Läroplan etiskt, miljö, internationella och historiskt

Kenneth menar att det är hela skolans uppdrag, inte bara idrott och hälsa, att arbeta med etiska frågor för att skapa goda samhällsmedborgare samt fokusera mycket på ansvarstagande och hur man agerar mot andra, vilket även Sofia nämner. Hon menar på att om det är en otrygg miljö kommer ingen våga vara delaktig. Just att skapa goda samhällsmedborgare tar Legge och Sutherland (2016) upp i sin artikel och pekar på att undervisningen, speciellt utomhus, historiskt, kommer från samhälleliga värden att fostra bättre medborgare vilket även Sandell och Öhman (2010) är inne på. Skolan och naturen har lyfts fram som nationell identitet och verktyg i att leda samhället framåt. David lägger mycket fokus att ingen ska bli diskriminerad på grund av kön, religion och etniskt ursprung vilket han menar även är skolans uppdrag i stort. Att det inte ska vara någon skillnad för att vara med på aktiviteter men också att vara med på sina premisser. Historiskt har utomhusundervisning en väldigt mansdominerad kultur med dess historia inom försvar och militär med ”manliga” fysiska egenskaper och ideal vilket Legge och Sutherland (2016) tar upp. Att aktivt arbeta med dessa frågor i undervisningen är ständigt närvarande för David.

39 En annan del som alla lärare arbetar med, både från staden och landsbygden, är hur man som människa ska behandla naturen. Kenneth menar

... hur man agerar ehh... mot naturen, mot liksom området där vi är. Att vi lämnar snyggt och prydligt, att när vi orienterar så respekterar vi också liksom naturen och att det är ett friluftsområde som vi är i och vi respekterar liksom andra människor som är där.

Staffan är inne på samma spår att inte förstöra, ta med sig allt som man har med sig ut tillbaka hem. David menar att miljötänket har han alltid med för att värna om deras närmiljöer och skogen i stort ”Vi inte ska förstöra utan vi ska använda det och ha, se det som tillgång…”. Under 1900-talets början och mitt handlade friluftsundervisningen mycket om att skapa relationer till den lokala miljön, natur och hur naturen ska vårdas (Lundvall, 2011).

En annan del att i arbetet med läroplanen (Linde, 2012) är det internationella perspektivet som Staffan kopplar till allemansrätten i Sverige. Även David är inne på allemansrätten och de möjligheter den skapar samt vilka fördelar Sverige har i och med den möjligheten att nyttja naturen som den medför. Möjligheten att få vara ute i naturen i de skandinaviska länderna ses som ganska unikt enligt Legge och Sutherland (2016). Att få in historiska perspektivet i undervisningen menar Kenneth är svårt. Han drar dock paralleller till hur det har varit och hur det kanske kommer bli vilket Staffan pratar med sina elever om, ansvaret mot kommande generationer.

8.1.5 Faktorer som påverkar undervisningen i friluftsliv

Det Linde (2012) tar upp om ramfaktorteorin som vi utgår ifrån har visat sig ha framkommit bland lärarnas uttalanden. Det sker begränsningar av undervisningen beroende på om skolan har nära till naturmiljöer. Lärarna nämner att tiden för undervisning i friluftsliv blir oftast för kort om det ska rymmas under en lektionstid, material/utrustning samt andra yttre faktorer som vi kommer visa mer i detalj under nedanstående. Som vi kan se från resultatet nämner lärarna olika ramfaktorer som har påverkan på friluftslivsundervisningen. Lärarna från storstadsskolor nämner att gruppstorlek, tid, material och närmiljön har påverkan på

undervisningen i friluftsliv. Håkan och Kenneth anser att det inte går att få in samma ”riktiga” friluftskänsla när man inte kan undervisa i en större skogsmiljö. Det räcker inte med

materialen utan dem vill helst t.ex. kunna sätta upp stormkök ute i naturen och inte i exempelvis en idrottshall. Backman (2011) var inne på samma sak med att eleverna inte

40 riktigt får in friluftskänslan om det inte är rätt miljö. Alla lärare nämnde att det bör ske

schemabrytning av något slag för att kunna åka till en riktig skogsmiljö där det även finns möjligheter till ämnesöverskridande planeringar. Eftersom det kommer ta tid från andra lektioner är det svårt organisatorisk att planera in dessa friluftsdagar. Helst skulle de vilja ha tillgång till bra skogsmiljöer där det finns mycket möjligheter till friluftsliv vilket Hall et al. (2020) och Backman (2011) lyfter i sina studier. Andra faktorer framkom även i vår studie att det kostar mycket pengar för vissa aktiviteter och material samt gruppstorlek begränsar även undervisningens möjligheter.

Lärarna från storstadsskolor tycker att det helst ska vara mindre grupper för

friluftslivsundervisning. Det blir mer djupgående undervisning och det kan ge mer tid och utrymme för varje enskild elev, samtidigt som de får synas mer än i en större grupp. En av lärarna från storstadsregionen, Staffan, nämner dock att friluftsliv inte behöver vara avancerat. Det ska inte vara fokus på prestation, det är mer upplevelsen av att vara ute i naturen, koppla av och få positiva upplevelser. Med det sagt anser vi det kan kopplas till Skolinspektionen (2012) som säger att friluftsliv under uppväxten har stor betydelse och påverkan på hur våra framtida levnadsvanor kommer att se ut. Fastän lärarna begränsas i sitt handlingsutrymme med tanke på ramfaktorteorin på grund av exempelvis det Staffan tar upp här med tiden, brist på tillgång till utrustning, betygssystem och kanske kompetensnivå, kan läraren göra det lätt för sig genom att tänka utanför ramarna och fokusera på upplevelsen av att vara i naturen. Fokus ska inte ligga i själva aktiviteten eller på att prestera.

Lärarna från landsbygden har däremot bra tillgång till skogsmiljöer i närområdet. De

använder naturmiljön runt skolan ofta i idrottsundervisningen. David säger samtidigt att fastän eleverna inte behöver transportera sig långt till uppsamlingsplatsen tar det ändå långt tid för dem. Sofia berättar att hennes klasser inte har åkt alpint eftersom dem inte har utrustningen och materialen för det. Detsamma gäller för David, materialen begränsar

friluftslivsundervisningen. Här kan vi även se likheter med Hall et al. (2020) och Backman (2011) att transporten, utrustning/material och kostnaden tillhör ramfaktorerna. Hos lärarna från landsbygden handlar det främst om att dem inte har materialen, tiden och utrustningen, det är tvärtemot vad vi har sett från lärarna från storstadsskolor. Sandell och Öhman (2010) skriver att användning av utomhusaktiviteter är nyckeln för barns utveckling. Den naturliga miljön formar deras klassrum. Med vårt resultat kan vi se en koppling till att lärarna på

41 landsbygden använder sina närmiljöer då det är mer lättillgängligt. Det kan bidra till att

skogsmiljön runt skolan blir ett mer naturligt klassrum.