Utveckling av personligt och socialt ansvarstagande

I följande kapitel kommer främst de positiva vinster som medföljt de undersökta deltagarna från Football for Life att diskuteras. Senare under rubrik 6.2 TPSR-modellen följer en problematisering kring de resultat som framkommit genom studien för att sedan under rubrik 6.4 Lärdomar ytterligare resoneras kring vad dessa resultat faktiskt antyder. Socialisation, även kallat social anpassning kan beskrivas som ständigt pågående processer där individen utsätts för samhällets förväntningar och värderingar och anpassar sig efter dessa (Reneland, 1999). Just social anpassning kan förklara fenomenet där den största statistiska skillnaden i många fall förekom mellan grupp 1 och grupp 2, istället för mellan grupp 1 och grupp 3 vilken kan anses ha varit mest troligt på förhand. Förklaringen till detta kan potentiellt återfinnas i det faktum att en social anpassning har initierats i deltagarna i grupp 2. Medan deltagarna från grupp 3 har kommit så pass långt i sin sociala anpassning att de även kunnat se kritiskt på de lärdomar som erhålls genom Football for Life. Det kan alltså vara rimligt att anse att deltagarna från grupp 2 inte kommit så pass långt i sin utveckling att de börjat se på sin tillvaro på ett kritisk vis. Nämnvärt är också det faktum som Wright et al. (2010) nämner i studien om Thai Chi Tiger där deltagarna inte ansågs ha bemästrat vissa personliga färdigheter förrän efter cirka 20 deltagartillfällen. Det går alltså att argumentera för att deltagarna i grupp 3 har påbörjat sin personliga utveckling gentemot att ta ett större personligt- och socialt ansvar, men att de samtidigt har erhållit vetskap om hur slutmålet ser ut avseende deras personliga färdigheter och således har en förmåga att vara med självkritiska. Deltagarna i grupp 1 är

52

potentiellt inte medvetna om vad som verkligen innefattas i de olika begreppen kopplat till personligt- och socialt ansvarstagande. Individen kan anse att hon är hjälpsam medan hon i själva verket inte är införstådd i omfattningen av begreppet. De som har en djupare involvering i verksamheten har alltså etablerat en bättre förståelse avseende vad som förväntas av dem avseende personligt- och socialt ansvarstagande i allmänhet och kan således vara mer självkritiska. Detta kan förklara att skillnaderna mellan grupperna är mindre än förväntat. Detta fenomen gör det mer komplext att svara på frågan huruvida utsträckningen av involvering i Football fot Life påverkar förutsättningarna att tyda en utveckling bland deltagarna avseende personligt- och socialt ansvarstagande.

Av denna anledning hade det varit av intresse med en studie av mer longitudinell karaktär, detta för att kunna visualisera de potentiella personlighetsförändringar som sker över tid efterhand som deltagarna blir mer och mer involverade i Football for Life.

Som nämnt ovan var det, inom den första gruppindelningen, aspekterna I am

helpful to others, I participate in all activities samt I try even if i do not like the activity

som visade sig ha statistisk signifikant skillnad mellan grupperna. Denna indelning gjordes som beskrivet beroende på om individen hade deltagit i Football for Life’s verksamhet eller ej. Mot bakgrund av detta kan sägas att deltagarna som vid något tillfälle deltagit i verksamheten har utvecklat en upplevd drivkraft att förbättras i och med det faktum att två aspekter inom kategorin Effort hade statistiskt signifikant skillnad. Detta kan således argumenteras för att påvisa en upplevd strävan för de deltagare som varit involverade i verksamheten att fortsätta växa på ett personligt plan, både avseende personligt- och socialt ansvarstagande men även som idrottsutövare. Vidare visar även de involverade i Football for Life en upplevd förbättrad förmåga avseende en aspekt inom Caring/Helping då även statistisk signifikans återfanns i frågan I am helpful to others. Detta kan potentiellt förklaras genom att dessa individer efter en tid inom Football for Life utvecklat en större empati för andra människor i och med att de blir tryggare i sig själva och således även kan fokusera på att hjälpa andra att växa som individer. Nämnvärt är dock att involveringen i verksamheten kan ha haft en inverkan på deltagarnas uppfattning om vilka beteenden som är önskvärda och således anpassar sina svar efter detta.

Vidare, när den sekundära indelningen av respondenterna genomfördes, visade sig I am helpful to others, I participate in all activities, I take initiatives at home, I respect

others, I try hard, I try even if i do not like the activity samt I am pushing myself to do my best” vara de aspekter där statistisk signifikans gick att utläsa mellan grupp 1 och grupp

53

2. Här visas det alltså redan i ett tidigt skede i deltagarnas utveckling att de upplever en positiv förändring avseende sitt personliga- och sociala ansvarstagande. Även om det finns asterisker gentemot att en förändring faktiskt går att tyda i ett så pass tidigt skede (Thai Chi Tiger), är det ändå positivt att individerna upplever sig ha utvecklats inom dessa ovan nämnda aspekter vilket borgar för en fortsatt positiv utveckling för individerna. Återigen visar sig Effort vara en av de första personlighetsdrag som förändras hos en individ vid inkludering i ett PYD-program. Vad som även går att utläsa utifrån gruppindelningen som föreligger är att individerna upplever en förbättrad förmåga att visa Respect, både gentemot andra deltagare men även gentemot ledarna för verksamheten. Angående relationen mellan grupp 2 och grupp 3, finns en statistiskt signifikanta inom aspekterna I encourage others och I feel free to decide my spare time. Avseende färdigheten att uppmuntra andra, vilket visade sig vara en styrka bland de med mest involvering i Football for Life, kan återigen sägas styrka resonemanget rörande att de individer som har ett större engagemang inom verksamheten utvecklar större kapacitet att inte enbart se till sig själva utan även försäkra att andra deltagare får de möjligheter som krävs för att utvecklas som människor. Även i detta fall är det relevant att diskutera den sociala anpassningen från deltagarna för att uppfylla de önskvärda beteenden som potentiellt föreligger inom verksamheten och således responderar enkätfrågorna utifrån vad Football for Life önskar och inte helt och hållet utifrån sina egna perspektiv.

Den aktuella studien har flertalet likheter med den studie som genomförts inom ramen för Futebol dá força som presenterades under rubriken Tidigare forskning. En tydlig gemensam faktor är att både har ett tydligt fokus ett specifikt utbildningsprogram som använder fotbollen som verktyg för att stärka unga tjejer. Det finns även en samhörighet metodologisk då båda är en enkätstudie där graden av involvering är en faktor. Det finns emellertid även skillnader på dessa studier. Det mest tydliga är det faktumet att studien om Futebol dá força har mer tydliga skillnader mellan grupperna än vad ovanstående resultat visar. En förklaring till detta skulle kunna vara vad de olika studierna ämnar till att mäta då den mäter kunskaper och attityder om sexuell hälsa medan den andra fokuserar på specifika life skills. De kan tänkas finnas många skillnader mellan dessa ämnen och olikheter i huruvida hur snabbt dessa färdigheter visar sig och då är mätbara. Life skills som är utgångspunkten i Football for Life är färdigheter som individerna inte bara ska ha nytta av nu utan även senare i livet. Ytterligare, kan dessa kompetenser, som i sin natur kan anses vara relativt komplexa, innefatta en förhållandevis långsam inlärningskurva. Kunskaper och attityder om sexuell hälsa däremot, kan tänkas

54

ha en snabbare inlärningskurva vilket resulterar i att de kan mätas tidigare. Som en följd av detta kan det vara så att, till skillnad från individerna inom Futebol dá força, har deltagarna inom Football for Life inte uppnått sin fulla potential än. Deras utveckling kan således inte mätas fullt vid denna tidpunkt.