & Menendez-Santurio (2017) noterade elva teman under den fysiska aktiviteten som gick att härleda till TPSR-modellen varav tre med hög överenstämmelse: responsibility, learning och roles. Avseende responsibility återgav deltagarna sig ha erhållit god kapacitet för att ta personligt och socialt ansvar. Patricia, som var en av deltagarna, berättar att hon lärde sig att genomföra den fysiska aktiviteten på egen hand, utan någon vidare instruktion av ledarna. Medan Laura, som också var en av deltagarna, återger att hon erhållit färdigheter för att hjälpa sina vänner samt visa dem mer respekt överlag. Responsibility visade sig vara det tema som deltagarna upplevde sig själva ha förbättrats inom i högst utsträckning. Transfer återfinns på andra änden av spektrumet, det vill säga att deltagarna i minst utsträckning upplevde sig själva kunna applicera de lärdomar som erhållits under projektet i sin vardag. Trots detta återgav Luz att hon på grund av sina förbättrad kapacitet avseende responsibility hjälpte en man i rullstol över gatan (Fernandez-Rio & Menendez-Santurio, 2017)

Ytterligare genomgående teman som går att utläsa från den tidigare forskningen består av det faktum att de hälsovinster som troligtvis medföljer vid fysisk aktivitet inte nämns i någon högre utsträckning. Detta kan anses vara något bristfälligt då det går att argumentera för att de hälsovinster som fysisk aktivitet medför är en bidragande anledning till exempelvis stärkt självkänsla (Gould, et al. 2012. Li, et al. 2008. Cryan, et al. 2017. Whitley, et al. 2010). Vidare redogörs det inte i någon större utsträckning hur individen faktiskt ska överföra de färdigheter som erhålls genom TPSR-modellen till sin

20

vardag. Detta kan anses vara det allra viktigaste steget men trots det finns ingen tydlig metod för tillvägagångssättet (Gould, et al., 2012., Li, et al., 2008., Cryan, et al., 2017., Whitley, et al., 2010).

2.3 Alternativa modeller

På ämnet Positive Youth Development finns liknande teorier och modeller som mycket väl kunnat fylla samma syfte som TPSR-modellen. Den första modellen som påminner om TPSR-modellen är Career Transition modellen som i korta ordalag ämnar att, genom fysisk aktivitet, bistå individer med färdigheter att nyttja i sin vardag. Detta kan tyckas låta identiskt med TPSR-modellen men skillnaden är att Career Transition modellen snarare åsyftar att bistå tidigare elitidrottare med färdigheter för att leva ett framgångsrikt liv efter sin karriär. TPSR-modellen å andra sidan tar sikte på att bistå ungdomar med life skills för att kunna hantera sin vardag på ett framgångsrikt sätt (Mayocchi & Hanrahan, 2000). På grund av det fokus på elitidrottare som föreligger inom Career Transition modellen ansågs denne inte vara optimal för det syfte som behandlas genom detta arbete. Den andra modellen med liknande drag som TPSR-modellen är Life Development Intervention som återigen har som syfte att förse deltagarna i ett idrottssammanhang med life skills för att kunna hantera sin vardag på ett framgångsrikt sätt. Anledningen till att Life Development Intervention valdes bort som underlag för denna studie är det faktum att personlig utveckling inte behandlas i någon större utsträckning (Danish, Petitpas & Hale, 1993). Personlig utveckling är av stor vikt då just individens enskilda framsteg är ett fundament för hela Football for Life’s verksamhet.

Sammantaget för den tidigare forskning som finns på området Positive Youth Development i allmänhet och TPSR-modellen i synnerhet är det faktum att modellen har implementerats för att bedriva en verksamhet. Detta innebär att de idéer som innefattas i modellen har applicerats i en verksamhet för att bedriva den dagliga verksamheten. Denna studie ämnar att använda TPSR-modellen som ett utvärderingsverktyg för att studera Football for Life’s verksamhet. Football for Life har inte uttalat använt sig av modellen vid utformningen av sin verksamhet men det går att utläsa att syftet med verksamheten till stor del har liknande drag som fundamenten i TPSR-modellen, främst genom nyttjandet av fysisk aktivitet för att lära ut life skills men även att stärka individen på ett personligt plan.

21

2.4 Futebol dá força

PYD med idrotten som verktyg blir som sagt allt vanligare och följaktligen blir fler forskare intresserade av ämnet och utför diverse studier på olika PYD-program. Exempelvis är Futebol dá força ämne i en studie där fokus ligger på deras verksamhet i Zambia är. Ett av deras arbetsområden i Zambia innefattar att sprida kunskaper om sexuell hälsa samt vilka rättigheter som varje individ besitter. Detta genomförs i samband med fotbollsmatcher inom den liga som Futebol dá força driver där endast tjejer deltar. Syftet med denna studie var således att bedöma huruvida deltagande i en fotbollsliga som före varje match tillhandahåller lektioner rörande sexuell och reproduktiv hälsa samt rättigheter kopplat till de aktuella ämnet, stärkte unga zambiska tjejers kunskaper, attityder och beteenden kopplat till sexuell hälsa. 120 deltog i studien och medelåldern på dessa var 15 år (Duffey, Mumba Zulu, Oppong Asamoah & Agardh, 2019) Samtliga fick svara på en enkät som tog upp olika frågor rörande sexuell hälsa samt hur stor exponering de har haft av Futebol dá força. Vid bearbetning och analys av den insamlade empirin valde forskarna att dela upp respondenterna i två olika grupper. Den första gruppen innehåller de individer som varit exponerade under en kortare period, närmare bestämt mindre än sex månader och denna gruppen användes som en referensgrupp. Grupp två innefattade de individer som varit exponerade sex månader eller mer. Resultatet av studien visade att deltagarna i grupp två hade både bättre kunskaper och attityder beträffande sexuell hälsa. Vidare, rapporterade fler individerna i grupp två att de hade använt kondom vid deras senaste samlag. Utifrån resultaten drar författarna till studien slutsatsen att sportbaserade utbildningsprogram kan förbättra både kunskaper och attityder angående sexuell hälsa bland unga afrikanska tjejer. Vidare anser studiens författare att detta skulle kunna medföra en minskad risk för könssjukdomar och graviditet i en tidig ålder (Duffey et. Al., 2019)

2.5 Football for Life

Precis som Futebol dá força har även Football for life har varit ämne för forskning tidigare. I en doktorsavhandling av Niklas Hafen (2016) analyseras idrottsliga hjälpinsatser med utgångspunkt i initiativtagare, sponsorernas och bidragsgivaren perspektiv. Football for Life, som då hette LdB FC for Life, samt ytterligare ett liknande projekt kallat Open Fun Football Schools i Moldavien, användes för att genomföra en fallstudie. Huvudsyftet var att undersöka huruvida ovanstående aktörers beskrivning av

22

projekten stämmer överens med det som skedde ute i verksamheten. Fokus låg således inte på individernas utveckling utan huruvida det fanns en samhörighet mellan projektets syfte och dess verksamhet. Insamling av empiri skedde med hjälp av observationer, intervjuer samt en dokumentanalys. Resultatet visade att det fanns skillnad i vad som uttrycktes som syfte för verksamheten och vad som verkligen genomfördes i praktiken. Ytterligare framkom det att även om aktörerna ville göra världen till en bättre plats, fanns det en viss mängd av självintresse att genomföra dessa projekt. Med andra ord, gynnades de av deras engagemang i Football for Life alternativt Open Fun Football Schools. Avslutningsvis, menar Hafen (2016) att mer forskning krävs på dessa samt liknande projekt. Anledning är att dessa växer i popularitet men som resultatet visade, kan det vara problematiskt att implementera syftet av sociala projekt lik dessa i verkligheten.

Det är viktigt att poängtera att Hafen (2016) använder ett nyinstitutionell organisationsteori medan detta arbete har sin utgångspunkt PYD och mer specifikt utveckling kopplat till personligt och socialt ansvarstagande. Dessa två arbeten har såldes olika karaktärer även om samma organisation studeras.

23

3. Teoretiskt ramverk

3.1 Teaching Personal and Social Responsibility

Överskådligt kan modellen beskrivas ha målsättningen att genom fysisk aktivitet utbilda individer att ta ett större socialt- och personligt ansvar i det vardagliga livet. Grundvärderingarna i modellen består av att vara ungdomsorienterad och att alltid placera ungdomarna i första rummet. Syftet med dessa värderingar är att den fysiska aktiviteten inte är det primära utan att ungdomarna kan överföra sina lärdomar till sitt vardagliga liv. Modellen baseras på fem huvudkategorier. Varje kategori har även ett antal underkategorier, vilket visualiseras nedan. Individen behöver inte nödvändigtvis följa modellen i ordning utan används främst för att ha i åtanke när aktiviteter och personliga planer formas i samråd med individen (Hellison, 2011).

Tabell 1: Visar de olika nivåerna inom TPSR-modellen

I. Respecting the rights and feelings of others. i. Self-control.

ii. Right to peaceful conflict resolution. iii: Right to be included and to have cooperate peers.

II. Effort and cooperation. i. Self-motivation.

ii. Exploration of effort and new tasks. iii. Getting along with others.

III. Self-direction. i. On-task independence.

ii. Goal-setting progression. iii. Courage to resist peer pressure. IV. Leadership and helping others. i. Caring and compassion.

ii. Sensitivity and responsiveness. iii. Inner strength.

V. Transfer. i. Trying these ideas in other areas of life. ii. Being a positive role model for others. (Hellison, 2011).

24

De två inledande stegen (I. och II.) betraktas som början av utvecklingen av ansvarstagande där båda stegen är fundamentala för att skapa en lärandemiljö med goda förutsättningar både för individen och kollektivet. Respekt finns underliggande hos alla människor men denna egenskap är till stor del beroende av ansträngning för att utvecklas på ett individuellt plan för att i förlängningen kunna behandla sina medmänniskor med respekt. Nästkommande två steg i modellen (III. och IV.) utvecklar lärandemiljön genom att uppmuntra till självständigt arbete, hjälpsamhet och ledarskap. Genom självständighet tillåts ledare fokusera på de ungdomar som potentiellt är i behov av mer hjälp. Sista steget (V.) är det mest avancerade då ungdomarna uppmuntras överföra sina antagna personliga färdigheter till skolan, hemmet, vänskapskretsar, arbete och andra aspekter i vardagen (Hellison, 2011).

3.1.1 Nivå I - Respecting the rights and feelings of others.

Denna nivå av lärande har till uppgift att skapa en psykologisk och fysisk form av fristad för deltagarna. Detta innebär att deltagarna tillåts medverka i den fysiska aktiviteten utan att känna sig utsatta. Vidare ämnar man även att konfrontera de som har ett beteende som kan få andra deltagare att känna utsatthet genom dålig självkontroll och/eller respekt. Bristen på respekt kan yttras i form av exkludering av annan deltagare. Ofta är deltagaren medveten om sitt beteende men inte sällan väljer personen att skylla sitt beteende på någon annan. För att individen ska avskaffa detta beteende är det av stor vikt att ledare påpekar oönskat beteende. Vidare bör individen uppmuntras att på egen hand reflektera över vad personen gjorde fel samt hur detta beteende kan förändras (Hellison, 2011).

3.1.2 Nivå II - Effort och cooperation.

Ämnar likt första nivån att motarbeta destruktiva beteenden, värderingar och attityder. Målsättningen med denna nivå är att deltagarna ska erhålla en positiv upplevelse av programmet genom att komma bra överens med andra deltagare. Vare sig det handlar om att finna nya vänner eller att etablera kapaciteten att respektera även de individer man kommer mindre bra överens med. Genom ansträngning är tanken att deltagarna ska stärka sig själva, inte enbart inom fysisk aktivitet utan även i det vardagliga livet i allmänhet. Första delen av denna nivå består av self-motivation, detta eftersom deltagarna själva ska kunna kontrollera och styra sin motivation och därigenom stärka sitt ansvarstagande. Detta kan bestå av en så simpel sak som att på eget bevåg flytta sig från en övning till en

25

annan utan att ledaren behöver uppmana individen att göra det. Även samarbete spelar en viktig roll för att individen ska kunna kontrollera sin egen motivation, detta därför att bli kritiserad av andra deltagare sänker motivationen hos individen. Nästa steg i nivån handlar om ansträngning och att prova nya saker. Detta kan vara en så pass banal sak som att testa att gå igenom en rörelse för en fysisk aktivitet, detta eftersom att prova något är ett stort steg i rätt riktning från icke-deltagande. Så fort deltagandet är etablerat kan svårighetsgraden och komplexiteten på uppgiften stegras. För att nivå två ska få önskad effekt hos individen är det av stor vikt att individerna får exponeras för olika nivåer av personlig framgång, oavsett nivå. Framgång definieras ofta av deltagarna som vinst, men även utveckling, ansträngning och förverkligande av personliga målsättningar bör belysas (Hellison, 2011).

3.1.3 Nivå III - Self-direction.

Denna nivå har liknande karaktär som nivå två fast på ett djupare plan. Här stärks deltagarnas ansvarstagande för att säkra sitt eget välmående. Man uppmuntrar även olikheter avseende färdigheter, behov och intressen genom reflekterande val. Man upplyfter inom denna nivå alla olika personliga målsättningar och drivkrafter snarare än att favorisera (omedvetet eller medvetet) vissa aspekter före andra. Vare sig dessa aspekter består av kön, aktiviteter eller motoriska färdigheter ämnar nivå tre att inte favorisera någon aspekt av den kontext som den fysiska aktiviteten bedrivs inom. För att stärka deltagarnas on-task independence och self-direction genomförs de fysiska aktiviteterna inom nivå tre utan övervakning från ledare.

Avseende individuell målsättning erbjuds deltagarna möjlighet att på egen hand forma sina målsättningar om så önskas. Tanken är inte att en ledare ska forma målsättningarna åt deltagarna utan enbart närvara som ett stöd för att deltagaren på egen hand ska få en insikt om vad de eventuellt behöver förbättra. Vidare inom nivå tre finns en målsättning att deltagarna på egen hand ska förstå sina egna behov istället för enbart sina egna intressen och genom detta skapa sin individuella unikhet. Denna unikhet kan bestå av både fysiska och psykiska färdigheter som utmärker individen på ett positivt sätt. För att uppnå den typ av självständighet som krävs för mogen self-direction krävs det att deltagarna har modet att analysera sig själva från insidan och ut. Nämnvärt med nivå tre, men även med modellen som helhet är det faktum att målsättningen inte är att tvinga deltagarna till förändring, utan att stödja dem i processen att ta kontroll över sig själva och sina handlingar (Hellison, 2011). Detta eftersom beslutsfattande formar

26

livskvaliteten. Individen själv väljer hur hon behandlar sina medmänniskor, hur mycket hon vill lära sig samt hur hon hanterar motgång är alla påverkansfaktorer som formar den person hon kommer att bli. Utöver detta tillkommer även omständigheter bestående av sociala företeelser såsom grupptryck som antingen kan hjälpa eller stjälpa den individuella utvecklingen. Med vägledning och ansträngning kan många av dessa hinder övervinnas. För att individen ska kunna övervinna dessa hinder och utvecklas som person argumenteras det för att deltagarna bör bemyndigas och därigenom fatta sina egna beslut (Gould & Whitley, 2010). Essensen i modellen innefattar trots allt att deltagarna ska ta socialt- och personligt ansvar. Följaktligen innefattar många aspekter inom modellen termen “self”, exempelvis “self-motivation, self-direction” och så vidare (Hellison, 2003). Detta åsyftar att deltagarna ska ta vara på möjligheten att själva forma sina personliga färdigheter och att ledarnas roll består av att skapa en miljö där detta kan ske framgångsrikt, bland annat genom att bemyndiga deltagarna. Detta sker gradvis från direkta instruktioner till vägledning vid behov (Cryan & Martinek, 2017).

3.1.4 Nivå IV - Leadership and helping others.

För att deltagarna ska lyckas utveckla empati och goda ledaregenskaper måste en stabil grund vara lagd utifrån de föregående stegen i modellen. Deltagarna måste ha kommit så pass långt i sin individuella utveckling att de kan visa ömkan gentemot sina medmänniskor utan att förvänta sig yttre belöningar, exempelvis i form av beröm. Nivå fyra ställer överlag höga krav på individen avseende hantering av mellanmänskliga relationer. Deltagaren bör utveckla färdigheter såsom demokratisk konflikthantering, förståelse för vikten att hjälpa annan individ endast om hon önskar bli hjälpt samt vara lyhörd och förstående utan att vara dömande. Vidare etablerar deltagarna kapaciteter att sätta sig in i en annan individs situation för att kunna hjälpa eller leda dem på ett framgångsrikt sätt. Trots att ett stort fokus läggs på medömkan och känslighet i nivå fyra måste individen ha en väletablerad inre styrka, detta bland annat för att kunna uttrycka sitt missnöje om någon blir illa behandlad eller för att vara en respekterad ledare (Hellison, 2011). Utvecklingen av ett framgångsrikt ledarskap föreslås att delas upp i fyra delar: (1.) Ansvarstagande, (2.) Medvetenhet om ledarskap, (3.) Kapacitet att leda individer i olika åldrar samt (4.) Ledarskap i vardagliga situationer. För att deltagarna ska kunna etablera ett starkt ledarskap rekommenderas de ha förebilder att se upp till, dessa förebilder bör vara någon som visar extraordinärt mod och medlidande för att bidra till samhället i stort (Hellison, 2011). Nivå fyra har liknande drag som nivå ett, men

27

skillnaderna återfinns i att man i nivå ett fokuserar på att inte göra motstånd och visa respekt för sina medmänniskor medan nivå fyra tar detta ett steg längre då deltagaren förväntas bidra till sammanhanget med något positivt (Hellison, 2011).

3.1.5 Nivå V - Transfer.

Handlar om att deltagarna applicerar de lärdomar som erhållits under programmets gång i sitt vardagliga liv. Detta kan vara på lekplatsen, i klassrummet eller i hemmet. Svårigheter kan uppstå om det sammanhang där deltagarens nyetablerade färdigheter aktualiseras inte uppmuntrar ett sådant beteende som erhållits. Exempel på detta kan vara om läraren, föräldern eller tränaren till deltagaren själv är av ohövlig karaktär och således inte uppskattar ett medlidande beteende. Här blir det av stor vikt för deltagaren att återigen vara stark i sig själv och ta rollen som en förebild för andra, vilket också är essensen för den femte nivån (Hellison, 2011).

Fenomenet avseende att överföra sina lärdomar från programmet till sin vardag kan benämnas life skills. Begreppet innefattar positiva beteenden, bestående av kognitiva (ta välgrundade beslut), interpersonella (kommunicera med andra på ett framgångsrikt sätt) och intrapersonella (sätta individuella mål) (Forneris, Whitley & Barker, 2013). Detta fenomen aktualiseras genom att deltagarna praktiskt får utöva aspekter som kan härledas till life skills, detta eftersom ungdomar lättare kan addera dessa personliga färdigheter till sin arsenal genom att faktiskt praktisera dem (Forneris, Whitley & Barker, 2013).

3.2 Utmaningar med Community-based Positive Youth

Development program.

Ett genomgående tema som går att tyda inom den tidigare forskning som finns på området består av kontexten där programmen har implementerats. Detta är nämligen till övervägande del bestående av utsatta områden bland underutnyttjade ungdomar. Underutnyttjad innebär i detta fall att man inte lyckats ta till vara på den kapacitet som ungdomarna besitter till fullo.

Ytterligare en aspekt består av att de deltagande ungdomarna överlag kan anses befinna sig i vad som beskrivs som ett utsatt geografiskt område (Forneris, et al., 2013., Gould, et al., 2012., Cryan, et al., 2017., Whitley, et al., 2010). Samtliga forskningsartiklar som detta arbete baseras på beskriver olika grad av utmaningar avseende hantering av

28

ungdomarna i programmen. Detta eftersom modellen inte lägger någon tungvikt vid att lämna rekommendationer avseende hantering av ungdomarna utöver vad som ryms inom ramen för modellens tillvägagångssätt (Forneris, et al., 2013., Gould, et al., 2012., Li, et al., 2008., Cryan, et al., 2017. & Whitley, et al., 2010). De problem som beskrivs består exempelvis av att bibehålla ungdomarnas motivation, hantera regelöverträdelser, konsekvens avseende ledarrepresentanter, bibehålla professionalism, balansera programinnehållet med ungdomarnas vardag och sist men inte minst ungdomarnas personligheter.

Vidare behandlas även det faktum att homogena grupper underlättar sammanhållningen, det är därför att föredra om deltagargrupperna kan vara intakta och inte förändras efter att programmet har initieras (Forneris, Whitley & Barker, 2013).

Ytterligare en aspekt som genomgående beskrivs potentiellt kunna vara en utmaning för TPSR-program är det faktum att de organisationer där metoderna implementeras är av ideell karaktär. Eftersom arvode för de som innehar ledarroller inom programmen är marginell eller icke-existerande kan detta bidra till låg kvalité på aktiviteterna. Överlag inom den tidigare forskningen på området är det en mindre andel som har beskrivit detta som ett problem men fenomenet är trots detta sporadiskt förekommande.

Sammanfattningsvis kommer alltså Teaching Personal and Social Responsibility modellen i denna studie nyttjas som ett utvärderingsverktyg. Detta då fundamenten i modellen i stor utsträckning har en hög överensstämmelse med de målsättningar som beskrivs forma Football for Life’s verksamhet.

29

4. Metod

Författarna inledde processen med denna uppsats med en genomgång av tidigare forskning för att se vad som redan gjorts samt för att se vilka teoretiska ramverk som de olika studierna har använt. Med utgångspunkt i detta valdes en passande modell samt en lämplig metod för att samla in empirin. Beslutet föll då på TPSR-modellen och en enkätstudie. Detta fastställdes av författarna då FC Rosengård gav oss fria händer i att utföra en utvärdering av Football for Life. Enkäten är utformad på sådant sätt för att både se deltagarnas upplevda personliga- och sociala ansvarstagande samt huruvida graden av involvering påverkar detta. För att bearbeta och analysera svaren på enkäterna användes SPSS. Nedan följer nu en mer djupgående presentation kring vad som har gjorts i detta arbete,

4.1 Forskningsdesign

Detta arbete är av kvantitativ karaktär vilket bland annat innebär en större inriktning gentemot kvantiteter samt att empirin omvandlas till numeriska variabler som det sedan har genomförts beräkningar på (Bryman, 2008). Vidare valdes en tvärsnittsstudie som forskningsdesign där empiriinsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter. Denna design innebär att data har samlats in från flera fall vid en specifik tidpunkt (Bryman, 2008). Avsikten är att ta fram en uppsättning kvantitativ- alternativt kvantifierbar data vilka anknyter till två eller flera variabler som sedan genomgår en granskning i syfte att anträffa mönster och samband. I en tvärsnittsstudie innebär fall allt från individer, familjer, organisationer eller nationer (Bryman, 2008). I denna studie är de olika fallen individer som har olika eller ingen involvering i Football for Life. Vidare, har flertalet olika variabler använts vid undersökning av eventuella samband. De fyra första variablerna kopplat till TPSR-modellen, som kan studeras mer i detalj i teoriavsnittet ovan, har jämförts mellan deltagarna och då kopplats till variabeln involvering i Football for Life. Anledning till valet av en tvärsnittsstudie berodde till stor del på bristande tid och resurser. Hade det funnits mer av dessa faktorer kunde förmodligen en longitudinell studie genomförts för att istället undersöka samma individer och deras upplevda utveckling över tid. Dock är även den valda metoden passande för studien och mer anpassad för den tid och de resurser som fanns att tillgå.

Denna studie använder ett deduktivt angreppssätt vilket betyder att utgångspunkten är tidigare forskning samt vetenskapliga teorier. Det är som sagt en

30

tvärsnittsstudie som genomförts i vilken angreppssättet ofta beror på huruvida studien är av kvantitativ eller kvalitativ karaktär. Kvantitativa tvärsnittsstudier såsom denna, är vanligtvis deduktiva (Bryman, 2008). Följaktligen stämmer detta överens med karaktären på den aktuella studien. Genom hela arbete har även en objektivitet eftersträvas. Det är dock svårt att vara helt objektiv och värderingsfri. Det finns därför en medvetenhet kring att arbete inte är helt objektivt även om det funnits med och försökt att uppnås i största möjliga mån.

4.2 Litteratur

För att hitta vetenskapliga artiklar till detta arbete har databasen SPORTDiscus använts. Följande sökord har använts för att få fram relevanta artiklar: Positive youth development, Life skills, Personal social responsibility model, women, female, girl, young women, social capital och sports. Vidare tillämpades även vissa avgränsningar. Resultatet begränsades genom att enbart visa artiklar som var peer-reviewed, hade abstract på engelska samt ett publiceringsår 2000-2019. Vissa av de valda källorna hittades i referenslistor tillhörande andra artiklar. Det har även varit nödvändigt att använda andra slags källor att genomföra denna studie. Följaktligen har även flertalet böcker samt internetsidor använts som källor. Exakt vilka källor som använts kan läsas i referenslistan nedan. Där finns även listat de metodböcker som använts för uppnå en hög standard i olika metodologiska aspekter.

4.3 Urval

I studien ingår 34 individer som har varit på ett eller fler läger inom Football for Lifes regi. Vidare finns det även en kontrollgrupp på 35 individer där ingen varit involverad i organisationens verksamhet men som är bosatta i Sydafrika. Gruppantalet var slumpmässiga och berodde på antalet tillgängliga individer i Sydafrika samt det bortfall som blev. Detta presenteras mer ingående nedan. Ålder hos deltagarna sträcker sig från 13 till 20 år. Bryman (2008) definierar population som samtliga enheter från vilka man hämtar sitt urval ifrån. Följaktligen blir populationen i detta fall deltagande individer inom Football for Life där kontrollgruppen finns utanför populationen. Anledningen till detta är att det genomförs en jämförelse. Vidare är stickprov, alternativt sample ett begrepp som Bryman (2008) definierar som de individer ur populationen som väljs ut till att delta

31

i studien. Processen att välja ut vilka som ska delta kan se ut på olika vis. I denna studie användes ett bekvämlighetsurval som innebär att samplet innefattar de individer som är mest tillgängliga för de som ska utföra studien (Bryman, 2008). Anledning till varför denna urvalsprocess har valts, är framförallt för att detta arbete genomförs i samarbete med Football for Life där de verksamma på plats har genomfört enkätutdelningen i Sydafrika. En dialog har därför genomförts med dem om vilka delar av populationen som finns tillgänglig under den tiden då undersökningen utfördes och dessa har då valts ut för att svara på enkäten. Dock har båda parter varit noga med att det blir en blandning i urvalet och att det finns en fördelning av individer med olika stor grad av involvering i Football for Life. En anledning till detta är att minska risken för samplingsfel som innebär att det finns en skillnad mellan urval och population vilket inte eftersträvas. Dock är urvals- eller samplingsfel väldigt svårt att undvika helt och hållet då det är osannolikt att urvalet blir fullständigt representativt (Bryman, 2008).

Bortfall är ytterligare en viktigt aspekt att ta hänsyn till. Detta innebär att det kan finnas vissa individer ur stickprovet som inte fullföljer enkäten eller av en annan anledning inte räknas in i resultatet (Bryman, 2008). I denna studie kan bortfallet delas in i två olika grupper där den ena beror på respondentens ålder och den andra innefattar de individer som inte svarat på samtliga frågor i enkäten. Totalt delades 96 st. enkäter ut varav 22 st. blev bortfall. 16 av dessa togs bort då respondentens ålder översteg 20 år och 6 av dessa togs inte med i studien då alla enkätfrågor inte var ifyllda. Svarsprocenten blev såldes 77 % vilket kategoriseras som ett bra värde (Bryman, 2008)

4.4 Avgränsningar

Detta arbete är avgränsat till det sociala programmet Football for Life då studien genomfördes i samarbete med denna organisation. Respondenterna är deltagare inom projektet med undantag för de individer i kontrollgruppen. Dock är dessa bosatta i samma region som Football for Life är aktiva inom. En avgränsning gällande ålder förekommer då samtliga deltagare är mellan 13 och 20 år. Denna sattes vid en första genomgång av enkäter då den äldsta respondenten var 35 år och den yngsta var 13 år. Detta spannet kändes för stort och den valda modellen är även riktat till ungdomar. Det finns även en generell avgränsning i TPSR-modellen då denna styr utformning av enkäten samt analysen av resultatet. Till sist är den begränsade tiden en avgränsning i sig. Om mer tid

32

hade funnits till förfogande skulle en mer omfattande undersökning kunnat genomföras med ett större urval samt en mer omfattande bearbetning och analys av de insamlade materialet.

4.5 Enkäter

Insamlingen av empiri i denna studie har som nämnt ovan skett med hjälp av enkäter. Enligt Bryman (2008) kan det kallas för enkäter när individer självständigt svarar på ett antal frågor som vanligtvis är slutna. Det finns olika former som en enkät kan anta där postenkät är ett exempel. I denna studie har enkäten utformats av oss författare i Sverige för att sedan skickas ned till Sydafrika där de har delats ut av personalen på Football for Life. Detta kallas för en gruppenkät och innebär således att enkäten distribueras till individer som regelbundet samlas i en lokal eller som kan kallas till en viss plats. Vidare, innefattar detta begrepp att enkäterna delas ut och samlas in i samma kontext (Eljertsson, 2014). Anledningen till att denna metod har valts är att den passar den aktuella undersökning då ett samarbete finns med organisationen i fråga. Ytterligare är svarsfrekvensen ofta hög vid gruppenkäter vilket även var fallet i denna studie då samtliga tillfrågade svarade på enkäten. Det är dock viktigt att se till att tydligt informera om frivilligheten då individer kan kännas sig tvingande (Eljertsson, 2014). Då vi inte hade möjlighet att vara på plats i Sydafrika vid enkätdistributionen, fick frivilligheten försäkras på annat vis. Ett förord till enkäten formulerades där det tydligt framkom att deltagandet var helt frivilligt. Detta kan läsas i bilaga 1. Vidare, informerades även personalen på plats om detta så att de var på det klara med förutsättningarna.

Den aktuella enkäten i denna studie innehåller två delar där den första delen är färdigkonstruerad utifrån TPSR-modellen och kallas Personal and Social Responsibility Questionnaire (PSRQ). Flera olika forskare har använt denna och genomfört olika modifieringar för att anpassa den efter sin specifika forskning. Enkäten som användes i detta arbete är framtagen av Watson et al. (2003) och modifierad av Li et al. (2008). Anledningen till att denna modifierade versionen valdes var för att den ansågs vara mest passande för just denna studie då den upplevdes lättare att förstå av författarna. Detta kändes viktigt då barn och ungdomar skulle besvara frågorna. Vidare genomfördes även vissa modifieringar kopplat till denna studie för att det skulle passa den aktuella kontexten. Exempelvis ändrades lärare till tränare då den ursprungligen var anpassad till idrottsundervisning.

33

PSRQ är uppdelad i två olika huvudkategorier; Social responsibility och Personal responsibility. Inom dessa finns det sedan två dimensioner inom respektive huvudkategori. Inom Social responsibility finns respect och caring/helping och inom Personal responsibility finns effort och self-direction (Li et al., 2008). Dessa har sin ursprung i de olika nivåerna inom modellen som presenteras i teoriavsnittet. Ibland inkluderas även den femte nivån transfer, som kan läsas om i detalj i teoriavsnittet. Den inkluderades dock inte i den valda enkäten och följaktligen inte heller i denna studie.

Den andra delen av enkäten är konstruerad genom dialog mellan författarna och Football for Life. Det identifieras nämligen ett behov att utöka enkäten för att göra en anpassning gentemot organisationen, dess deltagare och det sydafrikanska sammanhanget. Därför utformades fler frågor men det fanns fortfarande en utgångspunkt i både ovanstående huvudkategorier och dimensioner i syfte att ha tydlig koppling till modellen samt att enkäten som helhet skulle ha en röd tråd. Dock delades dimensionen self-direction in i två olika delar vid skapandet av dessa frågor då det annars blev många fler frågor inom denna dimension än bland de övriga vilket skulle kunna göra resultatet snedfördelat. Self-direction delades således in i individuell respektive kollektiv self-direction.

4.5.1 Indelning av respondenter

I enkäten tillfrågades respondenterna hur många läger hos Football for Life de har deltagit i. Som kan observeras i bilaga 1, kunde deltagarna välja mellan följande alternativ:

● 0 läger ● 1–3 läger ● 4–6 läger ● 7–9 läger ● >10 läger

Anledning till att även individer som ej varit delaktiga i Football for Life var med i studien, är för att jämföra deras svar med individer som varit involverade inom Football for Life. Dessa individer strävar efter att representera deltagarna i Football for Life innan de blev involverade i programmet. De är nämligen i samma ålder samt bosatta i samma region.

Efter den första genomgången av enkäten, skapades som tidigare nämnt, två olika kategoriseringar som skulle användas i bearbetning och analys. Den första inkluderade

34

två olika grupper där grupp A inte har varit med på något läger. Antalet inom denna grupp blev 35 stycken. Grupp B inkluderar de individer som varit med på ett eller fler läger där 34 individer ingick. I den andra kategoriseringen finns det tre olika grupper. Grupp 1 har aldrig varit involverade i Football for Life, grupp 2 har varit med på 1-3 läger och grupp 3 har varit med på 4 eller fler läger. I grupp 1 finns 35 respondenter, i grupp 2 finns 15 stycken och inom grupp 3 finns 24 stycken. Motivet till denna uppdelning är att det finns ett intresse av att först synliggöra om det finns en skillnad mellan individer som aldrig varit med och de som varit delaktig på minst ett läger. Ytterligare, fanns ett intresse av att se om graden av involvering är en faktor som påverkar, vilket resulterade i den andra kategoriseringen.

Det fanns flertalet andra kategoriseringar som fanns med i diskussionen och ett exempel var att ha en grupp för varje svarsalternativ. Dock valde vi att slå ihop de tre sista alternativen. Anledning till detta vara att en hypotes fanns att graden av involvering inte kommer vara en betydande faktor om en individ har varit med fyra eller fler läger. Med andra ord, skulle dessa grupper inte skilja sig tillräckligt mycket för att få ett tydligt resultat.

4.6 Bearbetning och analys

Bearbetning av den insamlade datan har genomförts i analysverktyget SPSS. Till att börja med matades enkätsvaren in i systemet för att därefter kunna utföra flertalet olika analyser på dessa. Sedan testades Cronbach’s Alpha (CA) för varje enkätdimension i syfte att undersöka den inre kongruensen för varje del. Ett högt värde innebär att frågorna inom den dimensionen stämmer väl överens och passar i den aktuella indelningen. Det finns flera olika uttalade gränsvärden för CA men den ligger vanligast mellan 0,7 och 0,8 (Eljertsson, 2014). Desto fler frågor som ingår i en dimension desto högre värde kan uppnås vilket gör att en dimension med få frågor kan acceptera ett lägre värde för Cronbach’s alpha (Eljertsson, 2014). CA är en del i reliabilitetsbegreppet vilket presenteras mer ingående nedan.

Efterföljande tester tog fram medelvärden, standardavvikelser samt huruvida det fanns en statistisk signifikant skillnad mellan svaren hos de olika grupperna. Ett p-värde på 0,05 sattes som gräns vilket innebär att alla värden under 0,05 visar på en statistisk signifikant skillnad. Två olika gruppindelningar valdes vid bearbetning och analys där den första bestod av två grupper och den andra av tre grupper. Mer ingående rörande

35

uppdelningen finns nedan under rubriken “Indelning av respondenter”. Gällande gruppindelning ett, utfördes ett så kallat ChiSquare då det lämpar sig bra vid analys av två grupper. Vid analys av gruppindelning 2 genomfördes ett One-way ANOVA Post Hoc test kallat LSD (Least Significant Difference). Detta testet genomfördes då det är lämpligt när det finns tre eller fler grupper. Testet visar mellan vilka grupper det finns en statistisk signifikant skillnad.

Slutligen, räknades Cohen’s d, även kallat effektstorlek, ut manuellt på samtliga enkätfrågor som visade på en statistisk signifikant skillnad. Detta genomfördes utefter följande formel:

Figur 1: Formel för Cohen’s d

Trots ett p-värde <0,05 så finns det ingen vetskap om hur stor effekt denna skillnad verkligen har och om det verkligen finns en skillnad mellan grupperna. Det finns olika gränsvärde där ett Cohen’s d på 0,00-0,19 tyder på ingen effekt och att inga omedelbara slutsatser kan dras. Ett värde mellan 0,20 och 0,49 innebär en liten effekt och ligger värdet mellan 0,50 och 0,79 finns det en medelstor. Till sist innebär ett Cohen’s d som är >0,80 att effekten är stor (University of Colorado, 2000).

4.7 Reliabilitet och validitet

Kopplat till frågan huruvida en enkätundersökning är giltig eller inte är validitet och reliabilitet två användbara begrepp. Den förstnämnda innebär rörande enkätfrågor huruvida en fråga mäter det som den avses mäta. Följaktligen behöver samtliga frågor ha genomarbetats väl för att försäkra att formuleringen är gjord på ett sådant vis att detta upp uppfylls (Eljertsson, 2014). Denna aspekt har tagits i beaktning i den del av enkäten som är egenkonstruerad vilket innebär att frågorna har skapats på ett sådant vis att de endast kan tolkas på ett sätt och frågorna mäter den variabeln som avses. Även vid bearbetning och analys har validitet tagits i beaktning för att säkerställa om det kan observerats brister rörande begreppet i dessa steg.