5. RESULTAT/ANALYS
5.3 Långsiktig påverkan – livet utanför Instagram
Denna studies resultat går emot tidigare forskning som visar att Instagram inte har negativ påverkan på användarnas psykiska välmående. Enligt Mackson et al. (2021) mår de som använder Instagram bättre än de som inte gör det. Deras undersökning visar att de som använder Instagram har mindre ångest, depression, och känsla av ensamhet än de som inte använder appen, samt högre självkänsla.
Denna studies resultat visar att fem av sex intervjupersoner upplever ångest, depressiva tankar och lägre självkänsla när de använder Instagram. De uttrycker även att de kan känna att de inte har lika roligt som andra, och att andra gör saker medans de sitter hemma själva, vilket kan tolkas som en känsla av ensamhet. Det är tydligt att majoriteten av intervjupersonernas självbild utifrån aspekterna utseende, mående och tillvaro påverkas av Instagram. Men när de får direkta frågor om hur de påverkas går det att tolka deras svar som att de inte tidigare har reflekterat över hur mycket Instagram faktiskt påverkar dem.
Kvinna 3: “Ja alltså jag tror att man påverkas mer än vad man tror. Jag har ju faktiskt haft vissa perioder när jag tagit bort Instagram, kanske någon månad. För att jag har känt att
det är jobbigt att se vad alla andra gör hela tiden och vad trevligt de har det, så kanske man inte själv gör så mycket den perioden. Och det tycker jag är jätteskönt. Så det är väl det, jag skulle säga att jag påverkas mycket när jag ser att andra gör mycket saker och så.”
Kvinna 6: “Jaha, hur det påverkar mig… Mer än vad man tror tänker jag. Ja… Man får ett ideal som man vill uppfylla eller man ser någonting som man tycker är fint eller som ser bra ut och så vill man kanske se ut så eller efterlikna, ja men försöka ha det den personen har och lite det som man själv inte kan uppnå eller ja, det kan ju bara vara nått man tycker är fint men man vet att man är så långt ifrån och det skapar komplex.”
Det går att konstatera att Instagram påverkar intervjupersonernas självbild på ett negativt sätt. De ifrågasätter sig själva, vill förändra sig själva och uttrycker känslor som går att tolka som att de är missnöjda med sin tillvaro. De uttrycker att dessa känslor främst uppkommer när de aktivt använder appen och majoriteten av dem säger att det inte är långvariga känslor. Men här blir det samtidigt motsägelsefullt. Ett exempel på det följer nedan:
Kvinna 5: “Ja i stunden så är det väl liksom så här, ja, typ att man önskar att man var snyggare men sen bryr jag mig inte, det rinner av ganska snabbt, det är ingenting jag går och grubblar på.”
Kvinna 5: “/…/ man har ju haft
I
nstagram sedan man var så himla ung, så att… Jag vet inte. Alltså jag är ändå nöjd med mig själv, men ibland kan man ändå känna att man vill ha en annan näsa eller en annan kropp, alltså sånt som man kanske inte hade tänkt annars men det vet jag inte för man är ju så van vid det eftersom att man har haft det så länge.”På liknande sätt är fler intervjupersoner motsägelsefulla i deras svar. Det verkar som att trots att de negativa och jämförande tankarna rinner av snabbt eller inte har någon längre påverkan, så bär de ändå med sig dem omedvetet utanför Instagram och det finns återigen spår av negativa
etiketter med jämförande underton: “Hon är snyggare än mig”, “Hon har ett roligare liv” är bara några exempel.
Kvinna 1: “Jag känner inte den pressen i alla fall. Men jag kan tänka mig att yngre kan känna. /…/ Jo men att man måste vara på ett speciellt sätt i sina publiceringar och överlag på Instagram.”
Kvinna 6: “Jag tror att förut påverkades jag nog bra mycket mer av det, men nu är det inte lika mycket. Men det är klart… Sen tror jag också att det sätter sig lite omedvetet.
Att man får en bild av hur man vill vara. Det är ingen som har sagt vad som är rätt och fel men ändå har man en ganska tydlig bild av hur man vill se ut och varför och det tror jag är på grund av sociala medier och
I
nstagram.”Trots att denna studie har undersökt hur unga kvinnors självbild påverkas av Instagram är det viktigt att inte bara se till scenen Instagram och intervjupersonernas uppträdanden där. För att få ett bredare perspektiv över hur appen påverkar kvinnornas självbild måste en förstå att en individ som använder Instagram befinner sig på två platser samtidigt och att konceptet av tid och rum har förändrats (Giddens, 2005).
Det är ett resultat av en medialisering som förändrar villkoren för Goffmans teatermodell. Denna studies resultat visar att intervjupersonerna är medvetna om att de ständigt är betraktade och det går att konstatera att individerna mentalt befinner sig på frontstage när de använder Instagram, men deras fysiska kropp kan befinna sig hemma själv utan något slags socialt sammanhang, vilket gör att individen hamnar både på frontstage och backstage eller mellan de båda. Det leder oss in på Joshua Meyrowitz (1985) och hans middle region. På Meyrowitz (1985) tid talade han om elektronisk medias påverkan på individer och sociala scener, men det är över 35 år sedan och mycket har skett i den tekniska utvecklingen samt i mediernas utveckling. I dag har vi smartphones, en liten dator vi konstant kan bära med oss i fickan. Vi är ständigt uppkopplade på internet och på helt nya sociala rum som vuxit fram i takt med medialiseringen. Instagram är
bara ett av många sociala medium där individerna psykiskt kan befinna sig i ett socialt sammanhang och på en social scen utan att faktiskt vara där fysiskt.
Denna studie ser ett mönster som tyder på att intervjupersonerna hamnar i en middle-region där de pendlar mellan frontstage och backstage. Deras svar tyder på att de har olika bilder och önskan av hur deras tillvaro, utseende och mående ska vara/se ut beroende på vilken scen de står på och om den scenen är fysisk eller ej. När de använder Instagram jämför de sig med personer som har en helt annan tillvaro än vad de själva har och kan då känna ett missnöje över sin egna tillvaro, likaså gället för utseende och mående. Två intervjupersoner uttrycker att de känner sig misslyckade när de ser andra som enligt dem har en roligare, mer aktiv och åtråvärd tillvaro, men när de berättar vidare säger de sedan att de egentligen inte vill leva som personen de jämfört sig med.
Kvinna 2: “Ja men det skulle då kunna vara…vad kan det vara. Men vad som helst egentligen, någon har köpt ett nytt hus kanske med sin kille, då blir man så här jaha vad kul här sitter jag i min lägenhet/…/”
Forskaren: “Hur får det dig att känna?”
Kvinna 2: “/…/Man blir lite så här åh varför är inte det där jag typ. Men ganska snabbt så går det ändå över, för det kanske inte heller alltid är det jag, alltså när man tänker efter så kanske det inte är det jag vill ha i alla fall.”
Om man ser till Giddens (2005) beskriver han moderniteten som mycket mer dynamisk än föregående tidsepoker. Han menar att sociala förändringar sker mycket snabbare än tidigare, även i dess omfattning och djuphet som på så sätt påverkar redan existerande social normer och beteenden. Som tidigare nämnt menar Giddens (2005) att individer även är mer reflexiva i dag än vad de varit tidigare. Om man ser på hur intervjupersonerna upplever att deras självbild påverkas av Instagram utifrån både Giddens (2020) teori om reflexiv identitet, Goffmans (2020) teatermodell och Meyrowitz (1985) utvecklade teori om frontstage och backstage är det inte
konstigt att det blir en negativ påverkan på hur de uppfattar sin självbild. Goffman (2020) menar att när individen befinner sig på fronstage finns de styrande mekanismerna alltid närvarande i form av normer, vanor, förväntningar, uppfostran och regler. Det tar sig form som ett ständigt anpassningstryck som kan upplevas som ett socialt tvång att anpassa sig efter. Ett av de grundläggande begreppen i Goffmans (2020) teori är intrycksstyrning vilket innebär att individerna ständigt måste styra vilka intryck de gör på andra, eller med andra ord, vilka uttryck de ger ifrån sig. Samtidigt menar Giddens (2005) att de sociala förändringar sker snabbare än någonsin och att den reflexiva individen ständigt vill spegla samhället. Det skulle innebära att intervjupersonerna ständigt måste hålla sig uppdaterade och observera hur de förväntas vara, vad de förväntas göra, hur de förväntas se ut och hur de förväntas må samtidigt som de ständigt måste vara beredda på att förändra alla dessa aspekter då de sociala förändringarna kan svänga när som helst. Det är därför inte konstigt att ord som ångest, deppig och stress dyker upp när intervjupersonerna beskriver sin Instagram-användning.
Slutligen kan denna studie konstatera att intervjupersonerna upplever att deras självbild påverkas negativt av Instagram på grund av att de ständigt jämför sig vilket leder till att de känner sig otillräckliga när de kommer till både utseende och tillvaro, det leder i sin tur till att de mår sämre, vilket också blir ett jämförande med hur de upplever att andra mår. Detta tar sig även uttryck i hur de tänker kring sina egna uppdateringar, där de har höga krav på sitt innehåll och jämför det med andras.