När de långsiktiga nyttorna med att sänka temperaturen i Borlänges fjärrvärmenät analyseras visar det på minskat behov av bränsle vilket medför stora minskningar av CO2-utsläpp men också ökade bränslekostnader.
Det är något som kan möjliggöra en ökad försörjningstrygghet, vilket på sikt kan vara av stor vikt då tillgången till biobaserade bränslen och avfall förmodas bli begränsad inom en överskådlig framtid. Att bränslekostnaderna ökar förklaras av att de antaganden som gjordes vid simulering av Borlänges fjärrvärmenät innebar att mindre avfallsförbränning sker, vilket i dagsläget ger intäkt och således ger avfall en negativ bränslekostnad. Det är svårt att avgöra om avfallsförbränning fortfarande kommer vara lukrativt vid den tidpunkten en fullständig omställning till 4GDH sker, då det till stor del avgörs av hur samhällets materialåtervinningsgrad förändras. Då det är tydligt att minskad avfallsförbränning leder till en mer klimatvänlig fjärrvärmeproduktion bör således policys och styrmedel som exempelvis EU:s klimattaxonomi stötta fjärrvärmebolag som arbetar proaktivt med att säkra en hållbar fjärrvärmeförsörjning i ett samhälle där materialåtervinningsgraden är mycket hög. Det minskade bränslebehovet skulle då på lång sikt kunna
möjliggöra ett lågt fjärrvärmepris, trots att avfallsförbränning inte skulle vara en tjänst som ger intäkter i och med än mer effektiv fjärrvärmetillförsel som nyttjar förnybara energikällor i större grad. Detta kan bidra till att öka fjärrvärmens konkurrenskraft gentemot individuella värmepumpar, vilka på senare tid har blivit allt mer vanligt förekommande. Ett lägre fjärrvärmepris är även positivt ur en social kontext då det möjliggör att fler har råd att ansluta sig till fjärrvärmenätet och på så sätt tryggas tillgången till hållbar energi för en större andel av befolkningen. Ett ökat antal fjärrvärmeanslutningar kombinerat med att fjärrvärmeproduktionen blir mer bränslesnål är även positivt ur ett miljömässigt perspektiv då det leder till minskade CO2-utsläpp för
uppvärmning av byggnader. Dock kan en sänkning av nättemperatur i kombination med fler anslutningar i periferin av fjärrvärmenätet leda till att problem med flaskhalsar ökar.
För att möjliggöra en storskalig omställning till 4GDH är investeringar på användarsidan en viktig aspekt i Borlänge. Med dagens produktionssystem är det möjligt att sänka temperaturen på fjärrvärmen men för att fjärrvärme av lägre temperatur ska kunna möta behovet i samtliga byggnader krävs det att individuella byggnadstekniska förutsättningar och uppvärmningssystemen ses över. I Borlänge finns det idag byggnader som inte möter de tidigare uppsatta kraven för att dra nytta av lågtempererad fjärrvärme, samt att nuvarande fjärrvärmecentraler i majoriteten av byggnader behöver uppdateras för att en fullständig omställning till 4GDH ska kunna ske. Ytterligare en faktor som begränsar en omställning till 4GDH är att BBR begränsar möjligheten att sänka tillförseltemperaturen till 50 °C. Som tidigare nämnt får temperaturen i installationer för cirkulerande tappvarmvatten inte understiga 50 °C i någon del av installationen för att undvika tillväxt av legionella. Därför kan tillförseltemperaturen enligt rådande lagstiftning inte sänkas till 50 °C grundat i att det sker förluster i systemen. Därmed finns det ett antal barriärer som i dagsläget förhindrar en fullständig omställning till 4GDH. Beräkning av de långsiktiga nyttorna bygger även på ett antal antaganden som inte är helt representativa för ett verkligt scenario. Exempelvis bygger beräkningar på antaganden om att driften av fjärrvärmeproduktionsanläggningarna ser ut som den gjorde under år 2020. Detta i kombination med varierande väderförhållanden och bränslepriser gör att det är svårt att förutspå hur produktionen kommer att se ut framöver, något som kan påverka resultatets validitet då det innebär osäkerhetsfaktorer för beräkningar kring ekonomi och CO2-utsläpp på lång sikt. Ett ytterligare antagande som har inverkan på resultatet är att vid
beräkning av fördelar med sänkta returtemperatur vid rökgaskondenseringen har tillförseltemperaturen hållits konstant. I ett verkligt scenario där ett fjärrvärmenät ställs om till 4GDH sänks även tillförseltemperaturen, om detta skulle göras i kombination med den ökade effektiviteten hos rökgaskondenseringen skulle pannorna med rökgaskondensering enligt tidigare beräkningar inte behöva värma fjärrvärmevattnet mer än 5 °C. Det öppnar upp för diskussion gällande hur mycket energi det egentligen då finns att hämta från rökgaserna i det scenariot. Således är det något som bör utredas vidare för att med större säkerhet kvantifiera nyttorna med en omställning till 4GDH.
Vidare har fallstudien i Borlänge begränsats till att fokusera på sänkta nättemperaturer och övriga fördelar med 4GDH har uteslutits. För att tillfullo dra nytta av fördelarna med 4GDH kan möjligheter till integrering av ytterligare värmekällor beaktas, som exempelvis integrering av solvärme eller geotermisk värme. Lägre nättemperaturer möjliggör att dessa värmekällor kan nyttjas mer effektivt för fjärrvärmeproduktion. För att ytterligare motivera en omställning skulle även en djupare undersökning gällande tillgången till lågtempererad spillvärme i Borlänge kunna genomföras. I bakgrundskapitlet nämndes mindre leverantörer som livsmedelsbutiker, konditorier och liknande skulle kunna vara potentiella leverantörer i ett lågtempererat fjärrvärmenät. Om nya värmekällor integreras i systemet, alternativt om värmelagring nyttjas, öppnar det upp för att kraftvärmeverken kan börja köras mer på marginalen och på så sätt kan deras lönsamhet ökas. Därför går det även att resonera kring vilket elpris och vilka emissionsfaktorer som bör användas vid analys av framtida nyttor med 4GDH för kraftvärmeverk. Det är även svårt att dra slutsatser kring hur elpriser och emissionsfaktorer för el kan komma att förändras framöver då även elmarknaden står inför stora förändringar framöver med en ökad elanvändning och en större andel intermittenta energikällor.
En ytterligare faktor värd att lyfta är att när temperaturen sjunker krävs det mindre pumparbete, vilket innebär att det krävs mindre el för distributionen av fjärrvärmen. Däremot kan minskade temperaturer även innebära att det krävs ökade flöden för att tillgodose användarsidan med värme, något som kan leda till högre pumparbete. Det är därför svårt att förutspå exakt hur pumparbetet kommer förändras vid en omställning till 4GDH och det har således uteslutits vid analys i denna rapport. Vid djupare utredning av eventuell omställning mot 4GDH bör dock det förändrade pumparbetet vara en aspekt som beaktas och utvärderas.