Lärprocess: Knowledge codification 4.4.4

I dokument Strategi för kunskapsöverföring (sidor 41-46)

Vid en första anblick på Figur 18 nedan ses att staplarna i diagrammen överlag är låga, dvs. få respon-denter upplever att de har kunnat uttrycka kunskaper de får till följd av verktygen och aktiviteterna för kunskapsöverföring i skrift. Den totala gruppen respondenter upplever att kommunicera tydligt, i skrift, lärs genom att arbeta i parhästlösning och att våga fråga, enligt nära 40 % respektive 30 % av gruppen. Också ca 30 % av svaren där respondenten skulle rangordna de viktigaste kunskaperna de kunnat uttryck skriftligt tack vare verktyget/aktiviteten är att kommunicera tydligt. I övrigt ses ingen kunskap sticka ut för något verktyg i diagrammet i Figur 18, dvs. ingen kunskap som respondenterna är signifikant överens om. Jämförs det med svaren till vad som är den viktigaste kunskapen som de kunnat uttrycka i skrift har nära var femte respondent angett att sälja och skapa goda relationer genom avdelnings- och gruppmöten, som också var sjätte respondent upplever att de kunnat kommunicera tydligt i skrift tack vare.

Figur 18. Verktyg-kunskapsdiagram Knowledge codification. Visar vilka kunskaper respondenterna upplever att de kan uttrycka i skrift tack vare respektive verktyg/aktivitet för kunskapsöverföring.

Var fjärde respondent upplever också att de genom WSP Projekt kunnat uttrycka i skrift hur de kom-municerar tydligt, motsvarande siffra exklusive de som angett att de aldrig använder WSP Projekt är var tredje respondent. 43 % av de som varit mentor upplever att kan kommunicera tydligt i skrift och av de respondenter som varit lärare har 47 % angett att de kan presentera i skriftligt, vilket kan jämfö-ras med 7 % för totala gruppen i Figur 18.

Båda respondentgrupperna med arbetslivserfarenhet på mer än 30 år och med arbetslivserfarenhet på mindre än tio år har likt den totala gruppen hög andel som upplever att de kunnat kommunicera tydligt i skrift tack vare att de arbetat i parhästlösning. Det skiljer sig mycket från gruppen med

arbetsliverfa-0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Totalt

Metodik Projekt-ledarskap Fackkunskaper WSP-anda Förhandla Presentera Sälja/skapa relationer Kommunicera Lösa problem Samarbeta

40

renhet mellan tio och 30 år som har endast 15 % för motsvarande kunskap och verktyg. Gruppen med minst år arbetslivserfarenhet menar att de genom att de frågar en kollega eller chef har kunnat skriva ned kunskaper om projektledningsmetodik och fackkunskaper, enligt 35 % av gruppen, vilket också är typiskt för den här gruppen. De andra två grupperna har likt den totala mycket låg andel respondenter som upplever att de uttryckt kunskaperna i skrift tack vare verktygen/aktiviteterna, se Tabell 6 i Bilaga 2.

41

4.5 Sammanfattning

- WSP Managements verktyg och aktiviteter för kunskapsöverföring leder framförallt till att medarbetarna blivit bättre på att utföra eller tillämpa kunskaper.

- De kunskaper som över 30 % av medarbetarna upplever att de lärt sig utföra eller tillämpa med hjälp av de verktyg/aktiviteter som frågats om i enkäten är projektled-ningsmetodik, projektledarskap, fackkunskaper, kommunicera tydligt, lösa problem och samarbeta samt i ett fall WSP-anda.

- Att arbeta i parhästlösning och ”våga fråga”-kultur respektive möten är de verk-tyg/aktiviteter som flest använder och lär sig med i fråga om alla tre lärprocesser, en-ligt enkäten. AC och AOC samt de intervjuade lyfter också dessa verktyg/aktiviteter som de viktigaste, särskilt de två först nämnda.

- Verktyg/aktiviteter som används av få respondenter men som genererar mycket kun-skap är att vara mentor och att vara lärare. De är också överens om vilka kunkun-skaper – (kommunicera tydligt och projektledarskap respektive presentera och kommunicera tydligt).

- Knowledge articulation har ett lågt lärande och utnyttjas lite, enligt enkätresultaten. Det är mer spridda svar och lägre staplar.

- Knowledge codification utnyttjas mindre än de andra två lärprocesserna överlag, men här är kunskapen kommunicera tydligt framträdande många överens om lärs genom teamorganisation, WSP Projekt och ”våga fråga”-kultur.

- Det går att se tendenser till markanta skillnader mellan de olika kategorierna, där det framförallt finns en tyngd mot kunskaper som projektledningsmetodik, projektledar-skap och fackkunprojektledar-skaper för de som arbetat mindre än tio år. De som arbetat i mer än 30 år totalt verkar ha en tyngd mot mer mjuka delar av en projektledares kompetens-områden som kommunicera tydligt, lösa problem och samarbeta.

42

5 Analys

I detta kapitel ställs de empiriska resultaten gjorda på WSP Management mot den teori som presenterats i Teo-retisk referensram. Här analyseras vilka punkter stämmer utfallen överens med teori om lärprocesser och kun-skapsöverföring samt vilka som motsäger teorin.

5.1 Vilka lärprocesser kan ske med verktygen?

Utifrån SECI-processen och de tre lärprocesser i 3 Teoretisk referensram samt de beskrivningar av de olika verktygen och aktiviteterna i 4.3 ses hur kunskap skapas och lärande sker via WSP Manaments verktyg/aktiviteter för kunskapsöverföring. Lärprocessen experience accumulation kan ske ge-nom att arbeta i parhästlösning där teammedlemmarna får gemensamma erfarenheter och tyst kunskap, se Figur 19. Individen lär sig att utföra och tillämpa kunskaper som erhållits via samlad erfarenhet från praktiskt arbete. Genom avdelnings- och gruppmöten får individen bättre erfarenhet av särskilt en kunskap, vilken är WSP-anda. Lärprocessen kan också ske med hjälp av WSP Projekt samt när en medarbetare håller en kurs som projektledarna får delta i. Experience accumulation sker då främst för individen som agerar lärare, såvida inte kursen innebär mycket aktivitet och agerande även för delta-garna. Genom att våga fråga och lösa problem ihop kan lärprocessen ske på flera plan, enligt Figur 6 i 3.3, eftersom individen får utföra i praktiken, de som är engagerade i frågan lär sig vid ett informellt möte och utveckla ”grupptänk” samtidigt som organisationen kan få informella och nya rutiner. Alltså kan kulturen utnyttjas för både experience accumulation och för den mer kognitivt krävande lärproces-sen knowledge articulation.

För lärprocessen knowledge articulation hittades fler verktyg/aktiviteter att utnyttja. Genom att arbeta i projekt ihop med andra finns det utrymme för diskussion och reflekterande kring händelser. Detta, såväl som att fråga en kollega eller chef, utvecklar lärandet i form av förståelse för varför vissa saker

Knowledge codification - Arbeta i projekt - WSP Projekt - Nätverk - Referensdatabas (indirekt) - Avdelnings-, gruppmöten - Interna lärare/kurser - Verksamhetssystemet Experience accumulation - Arbeta i projekt - Avdelnings-, gruppmöten - Interna lärare/ kurser - WSP Projekt - Våga fråga kultur

Knowledge articulation - Arbeta i projekt - Mentorskap - Nätverk - Referensdatabas (indirekt) - Avdelnings-, gruppmöten - Interna lärare/kurser

- Våga fråga kultur

43

något snävare kunskapsområde. Under avdelnings- och gruppmöten ges också tillfälle för diskussioner och tänkande kring lärdomar, vilket även är en naturlig del av interna kurser, enligt 4.3. För att vara med i nätverk delas oftast en gemensam nämnare bland medlemmarna så att det blir en likstämmig nivå på informationen/kunskapen som delas där. Trådar med diskussioner kan skapas, vilket inte bara ger utrymme för reflektion utan även för kodifiering. Vid analys av vilka verktyg/aktiviteter som gör knowledge codification möjlig identifierades sju olika. Eftersom kodifiering på individnivå kan ske i form av dagboksföring, rapportering och för gruppen i form av mötesanteckningar och milstolpar, så verkar det möjligt att det kan göras vid användning av alla verktyg, enligt Figur 7. Med hänsyn till att projektledare är tidspressade valdes mentorskap och våga fråga-kultur bort eftersom dessa verktyg framförallt handlar om att prata med någon och mindre dokumentering.

Skrivs dagbok eller rapportering medan ett projekt pågår, så kallar Prencipe & Tell (2001) det för ko-difiering och lärprocessen sker alltså med hjälp av att arbeta i parhästlösning. När mötesanteckningar förs sker också kodifiering, på gruppnivå, under avdelnings- och gruppmöten. Det finns möjlighet att komma med förbättringsförslag till både WSP Projekt och till verksamhetssystemet som också innebär en form av kodifiering som processer och beskrivningar. Som Zollo & Winter (2002) också nämner är knowledge codification den lärprocess som kräver mest i form av tid och kognitiv insats från de som utför den, vilket förklarar varför Verktyg-kunskapsdiagrammen (Figur 16, Figur 17 och Figur 18) ger indikation om att kodifiering inte sker särskilt ofta på WSP Management.

5.2 Lärprocess: Experience accumulation

I enkäten ställdes frågan om respondenten upplevt att de blivit bättre på att utföra någon av kunskap-erna som är viktiga kompetenser för en projektledare. Här gjordes då ett antagande att om responden-ten tycker att han eller hon blivit bättre på att utföra något så har en lärprocess skett, dvs. den lärpro-cess som genererar experimentell kunskap hos individen. Enligt enkätresultaten tyds att det är genom den här lärprocessen som flest lär sig, se sammanfattningen i 4.5. De verktygen och aktiviteterna som WSP Management tillhandahåller bidrar främst till lärprocessen experience accumulation och resulta-tet blir då expertkunskap hos individerna, dvs. de som utför uppdragen hos WSP.

44

Hur kan verktygen/aktiviteterna utnyttjas för lärprocessen?

I dokument Strategi för kunskapsöverföring (sidor 41-46)