5.2.1 Elevernas beskrivning
Alla barnen beskriver att de tycker om att läsa och ofta väljer att läsa. Två barn betonar att de ”älskar att läsa”. När de själva beskriver olika lässituationer gör de ingen skillnad mellan att läsa själva eller att lyssna på någon som läser för dem. De berättar om många olika situationer från både hem och skola när någon läser för dem, vad de helst lyssnar på, vad de själva läser, vid vilka tillfällen de läser, vilka favoritböcker de har och har haft mm. De beskriver också olika slags böcker (storlek, sidantal, faktaböcker, sagor mm.). Ett barn berättar: Pappa läser för mig i Harry Potter när jag ska gå och lägga mig, Vi är på tvåan och en bok är på 300 sidor och ett blad är så (visar med händerna), det är fullt med text. Om jag ska läsa själv tycker jag om Casperböckerna.
Tre barn berättar att de tycker att de själva är bra på att läsa. Ett barn säger att det är lätt att läsa, som t.ex. ”Älvböcker” som t.o.m. är tjockare än de som finns på skolan. Ytterligare ett av barnen uttrycker att det är lätt att läsa korta ord och svårt att läsa långa ord. De långa orden behöver han hjälp att läsa av fröken eller mamma och pappa. Ett av barnen berättar om hemläs (böcker från skolan som lånas hem varje vecka) och att de böckerna är lätta att läsa själv: Jag vill läsa de för mamma hemma men vi är uppe så sent. Jag läser dem här istället.
5.2.2 Föräldrarnas beskrivning
Föräldrar, äldre syskon och släktingar (oftast mor – och farföräldrar) har fungerat som goda läsförebilder. Samtliga föräldrar har från det att barnet varit ca 2 år (1år, pekböcker) läst och sjungit mycket för sina barn. All föräldrar uppger att de har som rutin att läsa godnattsaga för barnen vid sänggåendet. Några föräldrar berättar att de gärna läser högt för barnen även vid andra tillfällen då ett lämpligt tillfälle uppstår. Det är olika vid olika tillfällen på vems initiativ läsningen sker. Syftet med att läsa högt för barnen är i de flesta fall inte något klart uttalat eller något föräldrarna diskuterat sinsemellan: Det är underförstått att man ska läsa för barn för att
skapa läsintresse, det har vi båda med oss hemifrån. För att skapa ett läsintresse!
Alla föräldrar betonar vikten av att prata med barnet om innehållet av det lästa. Vi har som rutin
38
Sista tiden pratar vi om ”Vad var det nu vi läste?”. Nu läser hon själv rubriker i tidningen och kommenterar vad det står.
Samtliga föräldrar ser godnattsagan också som en möjlighet att varva ner för kvällen samtidigt som man får möjlighet att stämma av hur dagen varit: Minst lika viktigt är stunden tillsammans – då man berättar om dagen, saker man upplevt och funderar på.
Familjerna uppger att de har tillgång till internet, TV, dagstidningar, serie - och veckotidningar, ett stort antal böcker (både facklitteratur och skönlitteratur) och att de läser mycket dagligen både hemma och på jobbet. De flesta berättar att de läser skönlitteratur i perioder när de har mer tid, t.ex. under helger och på semestern. Ett flertal föräldrar berättar dock att de läser ut flera böcker i veckan, även om det går ut över nattsömnen. Böckerna är en mix av bibliotekslån, gåvor, egna och det är olika vem som väljer boken. Att det finns stor tillgång till böcker i hemmet som är synliga och åtkomliga för både barn och vuxna betonades av samtliga föräldrar som viktigt för att skapa ett läsintresse: Det har alltid funnits böcker i huset. Det är inget vi bestämt utan vi har
köpt och lånat böcker från biblioteket, vi har fått i present och tagit över från släktingar och kompisar.
Biblioteksbesök är vanligt förekommande i alla familjer. Alla föräldrar utom en uppgav att de själva och deras partner redan som barn läste mycket särskilt under ”bokslukaråldern”. Endast en förälder beskrev att hon själv mindes att det var svårt att lära sig läsa och att hon först i ”Kulla Gulla åldern” upptäckte tjusningen med att läsa och då ofta lånade på biblioteket. Därför har hon tänkt extra mycket på att uppmuntra tidigt läsintresse hos sina barn: När hon var ca 1 ½ byggde vi om köket och så hämtade hon sångboken som vi fick sjunga från pärm till pärm. Vi läste pekböcker, mjuka böcker och böcker med flikar för henne redan då.
5.2.3 Pedagogernas beskrivning
Samtliga pedagoger uppger vikten av utgå från barnens mognad, intresse och erfarenheter vid val av böcker för att stimulera läslust och kunskapstörst. Att dagligen avsätta tid för skriftspråkliga
39
aktiviteter som högläsning och ”tyst läsning” betonas av samtliga. Specialpedagogen berättar om att barnen regelbundet besöker biblioteket för att låna böcker och uppmuntrar föräldrar att göra detsamma. Bibliotekarien kommer också själv till skolan ett par gånger varje termin då hon pratar med barnen kring olika teman, t.ex. ”författare” eller ”klassiska sagor”. Denna termin fick barnen önska vilka böcker som skulle köpas in på bokrean (ca 1000 kr) vilket enligt klassläraren inspirerade flera barn att gå på bokrea även med sina föräldrar. Att själv berätta och visa barnen vilka böcker man som vuxen läser och vad de handlar om kan stimulera barns läslust. Specialpedagogen berättar också att hon ofta tipsar föräldrar om att prata med sina barn om vad de läser. Särskilt pojkars läslust kan då öka om de får höra berättas om och samtala med papporna om läsning.
En pedagog beskriver hur de äldre barnen inspirerar de yngre barnen i klassen genom att t.ex. skriva och presentera bokrecensioner. Vikten av att med omsorg välja skönlitterära böcker för daglig högläsning samt böcker som knyter ihop aktuella temaområden i skolan med elevernas egna konkreta upplevelser av saker som man kan diskutera och ventilera tillsammans poängteras också: Så att de ser att det liv vi lever också finns i böckernas värld. Då blir det naturligt för
barnet att vilja läsa och det är det som är motorn i läsutvecklingen. Bokprat gör att de kan upptäcka skillnader och likheter jämfört med hur kompisarna uppfattade innehållet. Då utvecklas man när man tillsammans diskuterar böcker.