Under denna studie har vi lärt oss att pedagogernas syn på naturvetenskap har stor betydelse för barnens kunskaper och förståelse om naturvetenskap. Vi anser att detta är viktigt att vi tänker på i vårt framtida yrke eftersom det är vi pedagoger som lägger grunden till barnens
33
livslånga lärande. Vi pedagoger har ansvaret för att ge barnen intresse för olika ämnen och därigenom ge dem möjligheter till förståelse. Detta kan vi göra genom att låta dem leka och lära på ett lustfyllt sätt. Alla förskolor har samma mål att sträva efter men det är pedagogens ansvar att detta sker på ett sätt där barnen lär genom lustfyllda lekar och aktiviteter. Vi som pedagoger i förskolan har ett ansvarsfullt uppdrag eftersom vi sätter grunden för barnens lärande och vi har en stor inverkan på barnens fortsatta utveckling. Vi har också lärt oss att barn i fyra till fem års ålder har kunnande om växter i närområdet och att denna kunskap har sin grund i hur pedagoger och barn arbetar tillsammans för att utveckla dessa kunskaper.
34
7 Förslag till fortsatt forskning
Genom vår studie har vi kommit fram till att pedagogernas syn på naturvetenskapen är avgörande för hur barnen på denna avdelning förstår naturvetenskapen. Vi anser dock att vårt resultat är svårt att applicera på förskolor i allmänhet eftersom den förskoleavdelning som vi har studerat arbetar mycket med just naturvetenskap. Vårt förslag till fortsatt forskning blir då att studera och kanske jämföra den naturvetenskapliga kunskapen mellan till exempel två förskoleavdelningar eller två kommuner. Det skulle också vara intressant att göra obser-vationer för att se hur pedagoger och barn arbetar tillsammans med naturvetenskap.
Under arbetets gång har vi också upptäckt att det skulle vara intressant att gå in djupare på vilka barn det är som styr verksamheten. Med det menar vi att studera vilka barn som styr och leder valen av aktiviteter och vilka egenskaper dessa barn besitter. Är det alltid dessa barn som styr? Är pedagogerna medvetna om detta?
35
Referenser
Andersson, B. (2011). Att utveckla undervisning i naturvetenskap – kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, B., och Nyberg, E. (2006). Att undervisa om livscykler i skolår 1-5, Kunskapsbas och undervisningsförslag.Göteborgs universitet:Enheten för ämnesdidaktik,
Institutionen för pedagogik och didaktik.
Bengtsson, J. (1998). Fenomenologiska utflykter: människa och vetenskap ur ett livsvärldsperspektiv. Göteborg: Daidalos.
Bjurwill, C. (1995). Fenomenologi. Lund: Studentlitteratur.
Brody, D.E. & Brody, A.R. (1999). Upptäckterna som förändrade världen och människorna bakom dem. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Bråten., I. (1996). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2001). Från kvalitet till meningsskapande, postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: HLS Förlag.
Doverborg, E & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Ekstig, B. (2002). Naturen, naturvetenskapen och lärandet. Lund: Studentlitteratur.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Elm, A. (2008). Interaktion och naturvetenskap i en förskola och en förskoleklass [Interaction and science in a preschool and a preschool-class]. Stockholm University, Stockholm.
Harlen, W. (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Almqvist och Wiksell.
Helldén, G., (1992). Grundskoleelevers förståelse av ekologiska processer. Diss. Lund: Universitet Stockholm.
Helldén, G., Jonsson, G., Karlefors, I. & Vikström, A. (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. (2. [dvs. 1.] uppl.) Stockholm: Liber.
Johansson, E. (2005). Möten för lärande [Elektronisk resurs]: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. ([Ny utg.]). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige, 2003 årg 8 nr 1–2 s 42–57, ISSN 1401-6788.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
36
Lagerholm, K. (1989). Ekologi och miljö: hur man får barn att förstå. Lund: Studentlitteratur. Lenz Taguchi, H. (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS Förlag.
Nationalencyklopedin. (2011a). Svampar: Vad är det för varelser egentligen? Hämtad 27 december 2011 från Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/rep/svampar-vad-%C3%A4r-det-f%C3%B6r-varelser-egentligen
Nationalencyklopedin. (2011b). Svampar, förökning. Hämtad 27 december 2011 från Nationelencyklopedin. http://www.ne.se/svampar/f%C3%B6r%C3%B6kning
Nationalencyklopedin. (2011c). Växter. Hämtad 17 november 2011 från Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/sok?q=v%C3%A4xter&type=NE
Nyberg, R. (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Patel, R., Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Pramling Samuelsson, I. & Lindahl, M. (1999). Att förstå det lilla barnets värld – med videons hjälp. Stockholm: Liber AB.
Pramling Samuelsson, I. & Mårdsjö Olsson, A. (2007). Grundläggande färdigheter - och färdigheters grundläggande. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, I., och Sheridan, S. (2006). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.
Regeringskansliet. (2010). Tydligare mål och utvärdering i förskolans läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Från http://www.regeringen.se/sb/d/12468/a/150370
Sandberg, M. (2009). Barn och natur i storstaden: en studie av barns förhållanden till naturområden i hemmets närhet - med exempel från Stockholm och Göteborg.
Licentiatavhandling Göteborg : Göteborgs universitet, 2009. Göteborg.
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (red.) (2009). Barns tidiga lärande: en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Sjöberg, S. (2009). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket. SOU 1972:26. 1968 års barnstugeutredning. (1972). Förskolan: betänkande. D. 1. Stockholm: Liberförlag/Allmänna förlag.
37
Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare: en introduktion. (1. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Sträng, M.H. & Persson, S. (2003). Små barns stigar i omvärlden: om lärande i sociokulturella samspel. Lund: Studentlitteratur.
Svenning, C. (2003). Metodboken: [samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling : klassiska och nya metoder i informationssamhället : källkritik på Internet. (5., omarb. uppl.) Eslöv: Lorentz.
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts.
Thulin, S. (2006). Vad händer med lärandets objekt?: en studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. Lic-avh. Växjö : Växjö universitet, 2006. Växjö.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vikström, A. (2005). A seed for learning. A variation theory study of teaching and learning in biology. Doctoral thesis no: 2005:14 ISSN: 1402-1544 ISRN: LTU-DT--05/14 SE
Department of Educational Sciences. Luleå University of Technology. Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
38