Vilka läromedel och material använder lärare för att nå innehållet

För att få en djupare förståelse för hur ämnesområdet religion och vetenskap kan se ut har föreliggande studie även intresserat sig för vilka läromedel och material som lärare använder för att nå det innehåll som de behandlar. Respondenternas svar uppvisar en viss variation, dock ser vi även en del beröringspunkter mellan respondenterna vad gäller deras val av material och läromedel.

39 Att det råder en brist på läromedel och material som på ett adekvat vis behandlar religion och vetenskap är en uppfattning som flera av respondenterna lyfter tidigt i intervjuerna. Lärarna blev frågade om hur de upplever tillgången till läromedel och material inom ämnesområdet. Fem av respondenterna nämner att de upplever tillgången av material som sämre inom religion och vetenskap om man jämför med övriga ämnesområden. En av respondenterna anser att det finns mycket material att tillgå men att man måste vara redo att leta och att man får söka sig till ”alternativt material”, så som bloggar och debattartiklar. Den sista respondenten uppfattar tillgången till material likvärdig med övriga ämnesområden. Majoriteten lyfter att problematiken med tillgång av material inte handlar om att det inte finns, utan att det som finns ofta anses vara antingen för abstrakt eller inte objektivt nog. Charlie berättar om en konversation som uppstod i en av elevgrupperna angående det material man som lärare väljer:

När jag höll på sist med mina elever och visade den här Svenska kyrkan filmen och Sturmarks svar på den och den här debatten, och då frågade många elever att varför valde du som lärare det här materialet och inte det som skolverket har gjort? Och svaret på det är ju att skolverket gör ju inte material och ja hur blir det då med likvärdigheten…

Charlie berättar att de alltid har en konversation om filmen som åsyftas som heter Gud och

Big Bang (2017). Charlie lyfter att filmen har fått kritik av bland annat Christer Sturmark

som själv medverkar, Sturmark menar att filmen inte uppvisar hela bilden av relationen mellan religion och vetenskap. Charlie är en av tre respondenter som använder sig av filmen Gud och Big Bang. I filmen medverkar en humanist, en kristen, en muslim och en buddhist. Medverkande får i filmen diskutera och svara på frågor om sin syn på religion och vetenskap och relationen mellan dessa. Att en källkritisk diskussion måste föras innan man visar filmklipp eller behandlar andra typer av material framgår hos ett par av respondenterna. Kim berättar om en incident då utdrag ur en filmserie som heter Bibeln vs.

Darwin visade i en elevgrupp. En förälder hade hört av sig till skolan och varit kritisk till

att filmen hade visats i religionsundervisning då den ansågs visa en felaktig bild av religion och religiösa. Kim hade bemött kritiken med att klargöra att de problematiserar filmen i klassrummet och att annat material så som läroboken används för att nyansera uppfattningarna som framkommer i filmen. Kim har på senare tid dock slutat visa Bibeln

vs. Darwin då den anses vara daterad. Respondenterna lyfter att de är medvetna om att

40 vara neutralt. Trots detta anses materialet kunna användas i undervisning så länge man i klassrummet problematiserar materialet och för en källkritisk diskussion runt det. Förutom

Gud och Big Bang nämner fyra respondenter att de har använt sig av den ovan nämnda

filmen Bibeln vs. Darwin som finns att tillgå på Youtube. Bibeln vs. Darwin behandlar evolutionsteorin kontra Bibelns skapelseberättelse, begrepp så som kreationism och Intelligent Design diskuteras. Även Charlie som inte använder Bibeln vs. Darwin nämner den, dock för att beklaga sig över att den är populär i undervisning. Detta då den enligt respondenten anses vara alldeles för svårförståelig för elever. Filmklipp som illustrerar evolutionsteorin eller Bibelns skapelseberättelser tas upp av majoriteten av respondenterna, konkreta källor anges dock inte. Kim berättar att sedan de slutade ha med

Bibeln vs. Darwin i undervisningen istället numera läser utdrag ur en bok som heter Sekulär humanism (Lindenfors & Sturmark, 2015).

I avsnitt 5.1.1 visade analysarbetet dock att majoriteten av respondenterna utgår från läroboken när de behandlar olika uppfattningar om religion och vetenskap. Samtliga respondenter använder sig av något av ovan nämnda material utöver läroboken för att nå ämnesområdets syfte. Dock berättar fem lärare att läroboken bidrar med den främsta grunden och är det material som främst används inom ämnesområdet. Övrigt material så som filmklipp och utdrag ur böcker syftar främst till att ge exempel eller utveckla det läroboken behandlar. Det är vidare som tidigare nämnt två lärare som inte använder sig av någon lärobok överhuvudtaget inom ämnesområdet. Charlie och Lee använder sig av

Under samma himmel (Björlin & Jämterud, 2013), Kim använder sig av En mosaik

(Jansson et al., 2011) och slutligen Eli och Chris använder sig av läroboken Religion 1 (Göth, 2012). De två respondenter som menar på att de inte använder sig av en lärobok när de undervisar om religion och vetenskap är Alex och Jamie. Alex benämner sig själv som läroboksförespråkare och anser att en bra lärobok är en väldigt bra grund. I undervisning av andra ämnesområden inom religion använder Alex gärna läroboken. Nedan motiveras valet att inom religion och vetenskap istället välja bort läroboken:

Läroboken, de varierar väldigt mycket, de har inte riktigt mognat i det här med tro och vetenskap känner jag läroböckerna, de är väldigt olika med vad de lägger sin fokus på…

Alex nämner att de på skolan har tillgång till ett par läroböcker men att ingen av dem riktigt behandlar området på ett tillfredställande vis. Jamie nämner också att läroböckerna inte

41 riktigt upplevs beröra religion och vetenskap på ett adekvat vis. Läroböckerna beskrivs som ”torftiga” och inte utmanande nog för eleverna. Därmed väljer Alex och Jamie att utgå från egenproducerat material så som Powerpoints och annat typ av material så som ovan nämnda filmer och filmklipp. De respondenter som har valt att använda lärobok använder den på olika vis och har en varierande inställning till läroböcker. Majoriteten anser att böckerna tillför en bra grund och når innehållet som efterfrågar olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap på ett tillfredställande vis. Lee berättar att eleverna aldrig läser i läroboken, de använder sig av den på så vis att Lee lyfter ut innehållet och föreläser om det. Detta då läroboken inte anses vara engagerande. Även Charlie som använder samma lärobok berättar att eleverna sällan läser i boken utan den istället ligger till grund för föreläsningar och diskussioner. Chris däremot låter alltid eleverna läsa igenom lärobokens avsnitt om religion och vetenskap, ibland innebär ämnesområdet religion och vetenskap endast att de tillsammans läser lärobokens avsnitt och sedan arbetar med bokens frågor.

Samtliga respondenter, både de som använder sig av lärobok och de som har valt bort den nämner att läroböckerna inte upplevs möta läroplanens efterfrågan av analys och första kursplanens efterfrågan på samhällsdebatt. Nedan berättar Lee om läroboken:

Den här boken är helt fri från någon typ av övning eller analys, jämförelser eller något sådant. Men den är väldigt bra skriven som faktabok.

Att läroboken faktamässigt anses tillfredställande men att den saknar det som krävs för att utveckla analysförmågor återkommer hos fler respondenter än Lee. Lärarna efterfrågar tydligare analyser genom resonerande och problematiserande texter i läroböckerna för att arbeta med de begrepp och modeller som de lyfter. Lärarna förklarar att de får lyfta in annat typ av material för att möta efterfrågan på analys. Ovan nämnda exempel på alternativa material är främst det som används vid analysarbete. Ett par respondenter nämner även att de använder sig av gamla elevuppgifter som goda exempel. På samma vis menar respondenterna att annat typ av material måste lyftas in i undervisningen för att kunna arbeta med olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i samhällsdebatten. Samtliga respondenter påpekar att läroböckerna är alldeles för statiska för att bemöta samhällsdebatten. Debatten beskrivs av en respondent som ”ständigt i förändring”, och för att kunna bemöta den krävs det att man ständigt byter ut

42 undervisningsmaterialet. Ett par respondenter nämner att de främst använder sig av tidningsartiklar men uppger inte någon särskild då de byts ut regelbundet. Fyra av respondenterna nämner att de använder sig av två artiklar som svarar varandra, dessa två är Vetenskap och tro är ingen motsättning (Gustafsson et al., 2012) och En myt att

vetenskap kan förenas med religion (Sturmark & Lindenfors, 2012). Dock noterar två av

respondenterna att dessa egentligen är åtta år gamla vid detta laget, och möjligtvis inte längre representerar den aktuella samhällsdebatten.