På vilket sätt kan specialpedagoger i sitt arbete använda sig av slutsatser och lärdomar från min undersökning? Eftersom resultatet visar att lärande och utveckling sker i interaktion med andra som stimulerar barnet utifrån dess intresse samt att den språkliga utvecklingen ligger till grund för läsutvecklingen, tycker jag det viktigaste är att anlägga ett helhetsperspektiv på barnets utveckling. Det är av stor betydelse att barnen från tidig ålder får möjlighet att vistas i miljöer där de får erfarenhet av att skriftspråkliga aktiviteter är viktiga och meningsfulla (Lundberg, 2010; Svensson, 2009; Westlund, 2009). Barns skriftspråkliga utveckling är en gemensam angelägenhet för hem, förskola och skola och det förutsätter att pedagoger tar ansvar för att föräldrar engageras och känner sig delaktiga. Jag menar att specialpedagogen här måste ta ett stort ansvar för att samarbete och samverkan kring barnets utveckling fungerar optimalt på alla nivåer.
Eftersom det är tydligt att olika skriftspråkliga aktiviteter som sker i hem, förskola och skola med utgångspunkt i barnets egen motivation har stor betydelse för den fortsatta läsutvecklingen, hade det varit intressant att studera hur förskolemiljön med betoning på literacy kan se ut. Likaså hade det varit intressant att fördjupa sig i en studie om utökat samarbete och samverkan med föräldrar och förskola/skola gällande ett gemensamt stödjande skriftspråkligt förhållningssätt. Det är inte alla barn växer upp under så gynnsamma villkor som förskoleklassbarnen i denna undersökning verkar ha gjort. Enligt Svensson (2009) kan det i vissa fall vara motiverat att göra särskilda informationsinsatser till speciella grupper eller tillhandahålla läs- och skrivmaterial som kan användas hemma. Jag tänker att detta skulle kunna ske utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på proximala utvecklingszoner. Slutligen skulle jag vilja veta mer om i vilken utsträckning pedagoger på förskola och skola läser, diskuterar och utgår från nya forskningsrön i den praktiska verksamheten.
46
REFERENSER
Ahl, A. (1998). Läraren och läsundervisningen: en studie av åldersintegrerad pedagogisk
praktik med sex- och sjuåringar (avhandling för doktorsexamen, Umeå universitet).
Allard, B., Rudqvist, M., Sundblad, B. (2006). Nya Lusboken en bok om läsutveckling. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Alvesson, M & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Barton, D. (2007). Literacy, an introduction to the ecology of written language. Malden, MA: Blackwell Publishing.
Bjar, L. & Liberg, C. (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, E. (2009). Att erövra litteracitet; småbarnskommunikativa möten med
berättande bilder, text och tecken i förskolan. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs
Universitet.
Björk, M. & Liberg, C. (2004). Vägar in i skriftspråket – tillsammans på egen hand. Stockholm: Natur & Kultur.
Block, C. C., Gambrell, L. B., & Pressley, M. (2002). Improving comprehension
instruction. Rethinking research, theory, and classroom practice. San Fransisco, CA:
Jossey-Bass.
Bruce, B. (2009). Språkutveckling på olika villkor. I: Annette Sandberg. Med sikte på
förskolan – barn i behov av stöd, s 55-74. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, I. (2008). Läsförståelse – inledning och översikt. I Ivar Bråten (Red.), Läsförståelse i
teori och praktik. (s. 11-21). Lund: Studentlitteratur.
Dalby, M. A. (1992). Bogen om læsning. Köpenhamn: Danmarks pædagogiska institut. Eriksen H., B. (2004). Språkstimulering, Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern.
Stockholm: Natur och Kultur.
Fast, C. (2001). Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Fast, C. (2008). Litteracy: I familj förskola, skola. Lund: Studentlitteratur.
Frank, E. (2009). Läsförmågan bland 9-10-åringar. Betydelsen av skolklimat, hem- och
skolsamverkan, lärarkompetens och elevers hembakgrund. Göteborgs universitet.
47
Gough, P. B. & Tunmer, W. E. (1986) Decoding, reading and reading disability. Remedial and Special Education, 7, 6-10.
Hjälme, A. (1999). Kan man bli klok på läsdebatten? Analys av en pedagogisk kontrovers. Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik.
Holme, I. M., & Solvang, B. K (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hoover, W., & Gough, P. B. (1990). The simple view of reading. Reading and Writing,
an Interdisciplinary Journal, 2, 127-160.
Høien, T., & Lundberg, I. (2002). Dyslexi, från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter – En studie av barns läsning. Doktorsavhandling. Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Kullberg, B. & Åkesson, Eber (red) (2006). Emergent Literacy – Femton svenska forskares
tankar om barns skriftspråkslärande 2006. Göteborg: Institutet för pedagogik och didaktik IPD.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. ).
Liberg, C. (2007). Läsande, skrivande och samtalande. I: Att läsa och skriva, pp 25-44. Myndigheten för skolutveckling. Liber Distrubition.
Liberg, C. (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers
läsförståelse. Fördjupad analys av PIRLS 2006. Skolverket Aktuella analyser.
Lindö, R. (2005). Den meningsfulla språkväven. Lund: Studentlitteatur. Lundberg, I. (2007). Bornholmsmodellen, Stockholm: Natur och Kultur.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur och kultur. Lundberg, I. & Herrlin, K. (2003). God läsutveckling, kartläggning och övningar.
Stockholm: Natur & Kultur.
Magnusson, E. & Nauclér, K. (2010). Språkstörningar i tal och skrift. I: Bjar, L. & Liberg, C. (red.) Det hänger på språket, s 279-291. Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling. (2007). Att läsa och skriva – en kunskapsöversikt baserad på
forskning och dokumenterad erfarenhet. Skolverket.
Myrberg, E. & Rosén, M. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?
48
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Myrberg, M.. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och
skrivsvårigheter. Stockholm: Lärarhögskolan.
Myrberg, M. & Lange, A. (2006). Konsensusprojektet. Skolverket.
Rossman, G. B. & Rallis, S. F. (2003). Learning in the field; An introduction to
qualitative research.Thousand Oaks: Sage Publications, Inc.
Sandberg, A. (2009). Med sikte på förskolan – barn i behov av särskilt stöd. Studentlitteratur AB, Lund.
Skolverket. (2011). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet – Lgr 11. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (1998). Läroplan för förskolan – Lpfö 98. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2003) Språket lyfter. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2010). Rustad att möta framtiden? PISA 2009om 15-åringars läsförståelse och
kunskaper i matematik och naturvetenskap. Stockholm: Fritzes. ISBN: 978-91-86529-22-2.
Skolverket (2007a). PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs 4-
i Sverige och världen. Skolverket rapport 305.
Skolverket (2007b). PISA 2006. 15-åringars förmåga att förstå, tolka och
reflektera - naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Skolverket Rapport 306.
Stukát, S. (2007). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, A. (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Svensson, A. (1995). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2005). Lärande & kulturella redskap, om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm; Norstedts Akademiska förlag.
Trageton, A. (2005). Att skriva sig till läsning – ITK i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2011). Forskning pågår – individens lärande. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet.
49
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse – lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur och kultur.
Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society. The development of higher psychological processes. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.
50 Bilaga 1
Hej!
Jag heter Katarina Håkansson, är utbildad förskollärare och har de senaste 2 ½ åren läst utbildning till specialpedagog (på halvfart) samtidigt som jag arbetat. Nu är jag i slutfasen av min utbildning och ska under vårterminen skriva mitt examensarbete. Arbetet ska handla om förskoleklassbarnens språkutveckling, den tidiga läsutvecklingen samt om läsvanor och läsintresse.
Jag är intresserad av att få höra om hur ert barns språkutveckling har sett ut från att de var små fram tills nu. Jag vill också veta hur era läsvanor i hemmet ser ut och hur ni uppfattar ert barns läsintresse och intresse av bokstäver mm. Dessutom vill jag undersöka hur barnen själva uppfattar och beskriver olika aktiviteter som handlar om böcker och att läsa. Jag vill också ta reda på hur långt barnen har kommit i sin tidiga läsutveckling.
För att kunna besvara dessa frågor behöver jag samla in material genom enskilda intervjuer med fem barn i förskoleklassen, deras föräldrar och pedagog. Jag hoppas på ert deltagande för kunna genomföra dessa intervjuer. Intervjuerna kommer att spelas in men anonymiseras i arbetet när jag lyssnat på dem. Deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas (tills den dag arbetet publiceras) om man väljer att vara med och sen ändrar sig. Allt material behandlas konfidentiellt. Jag behöver er skriftliga tillåtelse för att intervjua era barn. Varje intervjutillfälle tar ca 20 minuter. Jag hoppas på ert deltagande och om ni väljer att delta ber jag er kontakta mig för bokning av intervjudatum, tel. Har ni frågor eller funderingar kring detta får ni också gärna kontakta mig!
Med vänliga hälsningar Katarina Håkansson
O Jag ger tillstånd till att mitt barn och jag själv vid olika tillfällen deltar i undersökningen. O Jag ger inte tillstånd till att mitt barn och jag själv deltar i undersökningen.
Barnets namn: Datum:
51
Bilaga 2
Intervjumall för föräldrar och pedagoger Språkutveckling:
Joller, samspel, förståelse, debut första orden, ordförråd, meningar, berättande, uttal, förståelse, rim och ramsor, sånger, hitta ord/lära nya ord, förståelse av uppmaningar/instruktioner, kommunikativt samspel, återberätta, språklig medvetenhet, intresse, motivation, koncentration.
(Till pedagoger även: Hur stöder ni barnet i den språkliga utvecklingen i förskola/ /förskoleklass/ skola?)
Läsvanor och läsintresse i olika åldrar:
Vad är det som gör att ni läser, hur, när, på vilket sätt, hur ofta/länge, vad, faktaböcker/skönlitteratur, favoritböcker, vem tar initiativ till läsning/val av böcker, var kommer böckerna ifrån, hur högt skattar ni/barnet läsning som aktivitet, förskola/hem?
Skriftspråklig utveckling:
Vid vilken ålder, rim och ramsor, låtsasläser, hur lärt sig bokstäver, läsa/skriva, förskola, förskoleklass, läser för andra, böcker, TV/data, läsa/skriva i andra sammanhang, initiativ till denna typ av aktiviteter. (Till pedagoger även: Hur identifierar ni barn på förskola/förskoleklass/skola som behöver extra stöd i sin skriftspråkliga utveckling?)
(Till pedagoger även: Vilka metoder använder ni er av vid läs- och skrivinlärningen?)
Samverkan och samarbete:
Tips, stöd och råd, förskola, förskoleklass, skola. Hur någon på förskola/skola (har ni pedagoger) diskuterat med er (med föräldrar) om vikten av t.ex. högläsning för språkutvecklingen och framtida läs- och skrivutvecklingen? Dåtid, nutid och framtid.
Egna erfarenheter, upplevelser och vanor:
Läsintresse, läsvanor, tankar och syfte med högläsning, dåtid/nutid/framtid, medvetna/uttalade strategier för inlärning/framtida skolgång.
Till pedagoger även: Skoldagen:
Kan du kortfattat beskriva hur en dag ser ut i skolan för förskoleklassbarnen
52
Bilaga 3
Intervjumall för förskoleklasselever
Hur lärde du dig läsa?
Varför behöver man kunna läsa?
Hur tycker du det är att läsa?
Hur tycker du själv att du läser?
Hur ofta läser någon högt för dig i skolan?
Hur ofta läser någon högt för dig där hemma?
Övrigt som du vill berätta?
53