Uppsatsens slutgiltiga resultat visar att majoriteten av intervjupersonerna upplever att deras självbild påverkas negativt av sitt Instagram-användande. Denna studie har definierat och avgränsat ordet självbild till tre delar: Utseende, mående och tillvaro, var av alla blir påverkade av Instagram.
Det som utgör den negativa påverkan på intervjupersonernas självbild grundar sig främst i ett ständigt jämförande med andra på appen. Detta tar form både när de producerar och konsumerar
innehåll, men främst det senare vilket leder till ångest, depressiva tankar samt missnöje med sin egen tillvaro och sitt utseende. Dessa tankar och känslor är främst närvarande när intervjupersonerna använder appen, men kan även återkomma vid andra tillfällen och påverka deras mående och syn på sitt utseende och tillvaro.
Tidigare forskning har sett ett samband mellan daglig Instagram-användning och en ökning av självobjektifierande tankar och känslor samt objektifiering på egenskapsnivå, alltså att individen är så van att bli objektifierad att det har blivit en bestående personlig egenskap hos denne (Garcia et al., 2020).
Även denna studies resultat visar på att ett mönster av att självobjektifiering tar sig uttryck hos intervjupersonerna, då de säger att de jämför sitt utseende och andra aspekter av sig själva med andra användare. Det är tydligt att intervjupersonerna ständigt står på frontstage och måste prestera framför åskådarna och anpassa sig efter de krav som finns på just den sociala scenen, i detta fall Instagram. Här ser vi också ett mönster att det sker en objektifiering på egenskapsnivå, då intervjupersonerna säger att de vill uppfattas som duktiga, roliga och intressant i sina publiceringar. För att lyckas måste de konstant anpassa sig till de outtalade normer som florerar på Instagram, det sker genom Goffmans (2020) intrycksstyrning som blir tydligt då intervjupersonerna säger att de lägger stor vikt vid vad de publicerar.
Sherlock och Wagstaff (2019) har i deras studie sett ett tydligt samband mellan daglig
I
nstagram-användning och depressiva symptom, självkänsla och ångest för fysiskt utseende. Det visade också att tiden användarna spenderade på appen hade en betydande effekt på det psykiska måendet i form av ångest och kroppsbildstörningar. Även denna studies resultat visar att intervjupersonernas mående och syn på sitt fysiska utseende påverkas negativt i samband med att de använder Instagram. Förutom det har denna studie utvecklat detta vidare och undersökt aspekten tillvaro, även den visade sig påverkas negativt. Men intervjupersonerna påstår att de negativa känslorna rinner av dem snabbt, dock tyder deras svar på att Instagram och världen utanför Instagram flyter ihop och att negativa känslor kan bli mer bestående eftersom att de flera gånger dagligen jämför sina liv som pågår fysiskt med andras liv som de bara får en liten inblickav på appen. Hälften av intervjupersonerna säger att de har behövt begränsa sitt Instagram-användande på grund av hur det påverkat dem, så uppenbarligen har det en stor inverkan på deras självbild även om de inte är aktiva.
Denna studie kan konstatera att Instagram-användning påverkar självbilden. Enligt Cullberg (2020) har det alltid varit viktigt för individer att få bekräftelse på sin person.
Intervjupersonernas svar gör det tydligt att de förväntar sig en viss bekräftelse i form av likes och kommentarer på det de lägger ut innehåll på Instagram. De säger att de blir glada när de får den respons de vill ha, men när den uteblir ifrågasätter de innehållet och undrar om de verkligen duger. Det går att tyda intervjupersonernas behov av respons på appen som att Instagram har blivit ett forum för att leta bekräftelse där andras respons blir viktigare än individens egna åsikt om sitt innehåll. Det krävs då att individen är reflexiv för att ständigt hänga med i de snabba svängarna som äger rum i dagens samhälle och därmed även på Instagram (Giddens, 2005).
Efter att ha analyserat och tolkat resultatet ser denna studie att det inte är så konstigt att dessa aspekter i självbilden påverkas av Instagram då individen utsätts för ett konstant föränderligt flöde de försöker anpassa sig efter och jämför sig med, samtidigt som de bygger sin självbild genom bekräftelse. Det går att sammanfatta med Giddens teori om reflexiv identitet då individen genomgår ett ständigt sökande efter sin identitet som i detta fall påverkar självbilden och ställer sig frågorna: Vem är jag? Vad gör jag?
6.1 Vidare forskning
Förslag på fortsatt forskning inom detta är dels att göra samma studie på unga män för att se om resultaten skiljer sig åt. Det vore även intressant att göra en liknande studie på yngre kvinnor då vissa av intervjupersonerna uttryckte att Instagram hade större inverkan på deras självbild när de var yngre.
Då denna studie visar att Instagram påverkar självbilden och att en viktig aspekt handlar om hur mycket bekräftelse användarna får vore det intressant att undersöka på vilket sätt Instagram ger bekräftelse och om det eventuellt skapar ett nytt behov av bekräftelse. Går den till exempel att jämföra med att få beröm för sitt arbete eller att en närstående uttrycker att den tycker om en? En frågeställning skulle kunna lyda:
“Hur upplever användarna bekräftelsen de får på Instagram?”
För att ta reda på det skulle en mer psykologiskt inriktad undersökning behöva genomföras. Den skulle kunna fokusera på vilka känslor som intervjupersonerna upplever framkallas när den får bekräftelse från Instagram.