Läreffekter, kunskapsläckage och teknikspridning

I detta avsnitt för vi en diskussion kring vilken betydelse lärande och marknadsmiss-lyckandet kunskapsläckage har för en upphandlings potential att bidra till en ökad pro-duktion av en viss teknik.

Diskussionen bygger på en vidareutveckling av den substitutionspolicy som diskutera-des i avsnitt 6.1, där upphandling på den gröna marknaden och diskutera-dess effekter på både den gröna och bruna marknaden analyserades. I detta avsnitt analyserar vi enbart ef-fekterna på den gröna marknaden eftersom vi antar att det marknadsmisslyckande som motiverar innovationsupphandling enbart existerar på den marknaden.⁷⁹ Det be-tyder inte att innovationsupphandling, som den definieras i detta avsnitt, inte påverkar produktionen och konsumtionen på den bruna marknaden. Med syftet att bättre för-stå upphandlingens roll på en marknad där det finns läreffekter begränsar vi dock ana-lysen till den gröna marknaden.

I analysen antas att det i samband med produktionen av den gröna produkten genere-ras lärande som leder till effekter i form av att framtida produktionskostnader minskar (så kallade läreffekter). Till skillnad från diskussionen i avsnitt 6.1 tillåts därmed upp-handlingen ha dynamiska effekter på utbudet av den gröna produkten. Mer specifikt antas två perioder, där företagets kostnad för att producera den gröna produkten i pe-riod två beror på företagets kunskap som genereras i den egna produktionen i första perioden, samt den kunskap som läckt över från andra företag.

Diskussionen nedan bygger på den modell för läreffekter och kunskapsläckage som presenteras i Reichenbach och Requate (2012). Samtliga antaganden och matematiska beräkningar som ligger till grund för analysen presenteras i appendix D.

Som ett första steg studerar vi effekten av ökad upphandling av en grön produkt som är förknippad med lärande i samband med produktionsprocessen. För att förenkla an-tas det bara finnas två perioder och att den offentliga upphandlingen sker i den första perioden. Genom att upphandla en grön teknologi så ökar efterfrågan på teknologin i period 1, vilket därmed leder till att producenterna av den gröna teknologin lär sig mer än vad de skulle gjort i om upphandlingen inte gjorts och därför blir producenternas kostnader lägre i period 2. Att kostnaden att producera den gröna teknologin sjunker i period 2 leder i sin tur att det blir lönsamt att tillhandahålla mer av teknologin då.

79 I 6.1 analyserades offentlig upphandling som ett styrmedel vars syfte är att reducera negativa externa klima-teffekter som uppstår i produktionen och konsumtionen av både den gröna och bruna produkten.

Figurruta 6: effekten av en ökad upphandling av en produkt som är för-knippad med läreffekter

I figuren illustreras den gröna marknaden i två perioder.

Period 1 Period 2

En ökad offentlig konsumtion av den gröna produkten i den första perioden skiftar efterfrågekurvan från 𝐸₁¹ till 𝐸₁², vilket medför att jämviktskvantiteten ökar från 𝑄𝑔11 till 𝑄𝑔12 . Eftersom den ökade produktionen i första perioden skapar kunskap som kommer till nytta i den andra perioden så leder det till att företagens kostnader för att producera ytterligare en enhet av den gröna produk-ten kommer att vara lägre i den andra perioden. I sin tur leder det till att utbudet på den gröna marknaden skiftar från 𝑈21 till 𝑈22. Därmed ökar jämviktskvantite-ten från 𝑄𝑔21 till 𝑄𝑔22 .

Eftersom ökad produktion av ny grön teknik leder till att företag lär sig mer om pro-duktionen av just den tekniken så kommer ökad upphandling i den första perioden inte bara att öka produktionen av den gröna tekniken i den perioden utan även indi-rekt ytterligare i den andra perioden. På så sätt bidrar upphandlingen till spridning av den nya tekniken. Detta skiljer sig från den substitutionspolicy vi diskuterade i avsnitt 6.1, där fokus är på den direkta effekten av offentlig upphandling.

I nästa steg studerar vi hur upphandlingens potential för teknikspridning påverkas av läreffektens och kunskapsläckagets storlek. Det är viktigt att hålla isär de båda koncep-ten. Läreffekten är ”intern” i bemärkelsen att det avser att företaget lär sig något när det producerar i period 1 som sänker dess kostnader i period 2. Kunskapsläckaget är däremot, som namnet antyder, ”externt” – när det enskilda företaget lär sig någonting så kan även andra företag (delvis) observera detta och därmed också lära sig.

Det ”interna” lärandet är inte förknippat med något marknadsmisslyckande utan det kan det enskilda företaget tänkas hantera på ett korrekt sätt. När företaget producerar i den första perioden så vet det att läreffekten kommer att leda till lägre kostnader i nästa period. Företaget har alltså anledning att öka sin produktion till en nivå över den nivå det skulle valt i frånvaro av läreffekter, eftersom det sänker kostnaderna i nästa period och därmed ökar vinsten i den perioden.

Kvantitet, Qg1

Med kunskapsläckage är det annorlunda. Det enskilda företaget har ingen anledning att väga in att dess egen produktion kan sänka framtida kostnader för andra företag.⁸⁰ Ur samhällsekonomisk synvinkel – där inverkan på samtliga företag skall vägas in – så leder detta till att företaget därför producerar för lite. Till skillnad från det ”interna”

lärandet så leder alltså närvaron av ”externt” lärande, kunskapsläckage, till en effektivi-tetsförlust. Eftersom det enskilda företaget inte tar hänsyn till alla positiva effekter av sin produktion, det vill säga kunskapsläckaget, så väljer det en ineffektivt låg produkt-ionsnivå.

Grafiskt kan effekten av läreffekter och kunskapsläckage illustreras genom att de på-verkar lutningen på utbudskurvan. Något förenklat utgörs ett företags utbudskurva av företagets marginalkostnader, det vill säga kostnaden för att producera ytterligare en enhet.⁸¹ I normalfallet lutar utbudskurvan uppåt eftersom varje ytterligare enhet kostar lite mer att producera (marginalkostnaden stiger). Om det finns läreffekter så vet före-taget emellertid att om det ökar sin produktion så uppstår en positiv effekt i form av lärande som ger lägre kostnader nästa period. Det innebär att när företaget ökar sin produktion så stiger dess marginalkostnad, men lärandet blir också större. Sammanta-get kan det visas att ju större läreffekten är desto flackare är utbudskurvan på den gröna marknaden i båda perioderna (se appendix D).

När även kunskapsläckage existerar uppstår en motsvarande effekt som ytterligare flackar ut utbudskurvan desto starkare kunskapsläckaget är. Detta illustreras i figurruta 7. Eftersom det enskilda företaget inte beaktar kunskapsläckage när det väljer sin pro-duktionsnivå så representerar detta emellertid inte företagets utbudsfunktion utan sna-rare den samhällsekonomiskt optimala utbudsfunktionen (se appendix D).

Figurruta 7: Upphandlingars teknikspridningspotential beror på kun-skapsläckagets (KL) storlek

I nedanstående figurer illustreras ovanstående resonemang genom att jämföra två gröna marknader i period 1. Beteckningarna i figurerna indikerar att det är samma marknad som illustreras med två olika lutningar på kostnadskurvan.

På den ena marknaden existerar inget marknadsmisslyckande i form av kun-skapsläckage, vilket illustreras med en brant lutande utbudskurva, 𝑈₁. Den andra marknaden karaktäriseras däremot av ett betydande kunskapsläckage, vilket illu-streras med en flack utbudskurva 𝑈1. I ursprungsläget produceras jämviktskvan-titeten 𝑄_𝑔1¹ på båda marknaderna. Vid en ökad offentlig konsumtion av den gröna produkten skiftar efterfrågekurvan från 𝐸11 till 𝐸12, vilket i sin tur medför att den nya jämviktskvantiteten blir 𝑄_𝑔1² . Eftersom utbudskurvan på marknaden med kunskapsläckage har en flackare lutning bidrar ett skift i efterfrågekurvan till större teknikspridning i period 1 än på marknaden där inget kunskapsläckage exi-sterar (jämför ∆𝑄𝑔1).

80 Snarare tvärtom. Närvaron av kunskapsläckage kan göra att företag får för svaga incitament för forskning och utveckling eftersom en del av nyttan av detta tillfaller andra företag. Detta är ett motiv för, till exempel, patentlagstiftning. Den typen av frågor är emellertid inte i fokus här.

81 Om företaget möter ett givet marknadspris kommer företaget att producera alla enheter där marginalkostna-den är lägre än priset, men inga där marginalkostnamarginalkostna-den är högre än priset. Ett vinstmaximerande företag kom-mer således producera upp till den punkt där priset är lika med marginalkostnaden.

Grön marknad utan KL, period 1 Grön marknad med KL, period 1

Läreffektens och kunskapsläckagets storlek har också betydelse för utfallet i den andra perioden. Ju större kunskapsläckaget och lärandet är desto mer bidrar en ökad upp-handling av produkten till ytterligare teknikspridning i denna period.

Sammanfattningsvis får ökad offentlig upphandling av en viss produkt större effekt om produkten är förknippad med läreffekter och kunskapsläckage än om produkten inte är det. Det är dock viktigt att notera att analysen bygger på många förenklade an-taganden. Bland annat antas att innovationsupphandling är det enda styrmedlet. Resul-tatet ska därför inte tolkas som att det ger stöd för att innovationsupphandling är det bästa sättet att åtgärda kunskapsläckage. Det finns styrmedel som mer direkt träffar detta marknadsmisslyckande. Detta diskuteras senare med en produktionssubvention som exempel.