6. Analys Läroboksgranskning
6.1 Läroböcker från 1960-talet
Vi har granskat fyra böcker i ämnet historia, som varit i bruk under 1960-talet på grundskolans senare år/högstadiet. Vår granskning utför vi genom att noggrant (eftertänksamt) läsa och därefter tolka det som finns, respektive saknas avseende hur permittenttrafiken mot bakgrund av neutralitetspolitiken beskrivs. Vi har tolkat texterna efter den hermeneutiska metoden. Enligt metoden innebär detta att vår egen uppfattning och kunskap därför sätter sin prägel på vilket sätt vi tolkar texten, även om vi har försökt förhålla oss objektivt öppna inför vårt studerade material.
• Den första läroboken för granskning är tryckt 1964.65 Denna har med en relativt
omfattande redogörelse över Hitler och dennes väg mot att ta steget för andra världskriget. Avsnittet som behandlar andra världskriget inleds med beskrivningar av de allierade, vilka dessa var och hur och på vilket sätt de tar upp kampen mot Hitler och hans armé. Om Sveriges roll under andra världskriget avseende neutralitetspolitiken finns det däremot inte något att läsa om. Det enda som finns uttalat, där Sverige är representerat, är viljan från svensk sida att hålla sig utanför en inblandning i kriget mellan Finland och Sovjet. Andra världskriget skildras istället från olika sidor, men är något som i huvudsak sker utanför svenska gränser. Sverige är dock med på några få rader i samband med att svenska frivilliga soldater och svenska vapen skickas till Finland för att hjälpa till mot det ryska angreppet. I texten betonas att Sveriges roll i denna konflikt inte sträckte sig längre än till frivilliga män och krigsmaterial. Utöver dessa fåtal rader om hjälpen till Finland finns inget mer att läsa om Sveriges politiska roll under andra världskriget, avseende neutralitetspolitiken.66 Således finns inget heller att läsa om permittenttrafiken. Inte heller kommenteras det faktum att Sverige gör sig skyldig till brott mot neutraliteten genom sin medverkan på den finska sidan i kriget mot Ryssland. Istället riktas fokus mot kriget och dess olika faser i stort, som något som aldrig direkt berörde Sverige, än som potentiellt hot och då framför allt som
65 Leif Dannert & Waldemar Lendin, Historia för grundskolans högstadium 1. Årskurs 8, Almqvist & Wiksells
Boktryckeri AB: Uppsala 1964, s. 90-94.
ett hot från Tyskland i första hand. Ryssland berörs i huvudsak som stridande part på de allierades sida och upplevs därför inte lika hotfullt som Tyskland för Sveriges del. Läroboken fokuserar med andra ord inte på Sveriges situation under kriget, avseende stöd eller annat samarbete mellan Sverige och Tyskland. Läroboken saknar därför viktiga delar som berör den svenska utrikespolitiken även om den i övrigt har relativ bra avvägning av historiska fakta. Den förmår dock inte införliva Sverige som en del i skeendena kring andra världskriget. Läroboken använder sig inte av att koppla ändelserna under andra världskriget till olika tidsperspektiv, då – nu – framtid, för att öka historiemedvetandet.
• Lärobok nummer två är också från 1964.67 I denna lärobok beskrivs Sveriges
situation under andra världskriget under en särskild rubrik tillsammans med de övriga nordiska länderna. Avsnittet inleds med att måla upp två sidor, som delar upp valda bitar av Europa mellan sig. Den ena sidan av ett Tyskland som beskrivs som brutal och hänsynslös mot Polen och den andra av Ryssland som är lika hänsynslöst brutal mot de baltiska staterna och Finland. Sverige beskrivs som en nation mitt emellan dessa båda och som därför känner sig nödgad att mobilisera sina försvarsstyrkor detta för att som det beskrivs i texten ”skydda neutraliteten”68.
Det betonas särskilt att Sverige mobiliserar, framför allt, eftersom Hitler attackerar Danmark och Norge. Det finns en sammanfattning som belyser Sveriges politiska roll. Ett perspektiv där man även förankrar Sveriges politiska roll i tiden efter andra världskriget, en viss blick för framtidsaspekten. Sammanfattning är enligt följande:
Mot slutet av kriget hade dock försvaret hunnit bli så starkt, att läget blev mindre farligt. Alla de demokratiska partierna var ense om att Sveriges frihet och oberoende skulle försvaras till varje pris.69 [---] Att vara neutral medför även skyldigheter av olika slag. Sverige måste självt sörja för sitt försvar. Dessutom har vårt land ofta fått hjälpa till inom FN, då det har gällt att sända observatörer och trupper till kritiska punkter (Gaza, Kongo och Cypern). Folk från det neutrala Sverige ses ofta med mindre misstro än folk från stormakterna.70
67 Alf Kahnberg & Gösta Lindeberg, Genom tiderna 2 G. Lärobok i historia för grundskolan. Högstadiet årskurs
8. Bröderna Ekstrands Tryckeri: Lund 1964.
68 Kahnberg & Lindeberg 1964, s. 244. 69 Kahnberg & Lindeberg 1964, s. 246. 70 Kahnberg & Lindeberg 1964, s. 247.
I läroboken finns inget mer skrivet om neutralitetspolitiken eller dess eventuella brott mot denna. Varken permittenttrafiken nämns eller andra eftergifter åt Tyskland under krigsåren. Lärobok nummer två konstaterar att Sverige ville hålla sig utanför ett krig och försvara neutraliteten. Mer ingående förklaringar till detta ställningstagande finns således inte representerade. Däremot skissar läroboken upp ett politiskt läge där två stora nationer framstår som brutalt hänsynslösa i sin framfart med att dela upp Europa mellan sig. Indirekt får läsaren därför känslan av att Sverige p.g.a. denna politik från hotande större nationer försöker hålla sig bortom inblandning i ett krig. Problemet med läroboken, som underlag för undervisningen i historia, utgörs främst av att det saknas väsentlig information om Sveriges politiska roll under andra världskriget. Läroboken säger, att Sverige värnade för neutralitet, vilket egentligen i verkligheten innebar en önskan om neutralitet, och att denna önskan också i handling innebar att Sverige verkligen var neutralt. Boken kan därför inte anses skildra en faktisk verklighet om vad som verkligen tilldrogs på det politiska planet avseende Sveriges hållning i neutralitetsfrågan. Detta eftersom viktiga bitar saknas t.ex. permittenttrafiken. Läroboken utgör däremot ett relativt gott exempel med fokus på framtiden, där den gärna använder sig av de fördelar, som en neutralitet kan innebära vid politiska oroshärdar internationellt, i senmodern tid.
• Lärobok nummer tre i ordningen är tryckt 1967.71 Själva krigsförloppet förklaras inte
närmare utan författarna nöjer sig med att konstatera att: det blev ett andra världskrig som bröt ut 1939. Läroboken behandlar därefter de politiska skeendena i större generella drag, där USA intar en central roll som huvudnationen på de allierades sida, även efter andra världskriget. Texten byggs upp kring USA, som den viktigaste nationen för utvecklingen av andra världskriget vilket uttrycks tydligt bl.a. genom rubriken: USA vinner kriget72. Boken tenderar att bli ensidig med sin brist på flerperspektiv. Det ges inga djup, snarare valda ytsnitt av den historia som beskrivs och där endast de större händelserna återgivs såsom en allmängiltig information. Större områden behandlas generellt utan förklaringar, som att återuppbyggnaden av Europa sker med hjälp av Marshallhjälpen. Sverige och dess roll i kriget nämns överhuvudtaget inte. Detsamma gäller de övriga nordiska ländernas situation under
71 Sixten Björkblom & Lennart Düsing m.fl., Historia för grundskolan. Årskurs 8. Viktor Petterssons Bokbinderi
Aktiebolag: Stockholm 1967.
andra världskriget. Det finns därför inte med uppgifter, som tar upp neutralitetspolitiken, permittenttrafiken eller något om andra politiska eftergifter åt Tyskland. Det ter sig därför svårt att få en riktig bild av vad som hände under andra världskriget för Europas, världens och för Sveriges del med denna bok. Det verkar också orimligt att läroboken skulle kunna bidra för ett ökat historiemedvetande. Istället uppfattar vi denna lärobok som ett exempel på hur man kan författa en historiebok i stora generella termer, där det viktiga tycks vara att ge eleverna lite om mycket. Intressant är att dåvarande rådande läroplan talar om vikten av att ge eleverna en bred allmänbildning. Läroboken är därmed en spegling av tidens läroplan, som lägger fokus på en kvantitativ undervisning, med få egentliga djupare nedslag i enskilda skeenden. Boken ställer därmed krav på lärarens saklighet, kunnighet och vilja till att visa på historisk relevans, som inbjuder och medverkar för ett ökat historiemedvetande. Läroboken visar således historien, som närmast fragmentarisk. Enligt vår mening förmår den därför inte heller att delge en historia skildrad och speglad utifrån olika aktörer, med följden av en förlust av vad detta annars skulle ha kunnat tillföra av ökat historiemedvetandet hos läsaren. Nu blir läroboken istället som läromedel sett och vilande på egna kvaliteter, intetsägande i stort. Den förmår att väcka fler frågor än den förklarar och ger svar på, något som i sig har visst pedagogisk värde. Men som enligt vår bedömning rimligen inte kan tänkas ha varit tanken vid dess tillblivelse som lärobok i ämnet historia.
• Den fjärde läroboken för granskning över läromedel från 1960-talet är tryckt 1968.73
Under avsnittet som behandlar andra världskriget finns en särskilt rubrik som lyder:
Tyska segrar och svensk försiktighet74. Denna rubrik sammanfattar väl det som sedan texten behandlar. Boken har den mest omfattande beskrivningen av Sveriges politiska och sociala situation under krigsåren. Beskrivningen av Sveriges situation tar sin startpunkt 1940 och fortsätter fram till 1944 då svensk politik tog en annan vändning och inte längre medförde politiska eftergifter för Tyskland.75 Texten tar ställning och
menar bl.a. att:
Det svenska uppträdandet mot tyskarna blev så försiktigt och undfallande att det är svårt att kalla det neutralt. Tyskarna fick rätt att transportera utrustning och soldater
73 Bertil Dahlgren & Lennart Skaaret, Historia i närbild 1. Från 1789 till vår egen tid. Fördjupningstexter för
högstadiet. Tryckeribolaget Ivar Häggström AB: Stockholm 1968.
74 Dahlgren & Skaaret 1968, s. 193. 75 Dahlgren & Skaaret 1968, s. 193-196.
till och från Norge och på svenska järnvägar. Det var den s.k. transitotrafiken. Regeringens kapitulation för de tyska kraven kritiserades framför allt i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, vars chefsredaktör Torgny Segerstedt delade ut svidande rapp åt fascism och nazism i allmänhet och Adolf Hitler i synnerhet. Handelstidningen – som tidningen ofta kallas – drogs in vid åtta tillfällen under kriget.76
Lärobokstexten visar utdrag ur tidningen som den anger som källa och visar autentiskt tecknade illustrationer, som skapades under den aktuella tiden.77 Det återges radioprogram, där man tar med olika sidor, som ville verka för en transittrafik genom Sverige.78 Texten ger också en viss förklaring till andra eftergifter till Tyskland, såsom exporten av kemikalier och krigsmaterial. Något som man förklarar utifrån den sociala och politiska situation som vid tiden rådde i Sverige.79 Vid en vidare läsning av
krigshändelseförloppet får vi läsa följande:
På Tysklands sida slöt omedelbart Rumänien och Finland. Kriget hade ryckt närmare oss igen. Den svenska regeringen såg sig tvungen att göra ett nytt avsteg från sin neutralitetspolitik:
I det läget som uppkommit genom det nu utbrutna kriget mellan Tyskland och Sovjetunionen kommer Sverige orubbligt fullfölja sina strävanden att hävda sin självständighet och sitt oberoende och att hålla sig utanför krigiska konflikter. Det nya läget har emellertid ställt oss inför vissa särskilda frågor. Sålunda har såväl från finsk som tysk sida framställning gjorts om tillstånd att på svenska järnvägar från Norge till Finland överföra en division begränsad truppstyrka. Regeringen har efter riksdagen hörande medgett att så får ske under för svensk självständighet betryggande former.80
Fortsättningsvis tar texten upp Englands kraftiga reaktioner på eftergiftspolitiken, samt den reaktion som kom från tidningar såsom Svenska Dagbladet.81 Avsnittet om andra världskriget för svenskt vidkommande avslutas under rubriken Vad vi slapp undan. Under denna rubrik får läsaren följa ett resonemang om fördelarna för svenskt vidkommande mot bakgrund av den politik som regering och riksdag valde. Bilden av Sveriges oförmåga att kunna hålla stånd mot ett tyskt anfall förmedlas mot bakgrund av bl.a. Anne Franks gripande öde som en av många judar som föll offer för Hitlers Tyskland.82 Denna lärobok är den mest uttömmande faktamässigt och omfångsmässigt
av dem som vi undersökt från 1960-talet. Den ger en bred bild som innehåller en hel del djup och detaljer av det skildrade och ger läsaren möjligheter att skåda historien
76 Dahlgren & Skaaret 1968, s. 193f. 77 Dahlgren & Skaaret 1968, s. 195. 78 Dahlgren & Skaaret 1968, s. 195f. 79 Dahlgren & Skaaret 1968, s. 195f. 80 Dahlgren & Skaaret 1968, s. 199. 81 Dahlgren & Skaaret 1968, s. 199f. 82 Dahlgren & Skaaret 1968, s. 206ff.
utifrån flera perspektiv av både de som var för och de som var emot ett permittentavtal mellan Sverige och Tyskland under krigsåren. Den förmedlar därmed perspektiv, som kom från den politiska makteliten, som hade sista ordet i valet av politiken som fördes, men också vad som fanns av opinion som gjorde sig gällande via massmedia. Läroboken ger därmed en bild av Sverige som var splittrat politiskt i frågan. Generellt kan sägas att lärobok nummer fyra fokuserar till största delen på Sverige och dess politiska roll under andra världskriget. Läroboken är intressant därför att den medger en vidvinkelsyn kring historiska frågor som fortfarande är dagsaktuella och släpper in viktiga frågor som tryckfrihetens rätt, politikens för- och nackdelar, politikers roll och ansvar osv. Detta lyckas läromedlet med, eftersom den tar upp betydande material där det förekommer direkta citat från tiden då det hela utspelade sig. En lärobok som vågar ta upp det kontroversiella. Den speglas världshändelserna, fast med utgångspunkt från det nära, Sverige.
Sammanfattningsvis ger lärobok nummer ett en utförlig redogörelse för händelserna kring andra världskriget i stort. Däremot fokuserar inte lärobokens innehåll på Sveriges del i kriget, avseende stöd eller annat samarbete mellan Sverige och Tyskland. Läsaren får därför inte en bild av de händelser som går under begreppet permittenttrafiken. Texten belyser inte problematiken för svensk utrikespolitik men det konstateras att Sverige hjälpte Finland med frivilliga män och vapen. Lärobok nummer två däremot beskriver Sveriges roll under en särskild rubrik tillsammans med de övriga nordiska länderna. Sverige beskrivs som en nation som känner sig tvingad att mobilisera sina försvarsstyrkor, för att ”skydda neutraliteten”. Det betonas särskilt att Sverige mobiliserar eftersom Hitler attackerar Danmark och Norge. Däremot diskuteras inte neutralitetspolitiken eller eventuella brott mot denna. Permittenttrafiken nämns inte någonstans och inte heller andra eftergifter åt Tyskland. Lärobok nummer tre skiljer sig från de två föregående genom att den inte ger en lika klar redogörelse av kriget. Istället behandlas större områden generellt utan förklaringar, som att enbart konstatera att återuppbyggnaden av Europa sker med hjälp av Marshallhjälpen. Sveriges situation under kriget nämns inte. Neutralitetspolitiken, permittenttrafiken eller andra politiska eftergifter åt Tyskland under andra världskriget belyses med andra ord inte i texten. Det ter sig därför svårt att få en riktig bild av vad som hände under andra världskriget för Europas, världens och för Sveriges del med denna bok. Det verkar också orimligt att läroboken skulle kunna bidra till ett ökat historiemedvetande.
Lärobok nummer fyra och är den mest omfattande vad gäller beskrivningar och redogörelser av svensk neutralitetspolitik. Den tar utförligt upp händelserna som skedde under åren 1940-1944 för svensk vidkommande. Neutralitetsfrågans komplexitet beskrivs. Texten är sakligt hållen och försöker ge en förklaring hur och varför vissa eftergifter skedde under dessa år. Läroboken speglar denna problematik på olika sätt och tar i anspråk relativt stort utrymme innehållande även tecknade illustrationer som är autentiska från den tid som belyses. Generellt kan sägas att läroboken, till skillnad mot de andra tre böckerna, fokuserar på Sverige och dess politiska roll. Därför får neutralitetspolitiken ett relativt stort utrymme. Läroboken är intressant därför att den medger en vidvinkelsyn kring historiska frågor, som fortfarande är dagsaktuella och släpper in viktiga frågor som tryckfrihetens rätt, politikens för- och nackdelar, politikers roll och ansvar osv. En lärobok som vågar ta upp det kontroversiella. Samtidigt speglas världshändelserna, fast med utgångspunkt från det nära, Sverige.