Tillgång till närmiljöer

Resultatet visar att om en lärare inte har tillgång till bra naturmiljöer i närområdet av skolan blir det mindre undervisning i friluftsliv och det blir istället mer inslag av andra idrottsliga aktiviteter i utemiljöer.

7.3.5.1 Storstadslärare

Håkan som jobbar i central stadsmiljö berättar

… ehm vi har ju en större öppen gräsyta då som ligger bara fem minuter bort och sen har vi ju närliggande skogsområde alltså, ett elljusspår med lite skogsterräng där vi tränar orientering uppe vid skogsområdet och där har du ju absolut miljöer där du skulle kunna bygga vindskydd eller göra sådana saker så att natur finns ju även om den inte är jättestor för att kunna göra de här sakerna…

Han summerar att ”... så att jag ser egentligen inte att vår närmiljö skulle behöva ändras jättemycket…”. Kenneth som också arbetar centralt anser att dem har tillgång till områden ”Men det är väl, ja men det är väl hyfsat aså vi har ju en öppen gräsyta o vi har liksom ehh lite skogsområde lite längre bort”. Han fortsätter

... vi har ju skogen där vi orienterar... ehh o i samma skog så är vi ute och springer när vi typ kör kondition, ”crosstraining” ehm... ibland så har vi kört bollspel uppe i skogen så att vi använder ju, det vi har använder vi absolut. Sen är det inte alltid då kopplat till friluftsliv, men vi använder ju närområdets naturtillgång.

Staffan som även han arbetar i stadsmiljö anser att han har det ganska bra då han har stadsskogen så pass nära. När vi frågade lärarna om de kunde använda deras närområde på andra sätt än vad de gör idag menar Håkan att ”... men det finns ju mycket i så pass nära anslutning så att det är ju inget hinder om man har med tid eller ska göra övernattningar och det är ju en fantastisk miljö, vattnet och allt ihop det här, det finns ju enorma förutsättningar och möjlighet”. Här nedan i sista delen av resultatet, beskriver lärarna från landsbygden hur deras närmiljö till skolan ser ut.

33 7.3.5.2 Landsbygdslärare

Sofia och David ser jättefina möjligheter med deras närområden. Sofia menar att det är inget stort bekymmer ”... och det är ett motionsområde kan man säga, skog, och där är också en frisbeegolfbana nu som de har gjort de senaste åren så det är jätte uppfräschat där men det är motionsslinga”. Hon fortsätter ”... så är det lite åkrar och skog och sådär så att, det är precis bredvid, utanför skolan så det är ju jätte granne”. David som arbetar mycket med sin natur runt omkring skolan har inget att klaga på ”Ah men närmiljön när det gäller friluftsliv o vara ute i skogen det kan jag inte... klaga på vi har, vi har faktiskt väldigt bra. Ehh så just ur det perspektivet kan jag nog inte säga så mycket”. Sofia arbetar för att deras kommun ska bygga vindskydd

... och där håller vi också på att jobba nu för att få kommunen och göra vindskydd och så där ganska nära så att vi kan använda i undervisningen för det finns inga såna där men annars så har vi ju ehm…, det finns flera olika små sjöar och tjärnar häromkring men dit kan det ju vara kanske en mil och ta sig, annars så är det ett jättefint friluftsområde som är motionsspår och cykelslingor och så där finns det jättefint område där man liksom kan laga mat och så, utegym och sånt finns det där, och dit är det kanske tre km ifrån skolan, fyra kanske.

Hon fortsätter

... vi skulle vilja ha lite mer naturliga samlingspunkter, ja men typ ett lusthus, ha lite mer grönområden mer avskilt från skolorna att det inte är precis utanför skolans lokaler så att man hamnar liksom lite vid sidan av…, så det skulle jag kunna tänka mig men sen absolut skulle jag också ah andra aktiviteter kanske men så långt har vi inte kommit i någon tanke än…

David har en älv som rinner i närheten men den anser han är för farlig för att nyttja i sin undervisning ”Ahh, så den funkar inte ur säkerhetssynpunkt. Det är tillräckligt många elever som är svaga simmare så då får man ligga ute med torrdräkter och tuber liksom det... nej tack hehe”. Han fortsätter ”Men en sjö hade vart nåt. Undra varför jag inte tänkte på det för, det ah... Vi har ett badhus precis i närheten, så det kanske därför, vi kan ha simbassängen varenda dag om vi vill så det är förspänt så därför kanske jag inte tänkte på sjön”.

34

8 Diskussion

Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra hur idrottslärare i storstad och på landsbygden arbetar med ämnesområdet friluftsliv. Vi vill också undersöka om det finns likheter och skillnader i deras syn och arbetssätt gällande lärandet i friluftsliv. Våra

frågeställningar berör hur idrottslärarna ser på lärandet, hur dem arbetar med friluftsliv och slutligen vilka faktorer som påverkar idrottslärarnas undervisning i friluftsliv. I detta avsnitt diskuteras och jämförs vårt resultat med existerande forskning. I slutet diskuteras vår metod och vi drar slutsatser med hjälp av studiens resultat.

8.1 Resultatdiskussion

8.1.1 Lärande i friluftsliv

Backman (2011) visade på att lärares olika tolkningar och synsätt av läroplanen spelar en stor roll för hur friluftslivsundervisningen bedrivs och att det bör finnas mer konkretiseringar av kunskapskraven för friluftsliv. Idrottslärarna i vår studie tolkar och transformerar läroplanen lika i vissa avseenden men olika i andra (Linde, 2012). Staffan och Sofia tycker att det är svårt att sätta ett betyg utifrån hur eleverna upplever friluftsliv, eftersom de anser att

friluftslivsundervisningen ska vara kravlös och upplevelsebaserad. Allemansrätten nämndes av samtliga tre lärare från storstadsskolorna. De tycker att allemansrätten är en viktig utgångspunkt i friluftslivsundervisningen. Att kunna klara sig och klä sig varmt var återkommande.

Håkan och Kenneth tycker inte att de ska utsätta eleverna för den ”torra” genomgången av friluftslivsutrustning (t.ex. trangiakök, eld och vindskydd) då dem inte har tillgång till en riktig skogsmiljö. Lärarna har orienteringsdagar där eleverna examineras och där de tränar på att orientera. Dessa orienteringsdagar är väl etablerade men friluftsdagar eller schemabrytning för utevistelser är inget som de vanligtvis arbetar med. Att eleverna får orientera i merpart av deras ”friluftslivsundervisning” är inte vad Loynes (2020) förespråkar. Loynes (2020) menar att eleverna får en bättre upplevelse utan karta och kompass vid utevistelse. Att orientera med karta och kompass kan bidra till att eleverna inte uppskattar och känner samma koppling till naturen. Även gruppsammanhållning och den sociala interaktionen blir sämre med karta och

35 kompass. Det blir mer fokus på att ta sig fram till en slutdestination och naturen blir istället ett instrument för den transporten. Sofia tycker att eleverna inte enbart ska orientera på det traditionella sättet med karta och kompass. Nuförtiden behöver man inte karta och kompass på samma sätt som tidigare för att vi har tillgång till GPS och mobiltelefoner idag. David håller med Sofia men är ändå inne på att det är bra att kunna orientera sig med hjälp av miljön och omgivningen. På samma spår som Loynes (2020) var inne på med att kunna se

omgivningen och orientera sig på det sättet istället, det gör att eleverna uppskattar naturen mer och befinner sig i ”nuet”.

8.1.2 Lärares uppfattning om andra lärares friluftslivsundervisning

Håkan och Kenneth tror att andra idrottslärare från storstadsregioner har ungefär liknande förutsättningar som de och att de är nog lika ”dåliga” på att undervisa friluftsliv som Håkan och Kenneth. Staffan som också arbetar på en storstadsskola har däremot lite bättre

förutsättningar och lite andra synsätt och arbetssätt än Håkan och Kenneth. Staffan försöker att utgå ifrån det som finns tillgängligt och utnyttjar närmiljön och materialen till att undervisa friluftsliv och inte enbart orientering som det ofta kan bli. Vi tror på samma sätt som Baker (2005) och Sandell och Öhman (2010) att utnyttja närmiljöns möjligheter, att öka

medvetenheten och närvaron till naturen ännu mer än hur det ser ut idag. Eller som Schantz (2011) tar upp med att ändra perspektivet av friluftsliv till att först lägga vikt vid landskap och upplevelse och därefter gå igenom vistelse, utrustning och säkerhet. Han menar att det

kommer möjliggöra att fler skolor kan göra det enklare för sig genom att helt enkelt ägna mer tid i friluftlivsundervisningen till att uppleva av och lärande om landskap. Begränsningen blir därmed mindre då undervisningen inte kräver lika mycket organisatoriskt och utrustning.

David och Sofia tror att närmiljön och den geografiska platsen för skolan har en betydande roll i friluftslivsundervisningen. Vi kan se att de inkluderar deras idrottsundervisning mer att vara ute för att utöva olika aktiviteter vilket även Staffan gör i mångt och mycket. Eftersom deras skolgård ligger i nära anslutning till bra skogsmiljöer, anser de det blir mycket lättare och naturligare att bedriva friluftslivsundervisning. David lyfter upp att han skulle nog vara lika ”dålig” på att hålla i friluftslivsundervisning om han hade samma förutsättning som lärarna i storstan. Utifrån ovanstående kan vi se att eleverna i Sverige inte får samma friluftlivsundervisning utifrån lärarnas uttalanden. Skolverket (2011) skriver i Läroplanen

36

Skolans värdegrund och uppgifter att utbildningen ska vara likvärdig vilket det inte är i det

här fallet.

8.1.3 Undervisning i friluftsliv

Lärare i svenska skolan har styrdokument som de ska följa. Läroplanen är en av de och Lindes (2012) teori om läroplanen, läroplansteorin, handlar om hur läroplanen framställs, hur den omsätts och realiseras. I vårt fall i denna studie har vi med riktat fokus intresserat oss för hur lärarna arbetar med friluftsliv och därmed hur läroplanen transformeras och realiseras i undervisningen. Lärarna tolkar det som formulerats och väljer sedan vad eleverna ska lära sig. Att lärarna arbetar med friluftsliv på olika sätt blir tydligt i vår studie och platsen där skolan ligger, storstad kontra landsbygd, verkar påverka undervisningen i friluftsliv. Håkan och Kenneth nämner att friluftsliv är det område som de känner att de inte lever upp till utifrån vad de utläser från kursplanen. Denna otydlighet som det på ett sätt är för dem tar Backman (2011) upp som en avgörande faktor i att bedriva friluftsliv. Han menar att lärares tolkningar och synsätt av läroplanen är en avgörande del för att bedriva friluftlivsundervisning. Lärarna i Backmans studie vill att läroplanen ska konkretiseras ännu mer. Både Håkan, Kenneth men även David från landsbygden ifrågasätter om den orienteringsundervisning som de bedriver ska klassas som friluftsliv vilket handlar om hur lärarna tolkar de styrdokument som de har att utgå ifrån (Linde, 2012). David arbetar med orientering i sin undervisning men det blir en bisak för honom och lägger mer fokus på andra saker.

Staffan och Sofia delar på synen vad som ska ingå i de olika kurserna som de undervisar i. Att idrott och hälsa 1 ska bestå av ”enklare” aktiviteter håller både med om medan i idrott och hälsa 2, blir det mer upplevelsebaserat och aktiviteter som tar mer tid. I Staffans idrott och hälsa 2 undervisning tolkar han in mycket mer friluftsliv vilket gör att de provar på en rad olika aktiviteter som att cykla, paddla, vandra men även övernattningar. I Sofias fall blir det upplevelsebaserad undervisning och då brukar dem vara ute hela dagar och paddla som Staffan, laga mat i murrikor och trangiakök. Alla lärare arbetar med orientering men på lite olika sätt då Håkan parar ihop eleverna utifrån elevernas egen självuppskattning av deras förmågor i orientering. Staffan arbetar med ”stjärn orienteringskartor” där eleverna får feedback mellan kontrollerna. I Håkans och Kenneths fall stämmer bilden av

friluftslivsundervisningen bra överens med Lundvall och Meckbach (2008) studie som visar att friluftsaktiviteter förekommer mindre. Även Backmans (2004) studie visade på att

37 friluftsliv får begränsat med tid i undervisningen. Backman kommer fram till att den

friluftsundervisning som ändå bedrivs, är orientering mest förekommande. Istället för att bedriva orienteringsundervisning när det är varmt och skönt ute arbetar David med en vinterfriluftsdag där eleverna får orientera med GPS en viss sträcka med efterföljande aktiviteter. Denna typ av aktivitet undersökte Loynes (2020) i sin studie om hur människor påverkas av hjälpmedel när de är ute i naturen. Resultatet från Loynes studie visade på de som gick med hjälpmedel såg naturen som ett instrument för att nå själva slutdestinationen. De upplevde att de inte var i nuet på samma sätt och inte uppmärksammade naturen runt omkring sig.

Att lärarna använder sig av miljöer runt skolorna och bedriver idrott och hälsa undervisning utomhus blir i vår studie tydligt. Att lärarna från landsbygden undervisar utomhus är väl inte föga förvånande men att lärarna från storstadsskolorna undervisar så pass mycket är väldigt positivt vilket Sandell och Öhmans (2010) studie som visar på att använda naturen som bas i barns fysiska, emotionella, sociala och intellektuella utveckling. Naturen har inte enbart en påverkan på människors känsla av frihet, hälsa och livskvalitet, det blir också en naturlig plats för diskussioner kring hur vi kan bevara naturen. Även fast det kanske inte är rena

skogsområden handlar det mer om att vara ute, skolorna ligger där de ligger. Håkan är med sina elever ute stora delar från påsklovet långt in på hösten och bedriver olika former av aktiviteter som konditionsträning och styrketräning, något som han själv inte tycker är rena friluftsaktiviteter. Staffan som har nära till ett skogsområde nämner att de är ute ca 20–30 % av kursen i och med att de inte har tillgång till inomhushall förrän vecka 45. Lärarna brukar även åka iväg och åka skidor med eleverna någon gång under vintern vilket enligt Backman (2004) är en av de mest förekommande aktiviteterna i friluftslivsundervisningen.

Lärarna från landsbygden använder sig av undervisning utomhus blir tydligt då David är ute inte enbart på sommaren när det är varmt och skönt ute utan också under vinterhalvåret när det är kallt, ”Vi badar ju isvak exempelvis med barnen, vad det innebär att vara blöt, att komma upp, få av sig grejerna och så har de en 200 meter ifrån isvaken innan kommer in och få byta om liksom och känna att jävlar vad kallt det blir liksom ehm…”. Sofia försöker få in friluftsaktiviteter under alla årstider då dem på vintern åker pulka och grillar korv då hon har friluftsområde i närheten. David som har skog nära skolan berättar att han gör

38 Att ha just skog och natur så nära som Sofia och David har och erbjuda det till eleverna, är enligt Sandberg (2009) en väldigt viktig faktor för skolans verksamhet då barn kanske inte får denna kontakt hemifrån. Även Karppinen (2011) studie visade på att hans elever kände sig fria och välmående när de var utomhus och en rad andra positiva effekter som t.ex. bättre självkänsla.

En lärare som lägger väldigt mycket vikt på hur eleverna ska tänka med klädsel är David. Han tycker det är viktigt hur man klär sig på rätt sätt men även genvägar eleverna kan ta om man har ett par gympadojor ”... kör med plastpåsar innanför ett par strumpor liksom ehm”. Sofia som undervisar i idrott och hälsa 1 samt 2 som Staffan gör, nämner att hon i idrott och hälsa 1 försöker få in lite ”enklare” friluftsliv som att hantera trangiakök men även under vinterhalvåret, åka skidor och skridskor. David jämfört med de andra lärarna lägger mycket fokus vid eld och allemansrätten då han tycker det är en viktig del. Hur skapar man säker eld och olika sätt att bygga upp en eld på. Kopplat till allemansrätten arbetar han även med hur man skapar en funktionsduglig lägerplats.