Sammanfattning av resultat

Resultatet visar att lärare arbetar med och förhåller sig till ämnesområdet religion och vetenskap på varierande sätt. Majoriteten av respondenterna har som utgångspunkt att bredda och nyansera elevernas uppfattning om att relationen mellan religion och vetenskap är grundad i konflikt. Hur den här nyanseringen ser ut och vilka uppfattningar som lärare lyfter i sin undervisning skiljer sig åt. En majoritet av respondenterna tar även utgångspunkt i att religion och vetenskap går att förena när de enligt dem ska nyansera elevernas uppfattningar. Ett mönster som uppvisades var att de som använder samma lärobok även lyfter samma uppfattningar om hur man kan se på relationen mellan religion och vetenskap. Samtliga respondenter gör anspråk på att undervisa om uppfattningar som går att kategorisera in i tre av Barbours typologier (a), Conflict, (b), Independence och (d), Integration. Den tidigare nämnda nyanseringen som grundar sig i att religion och vetenskap går att förena representeras oftast av en relation som går att kategorisera in i (b), Independence. Föreningen och nyanseringen handlar därmed främst om att lyfta en relation mellan religion och vetenskap där de två inte behöver vara i konflikt. Trots lärares mål att nyansera elevernas uppfattningar om att religion och vetenskap är i konflikt med varandra är det en relation som går att kategorisera in i typologi (a), Conflict, som uppvisas i majoriteten av respondenternas utsagor.

Vad lärare väljer att lyfta i sin undervisning för att behandla olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap varierade också enligt respondenternas utsagor. Vissa beröringspunkter mellan respondenternas svar noterades dock. Det framgick att majoriteten av respondenterna lägger störst vikt på evolutionsteorin och Bibelns skapelseberättelse, där ena står modell för vetenskapen och den andra för religion. Två av lärarna menar dock på att de inte undervisar om detta i någon hög utsträckning alls. Vidare svarar samtliga respondenter att naturvetenskap är det fält som får representera begreppet vetenskap inom ämnesområdet. Andra fält inom vetenskapen som hade kunnat vara av relevans nämns, så som historievetenskap och sociologi, dock fastställs att dessa inte behandlas inom ämnesområdet. Respondenterna arbetar med att utveckla elevernas

45 analysförmågor inom ämnesområdet på olika vis där analyserande och resonerande skrivuppgifter är det vanligaste.

Respondenternas utsagor vittnar även om att elevers inställning och kunskapsnivå är det kontextuella villkor som främst styr undervisningen. Lärarna berättar att deras elever i hög utsträckning är icke-troende, anammar en konfliktbaserad förklaring av relationen mellan religion och vetenskap, samt förkastar religion. Vidare beskrivs eleverna som omotiverade och ointresserade av religionsämnet. Med bakgrund av detta växer ämnesområdet fram underifrån, lärare tar avstamp i elevernas inställningar och uppfattningar när de konstruerar området. Vidare nämner samtliga lärare att de behandlar ämnesområdet olika beroende på ifall de har yrkes- eller högskoleförberedande program. Viss diskrepans uppvisas hos respondenterna angående hur denna skillnad ser ut. Vissa lägger större fokus på begrepp med yrkesförberedande program och diskussioner med de högskoleförberedande, medan andra gör tvärtom. Samtliga respondenter menar dock på att de yrkesförberedande program de möter i högre utsträckning har lägre kunskapsnivå och motivation.

Majoriteten av respondenterna utgår från läroboken när de undervisar inom och planerar ämnesområdet religion och vetenskap. De respondenter som använder läroboken utgår i hög utsträckning från innehållet och de uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap som boken lyfter men använder sig av annat material så som filmklipp för att fördjupa och exemplifiera. De två lärare som inte använder läroboken anser att läroböckerna inte behandlar ämnesområdet religion och vetenskap på ett adekvat vis. Samtliga respondenter anser att läroboken inte möter läroplanens efterfrågan av analys och första kursplanens efterfrågan på samhällsdebatt. Lärarna saknar resonerande och analyserande texter som behandlar lärobokens innehåll. Läroböckerna anses vidare inte vara föränderliga nog för att bemöta den aktuella samhällsdebatten. Därmed använder sig lärarna av andra typer av material så som äldre elevuppgifter och tidningsartiklar för att möta detta.

Hur lärare ställer sig till sin egen neutralitet inom ämnesområdet var studiens sista frågeställning. Lärarna blev frågade om de tycker man bör ta ställning för antingen religion eller vetenskap inom ämnesområdet och ifall läroplanen lämnar plats för att ta ställning. Majoriteten svarade att man inte bör ta ställning för att värna om neutraliteten i skolan. Två av respondenterna anser att man måste ta ställning för vetenskapen och klargöra att

46 det är den rådande förklaringsmodellen i samhället. Vidare framkommer det att de lärare som anser att man inte bör ta ställning anser att olika teorier om skapelsen, så som evolutionsteorin och kreationismen bör lyftas som likvärdiga. Respondenterna menar på att det inte är en lärares uppgift att avgöra vad som är rätt eller fel, istället bör de lyftas som likbördiga och det blir sedan upp till eleverna att välja vad de anser är rimligast.

47 Något som genomsyrar samtliga respondenters utsagor om sin undervisning inom ämnesområdet religion och vetenskap är målet att vidga och nyansera elevernas uppfattningar om hur religion och vetenskap kan relatera till varandra. Detta mål är något som tar sin grund i att majoriteten av de elever lärarna möter har en stark uppfattning om att religion och vetenskap är i konflikt med varandra. Lärare vittnar om att det ofta drivs en sekularistisk diskurs i klassrummet vid introduktion av ämnesområdet, elever positionerar sig för vetenskapen och är snabba med att yttra sig negativt om religion. Dock noteras det att det kan handla om att de elever som har en icke-religiös bakgrund är mer måna om att göra sin röst hörd. Därmed kan man inte dra slutsatsen att elever som antingen är troende eller är av annan uppfattning i frågan inte finns överhuvudtaget. Det kan lika gärna handla om att dessa elever inte tar lika stort utrymme i klassrumsdiskussionerna.

Olika uppfattningar efterfrågas i både ämnes- och kursplanen och blir av relevans då lärarna har som mål att nyansera elevernas uppfattningar och visa att olika sätt att se på relationen finns. Resultatet har visat att lärarna arbetar med en rad olika uppfattningar och att samtliga respondenter behandlar uppfattningar som går att kategorisera in i tre av fyra typologier i Barbours teori. Trots detta visar det sig att den uppfattning om relationen mellan religion och vetenskap som främst representerar lärarnas berättelser är en som går att kategorisera in i typologi (a), Conflict. Lärarnas berättelser vittnar om ett undervisningsupplägg som lägger stort fokus på kontrasterna mellan religion och vetenskap och områden där dessa två inte kan mötas. Elevers uppfattning om att religion och vetenskap är i konflikt blir befästa snarare än problematiserade. Några av lärarna pekar på att de arbetar med uppfattningarna genom att problematisera dem och lyfta in olika argument för eller emot.

I kontrast till detta förklarar en majoritet av lärarna att den nyansering de har som mål för ämnesområdet grundar sig i att visa för elever att religion och vetenskap går att förena. Nyanseringen och problematisering bottnar i att visa för elever att en relation mellan religion och vetenskap där de inte är i konflikt är möjlig. Ett flertal lärare belyser detta genom att fastställa att religion och vetenskap bör gå att förena, inte bara genom att påpeka att uppfattningen finns. Den förening som lärare försöker lyfta visar sig främst karaktäriseras av en uppfattning som går att kategorisera in i typologi (b), Independence.