Vi har i vårt resultat kunnat hitta två olika kategorier som vi kommer att göra vår analys efter. Under dessa kategorier kommer vi att redovisa de resultat som vi tycker svarar till vårt syfte. De kategorier som vi kommer att göra vår resultatanalys efter är: Pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap och hur pedagogernas uppfattningar påverkar barnens förståelse om växter i närområdet (Figur 2).
Figur 2. Figuren visar hur resultatanalysen är upplagd.
5.6.1 Pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap
Alla pedagoger på denna förskola har i grunden samma syn på naturvetenskap. De anser att naturvetenskapen finns runt omkring oss och de ger som exempel växter, skog och djur. Eftersom pedagogerna på denna förskola arbetar aktivt med naturvetenskap i barngruppen har de skapat ett intresse hos sig själva som de sedan överför till barnen. Ett intresse hos pedagogerna gör att barnen också blir intresserade av naturvetenskapliga aktiviteter och det i sin tur ger barnen kunskaper som troligen är kopplade till dessa aktiviteter.
Alla pedagoger anser att det är viktigt att barnen ges möjlighet att utforska och leka för att själva kunna upptäcka nya fenomen som de kan ställa frågor om. Det är viktigt att som pedagog finnas nära barnen och svara på frågor och även ge utmanande frågor för att skapa ett intresse och en nyfikenhet och därigenom en förståelse för naturvetenskapen. Pedagogerna anser att det är jätteviktigt med naturvetenskapen i förskolan. Det är viktigt att som pedagog finnas nära barnen och svara på frågor och även ge utmanande frågor för att skapa ett intresse och en nyfikenhet och därigenom en förståelse för naturvetenskapen. Pedagogerna anser att det är jätteviktigt med naturvetenskapen i förskolan. Pedagog ett anser att barnen får sin förståelse genom att de experimenterar och upptäcker och därigenom får olika resultat. Pedagog två och tre anser att det är viktigt att samtala, berätta och ge barnen chanser att fråga om de funderar över något. Detta ger enligt pedagogerna barnen förståelse och kunskaper om naturvetenskapen.
På denna förskola går pedagogerna och barnen ofta på utflykt. Pedagog ett anser att det är en bra aktivitet eftersom barnen här på ett konkret sätt får chans att ta på fenomen inom naturvetenskapen. De kan till exempel plocka en växt som de känner på för att kunna ta reda på olika saker om den. Barnen får sedan återskapa denna växt på förskolan. Vid återskapandet av de naturvetenskapliga fenomenen använder pedagogerna olika uttrycksformer som barnen får använda sig av. Dessa olika uttrycksformer kan vara bild och form, sånger, berättelser eller annat skapande av olika material.
Barn och pedagoger har kontinuerligt besökt skogen och där har de kunnat prata om träd, andra växter och svampar. Med på dessa skogsutflykter har draken Berta följt med. Hon är intresserad av naturvetenskap och ställer frågor om det som barnen har upptäckt. På förskolan har pedagogerna och barnen tillsammans planterat växter och sett hur de växer.
Att arbeta ämnesintegrerat är någonting som alla pedagoger förespråkar. De låter barnen bland annat experimentera, leka, samtala, berätta och läsa. Då får barnen prova på att göra experiment som till exempel flyta och sjunka och sedan får de samtala och berätta om det som
Resultatanalys
Pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap
24
de har upplevt. De ämnen som då integreras är svenska och naturvetenskap. Pedagogerna på denna avdelning låter också barnen räkna växterna de plockar och då integreras matematiken i naturvetenskapen.
Pedagogerna tycker att det är viktigt att göra dokumentationer för att synliggöra lärandet. Barnen får själva ta bilder med kameran och sedan välja ut vilken bild som ska användas i dokumentationen. När barnen får skapa dokumentationen och samtidigt samtala och reflektera kring den gör det att de får ett lärande som går djupare. Dessa reflektioner gör också att barnen på kommer vidare i det naturvetenskapliga arbetet. Genom dokumentationer synlig-görs barnens erfarenheter. Pedagog tre anser att den pedagogiska dokumentationen har blivit mer medveten efter att läroplanen har reviderats.
Barnens kunskaper och förståelse om växter och svampar är någonting som pedagogerna tror är stor. De tror att barnen har kunskaper om växterna i skogen och att barnen kan benämna svamparna som de har sett i skogen. Barnen vet också att ett planterat frö behöver vatten för att växa upp anser pedagogerna.
Grundsynen på naturvetenskapen hos pedagogerna är att den finns runt omkring oss. Ett intresse hos pedagogerna är viktigt för att naturvetenskapen ska bli intressant även för barnen. Då blir synsättet mer inriktat på spännande delar inom naturvetenskapen och upptäckter blir drivande i lärprocessen. Pedagogerna ser också på barnen som kompetenta och villiga att lära. De ger barnen chans att få upptäcka, experimentera och ställa frågor om de fenomen som de upptäcker. Samtal och reflektioner kring de fenomen som har upptäckts är också avgörande för barnens lärande. Pedagogerna sätter denna typ av samspel i fokus genom att de låter barnen berätta och reflektera ute i skogen såväl som inne på förskolan. Att leka för att lära är också någonting som är viktigt för dessa pedagoger. Lekar får därför ta stor plats i verksamheten och integreras i alla ämnen. Eftersom arbetet med naturvetenskap är i fokus inom verksamheten just nu tror pedagogerna att barnen har goda kunskaper om växter och svampar i närområdet.
5.6.2 Hur pedagogernas uppfattningar påverkar barnens förståelse om växter i närområdet
Alla barn visste vad en växt var. Exempel som kom fram var blommor, gräs, träd, mossor och potatis. Barnen visste också att frön växer om de planteras i blomjord. De behöver sol och vatten för att kunna växa. Ett barn beskrev att när maskrosen blir vit flyger fröna iväg och där de landar blir det nya växter. Barnen beskrev också att växter består av stjälk och blomma. Barnen beskrev att svampar består av stjälk och hatt. Alla barn ansåg att de växter som fanns närmast förskolan var träd och blommor. De beskrev också att svampar fanns i närheten av förskolan. Alla barn hade mycket kunskaper om svampen. De kunde benämna skivling, rörsvamp och flugsvamp. Växter är levande anser fem av sju barn.
Hur barnen har lärt sig det de kan om växter anser alla barn är genom sig själva. Det kom också fram att barnen hade fått plantera på förskolan och att de hade lärt sig om växter genom detta. Tillsammans med pedagogerna har barnen också varit i skogen och då har de lärt sig om svampar.
Barnen som intervjuades hade kunskaper om växter i närområdet. Alla visste vad en växt var. De visste också att frön behöver vatten och sol för att kunna överleva och att växter består av en stjälk och en blomma. De växter som fanns närmast förskolan var träd och blommor. Barnen hade även mycket kunskaper om svampar då de ofta benämnde dessa och beskrev dess egenskaper. Barnen ansåg också att de hade lärt sig om växter av sig själva.
25
Pedagogernas upppfattningar om naturvetenskap påverkar i stor utsträckning barnens kunnande och förståelse om växter anser vi. Eftersom arbetet med naturvetenskap är utbrett på denna förskoleavdelning får barnen stora möjligheter att lära sig om detta. Att arbetet är utbrett anser vi har att göra med att pedagogerna själva har ett intresse och en nyfikenhet om att lära sig om naturvetenskap.
26
6 Diskussion
Under arbetet med denna studie har vi velat synliggöra pedagogernas syn på naturvetenskap och hur denna syn påverkar barnens förståelse om växter i närområdet. Vi har kunnat synliggöra ett samband mellan pedagogernas syn och barnens kunskaper och förståelse genom att barnen enligt oss har visat kunskaper om växter i närområdet, som pedagogerna i sin tur har berättat att de har arbetat med i verksamheten. Vi kommer att under detta avsnitt redovisa hur vi har diskuterat kring vårt resultat i relation till tidigare forskning. Vi kommer även att diskutera hur vi har upplevt att metoden har hjälpt oss i vårt sökande efter data. Vi vill här också poängtera att detta är våra egna tolkningar och en diskussion utifrån vår synvinkel och bör därför inte ses som en sanning.