6.1 Omställning till 4GDH i Borlänge
6.1.2 Undersökta kundfall
I följande avsnitt presenteras val av tekniska lösningar och dimensionering för varje fall, de motiveras i detalj för att slutligen analyseras ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv som ligger till grund för bedömning om lösningen är något som bör undersökas vidare.
6.1.2.1 Allfarvägen 65
Dimensionering och val av lösning
Det totala dimensionerade effektbehovet för fastigheten är knappt 94 kW och specificeras iTabell 13. I detta fall utgör tappvarmvatten det största effektbehovet, vilket dels kan förklaras av att huset är nyrenoverat och således har ett lågt uppvärmningsbehov och dels av att det dimensionerande uppvärmningsbehovet baserades
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 101 111 121 131 141 151 161 171 181 191 201 211 221 231 241 251 261 271 281 291 301 311 321 331 341 351 361 Ef fek t [ M W ] Driftdagar
Borlänges fjärrvärmenät 4GDH
Bäckelund KVV avfall SSAB industriell restvärme Stora Enso KVV Biobränsle Bäckelund hetvattenpanna avfall Fjv från Falun
Före 4GDH 4GDH Besparingar 4GDH
Bränslekostnader (Mkr/år)
1,1 2,4 -1,3
CO2-utsläpp (ton CO2- eq/år)
på en genomsnittseffekt från kallaste vintermånaden då tillgängliga data begränsade möjligheterna att beräkna ett exakt dimensionerat uppvärmningsbehov. Fastighetens radiatorer antas vara dimensionerade för temperaturerna 60/40/20 °C men energirenovering av huset i kombination med att radiatorer generellt är något överdimensionerade gör att en tillförseltemperatur på 55 °C med en returtemperatur på 35 °C i radiatorsystemet bedöms vara rimlig. Tappvarmvattnet beräknas ha en temperatur på 55 °C vilket ger fjärrvärmen en returtemperatur på 18 °C. Antaget 3 °C differens mellan returtemperatur på sekundärsidan och primärsidan beräknas returtemperaturen från fastigheteten vara 28,9 °C.
Tabell 13. Dimensionerat effektbehov, tillförseltemperatur och returtemperatur för respektive uppvärmningssystem samt potentiell mixing-shunt alternativt stor värmeväxlare för Allfarvägen 65.
Det begränsade flödet i närliggande returledningar innebär att en lösning där fjärrvärmevatten från dessa nyttjas inte är aktuellt. Istället undersöks två andra lösningar för att möjliggöra fjärrvärmetillförsel med lägre temperatur. I den ena lösningen nyttjas befintlig framledning men med en ny fjärrvärmecentral för att sänka temperaturen i husets sekundärsystem och således få lägre returtemperaturer. Mängden producerad fjärrvärme till byggnaden blir därmed samma som i dagsläget. Den andra lösningen är att en mixing-shunt installeras där fjärrvärmevatten från framledning blandas med fjärrvärmevatten från husets egen returledning för att nå en tillförseltemperatur till huset på 60 °C. Se Figur 21 för hur lösningen kommer att se ut. Med denna lösning behöver cirka 35 % mindre fjärrvärme produceras i det dimensionerade fallet jämfört med dagsläget för att möta husets uppvärmnings- och tappvarmvattenbehov. I båda lösningarna bedöms de befintliga ledningarna till huset kunna nyttjas då de är något överdimensionerande i förhållande till det flöde som krävs.
Figur 21. Föreslagen lösning för Allfarvägen 65 där den gula linjen visar hur en potentiell mixing-shunt kan installeras för att möjliggöra ett flöde från returledning till framledning för att sänka temperaturen. Röd ledningen motsvarar befintlig framledning och blå ledning motsvarar befintlig returledning.
I Tabell 14 presenteras kostnader och årliga intäkter för den lösning där en mixing-shunt nyttjas. Då befintliga rör bedöms kunna nyttjas består investeringskostnaderna endast av kostnader för mixing-shunt, en ny
System Effektbehov [kW] Tillförseltemperatur [°C] Returtemperatur
[°C] Flöde [l/s] Radiator 28,8 55,0 35,0 0,35 Tappvarmvatten 65,0 55,0 18,0 0,40 Fjärrvärme, mixing-shunt 93,8 60,0 28,9 0,48 Fjärrvärme, stor växlare 93,8 77,0 28,9 0,75
fjärrvärmecentral samt installationskostnader för dessa. Då både tillförseltemperaturen till byggnaden och returtemperaturen från byggnaden sjunker med den nya lösningen erhålls intäkter för effektivare elproduktion, effektivare rökgaskondensering och mindre värmeförluster. Dessa intäkter kommer först att realiseras när hela nätets temperaturer har sjunkit till samma nivåer som i detta fall, men eftersom denna lösning är en bidragande del i att nå lägre temperaturer inkluderas dessa intäkter vid utvärdering av investeringens lönsamhet. De totala årliga intäkterna utgörs till omkring 40 % av minskade bränslekostnader vilket är något som kommer att realiseras direkt när lösningen är implementerad.
Tabell 14. Kostnader och intäkter med den lösning på Allfarvägen 65 som nyttjar en mixing-shunt.
I Tabell 15 presenteras kostnader och årliga intäkter för den lösning där en ny fjärrvärmecentral med större värmeväxlare nyttjas. Då befintliga rör bedöms kunna nyttjas består investeringskostnaderna endast av kostnader för en ny fjärrvärmecentral samt installationskostnader för denna. Då endast returtemperaturen från byggnaden sjunker med den nya lösningen erhålls intäkter för effektivare rökgaskondensering och mindre värmeförluster. Likt tidigare resonemang inkluderas dessa intäkter i lönsamhetskalkyl även fast de inte kommer att realiseras förrän hela nätets temperaturer sjunkit till likvärdiga nivåer. Då samma mängd värme av samma temperatur fortfarande behöver levereras till byggnaden så leder inte investeringen till några direkta minskade bränslekostnader.
Tabell 15. Kostnader och intäkter med den lösning på Allfarvägen 65 där en ny fjärrvärmecentral med större värmeväxlare nyttjas.
Utvärdering av vald lösning
I Tabell 16 presenteras de ekonomiska nyckeltal som används för att bedöma den ekonomiska lönsamheten för implementering av lågtempererad fjärrvärme på Allfarvägen 65. Det kan avläsas att NNV och IR är negativa för båda fallen vilket indikerar att investeringen inte är lönsam ur ett ekonomiskt perspektiv i dagsläget. PB-tiden för båda investeringarna är längre än de 20 år Borlänge Energi antar som ekonomisk livslängd vid investeringskalkyler. Implementering av lösningarna skulle även innebära undvikta CO2-utsläpp
vilka blir dubbelt så stora med en mixing-shunt som med en ny värmeväxlare, vilket kan avläsas i tabellen nedan.
Tabell 16. NNV, IR, PB-tid och undvikta CO2-utsläpp för de två undersökta lösningarna på Allfarvägen 65.
6.1.2.2 Maserfrakt, Gjutargatan 18
Dimensionering och val av lösning
I det dimensionerande fallet har byggnaden ett totalt effektbehov på omkring 100 kW där FTX-systemet står för knappt hälften av effektbehovet, se Tabell 17för detaljer. Det dimensionerande uppvärmningsbehovet är baserat på en genomsnittseffekt under kallaste månaden 2020 vilket innebär att det i realiteten är något större än beräknat värde. Dock har de delar av byggnaden som värms av FTX-systemet inga strikta temperaturkrav utan den varierar med utomhustemperaturen och brukar vara runt 15 °C under vintern. De radiatorer som finns beräknas vara dimensionerade för tillförseltemperatur på 60 °C och returtemperatur på 40 °C och står endast
Kostnader [kr] Intäkter [kr/år] Arbete 82 000 Elproduktion 50 Mixing-shunt 10 000 Rökgaskondensering 1 270 Fjärrvärmecentral 69 500 Värmeförluster 150 Mindre bränsle 970 Total 161 500 Total 2 440 Kostnader [kr] Intäkter [kr/år] Arbete 67 000 Elproduktion 0 Fjärrvärmecentral 43 300 Rökgaskondensering 1 270 Värmeförluster 50 Mindre bränsle 0
Total 110 300 Total årlig 1 320
Lösning NNV [kr] IR [%] PB-tid [år] Undvikta CO2-utsläpp [ton CO2-eq/år]
Mixing-shunt -124 900 -9 66,3 2,9
för 2 % av byggnadens uppvärmningsbehov. Golvvärmesystemet antas kräva en tillförseltemperatur på 38 °C och ha en avkylning på 10 °C. Tappvarmvattenbehovet är litet och antas ha en temperatur på 55 °C för att säkerställa att det inte finns risk för legionella.
Tabell 17. Effektbehov, tillförsel- och returtemperatur samt flöde för respektive uppvärmningssystem hos Maserfrakt. Samma data presenteras även för fjärrvärmen som föreslås användas från den befintliga framledningen respektive från returledningsanslutningen.
Då fjärrvärme till FTX- och golvvärmesystemet inte kräver höga tillförseltemperaturer och utgör en majoritet av fjärrvärmebehovet föreslås en lösning där fjärrvärme från den större returledningen mot Bäckelund nyttjas direkt för att möta fjärrvärmebehovet i dessa system. Returflödet i den stora ledningen har en temperatur omkring 45 °C och flödet antas vara mycket stort i förhållande till det flöde som byggnaden kräver då det är en större distributionsledning. För att möta fjärrvärmebehovet för tappvarmvatten och i radiatorsystemet nyttjas den befintliga framledningen där fjärrvärmen har en temperatur på 77 °C. Fjärrvärmen leds sedan till returledning via befintlig returledning från byggnaden och beräknas då ha en temperatur på 30 °C i det dimensionerande fallet, alltså omkring 1 °C lägre än i dagsläget. Se Figur 22 för föreslagen lösning. Med denna lösning kommer 68 % av energibehovet från fjärrvärme att mötas av fjärrvärme från returledningen.
Figur 22. Föreslagen lösning för att tillgodose Maserfrakts lokal med lågtempererad värme. Den gula linjen visar hur ett rör för att nyttja fjärrvärme från returledningen kan dras. De andra två ledningarna till fastigheten är befintliga och tillgodoser fastigheten idag med fjärrvärme.
I detta fall beräknas de befintliga rören kunna nyttjas för att möta värmebehovet för golvvärmen och radiatorsystemet. Därför presenteras kostnader för röret som krävs för att leda om vatten från returledningen, som beräknats vara antingen ett stålrör eller plaströr på 30 meter med DN40. Samtliga kostnader inklusive arbetskostnader för schaktning samt installation och kostnad för ny fjärrvärmecentral presenteras nedan i Tabell 18. Då både tillförsel- och returtemperaturen sjunker i den nya lösningen generas intäkter i form av
System Effektbehov [kW] Tillförseltemperatur [°C] Returtemperatur
[°C] Flöde [l/s] Radiator 2,0 60,0 40,0 0,02 FTX 48,0 42,0 30,0 0,96 Golvvärme 20,0 38,0 28,0 0,47 Tappvarmvatten 30,0 55,0 18,0 0,20 Fjärrvärme, framledning 32,0 77,0 30,0 0,22 Fjärrvärme, returledning 68,0 45,0 30,0 1,44
effektivare elproduktion, effektivare rökgaskondensering och mindre värmeförluster. Likt tidigare resonemang inkluderas dessa i lönsamhetskalkyler även fast de inte kommer uppstå förrän hela nätets temperatur har sänkts. Tabell 18. Kostnader och potentiella intäkter för implementering av lösning som kan tillgodose Maserfrakt med lågtempererad värme.
Utvärdering av vald lösning
I Tabell 19 nedan presenteras de beräknade ekonomiska nyckeltalen kring den presenterade lösning. Utifrån NNV, IR och PB-tid kan det konstateras att investeringen är lönsam både när stål- och plaströr används. En något större lönsamhet påvisas då stålrör används. Investeringen innebär även stora undvikta CO2-utsläpp,
vilka även de presenteras i Tabell 19.
Tabell 19. NNV, IR, PB-tid och undvikta CO2-utsläpp för presenterade lösningar till Maserfrakts godsterminal.
6.1.2.3 Bilhall på Singelgatan 5
Dimensionering och val av lösning
Det totala dimensionerande effektbehovet från fjärrvärme beräknades till 83,4 kW, se Tabell 20 för detaljer. Detta beräknas kunna mötas med hjälp av ett flöde på omkring 1,18 l/s i det dimensionerande fallet vilket är baserat på beräkningar med DVUT i Borlänge. Majoriteten av effektbehovet kommer från golvvärme vilket endast kräver 38 °C tillförseltemperatur i sekundärsystemet, returtemperaturen från golvvärmen varierar beroende på komforttemperatur i delen av byggnaden det värmer upp. Det är antaget att returtemperaturen alltid är 7 °C högre än inomhustemperaturen i det dimensionerande fallet. Radiatorsystemet antas ha en tillförseltemperatur på 55 °C och ge en returtemperatur på 35 °C. Baserat på dessa behov antas en tillförseltemperatur i fjärrvärmenätet på 58 °C vara tillräckligt hög i det dimensionerande fallet. Vad som hindrar lägre tillförseltemperaturer är att det finns ett tappvarmvattenbehov och att mindre delar av bilhallen värms upp med radiatorer. Om en lösning där fjärrvärme tillförs byggnaden i två separata ledningar implementeras, skulle tillförseltemperaturen till golvvärmen kunna sänkas ytterligare. En tillförseltemperatur i fjärrvärmenätet på 58 °C ger en returtemperatur på 27,8 °C från Bilhallen.
Tabell 20. Beräknade värden för det dimensionerande fallet i Bilhall på Singelgatan 5.
Den lösning som rekommenderas för att möjliggöra en tillförseltemperatur på 58 °C är att nyttja en mixing- shunt där returflödet i närliggande ledning blandas med fjärrvärmevatten från framledningen, se Figur 23för föreslagen lösning. Returflödena från de två närliggande bilhallarna på Singelgatan 1 och Singelgatan 3 utgör den totala mängden vatten i returledningen som ligger närmast den undersökta byggnaden. Flödet i ledningen hade under december månad en temperatur på 39,8 °C och var av storleken 0,6 l/s. Därmed bedöms det finnas förutsättningar för att implementera en mixing-shunt för att möjliggöra lågtemperad fjärrvärme i byggnaden. Enligt beräkningar bör energibehovet för byggnaden kunna tillgodoses till knappt 35 % av energi från returledningar och omkring 59 % av flödet till byggnaden kommer från returledningen, vilket motsvarar i
Kostnader [kr] Intäkter [kr/år]
Arbete 52 300 Elproduktion 310
Rör stål/plast 4 700/12 000 Rökgaskondensering 3 570 Fjärrvärmecentral 107 500 Värmeförluster 710
Pump 2 900 Mindre bränsle 18 480
Totalt 167 400/174 700 Total årlig 23 070
Lösning NNV [kr] IR [%] PB-tid [år] Undvikta CO2-utsläpp [ton CO2-eq /år]
Stålrör 114 400 12,5 7,3 29,1
Plaströr 107 400 11,8 7,6 29,1
System Effektbehov [kW] Tillförseltemperatur [°C] Returtemperatur
[°C] Flöde [l/s] Golvvärme 47,4 38,0 28,0/25,0/22,0 0,91 Radiator 6,0 55,0 35,0 0,08 Tappvarmvatten 30,0 55,0 18,0 0,20 Fjärrvärme, primär 83,4 58,0 27,8 1,18
princip allt tillgängligt returvatten i det dimensionerande fallet. För denna lösning är det svårt att hitta en optimal placering av avledningen från returen och det är stor risk att rundgång uppstår, något som kan innebära att denna lösning i ett verkligt scenario blir mindre lönsam eller tekniskt svår att implementera.
Figur 23. Föreslagen lösning för att tillgodose Bilhallen med lågtempererad fjärrvärme, där den gula linjen representerar ett rör som leder returvatten fram till en mixing-shunt.
I Tabell 21 presenteras uppskattade kostnader och intäkter för föreslagen lösning till bilhallen på Singelgatan 5. Kostnader för vald lösning till Bilhallen utgörs av kostnader för mixing-shunt och fjärrvärmecentral samt installationskostnader för dessa. Dessutom bedöms 110 meter singelrör av antingen stål med DN40 eller PEX- material med DN40 behöva läggas för vilka det tillkommer kostnader för schaktning. Intäkterna utgörs dels av intäkter för ny såld fjärrvärme då bilhallen är en ny fjärrvärmekund samt minskade bränslekostnader jämfört med om konventionell fjärrvärme hade nyttjats istället. Dessutom är både tillförseltemperaturen till byggnaden och returtemperaturen från byggnaden lägre än vid nyttjandet av konventionell fjärrvärme vilket gör att intäkter för effektivare elproduktion, effektivare rökgaskondensering och mindre värmeförluster inkluderas i lönsamhetskalkyl.
Tabell 21. Kostnader och intäkter med föreslagen lösning för att ansluta den planerade bilhallen på Singelgatan 5 till Borlänges fjärrvärmenät.
Kostnader Intäkter [kr/år]
Arbete 596 600 Elproduktion 100
Mixing-shunt 10 000 Rökgaskondensering 2 760 Fjärrvärmecentral 87 700 Värmeförluster 300 Rörkostnader 17 300/43 900 Mindre bränsle 3 640
Pump 2 900 Fjärrvärmeintäkt Beror på fjärrvärmepris
Totalt 714 500/741 142 Totalt 6 800 + fjärrvärmeintäkt
Utvärdering av vald lösning
I Tabell 22 presenteras beräknade ekonomiska nyckeltal för presenterad lösning för Bilhallen. Det kan konstateras att givet dagens förutsättningar och de antaganden som gjorts är investering i föreslagen lösningen inte lönsam grundat i ett negativt nettonuvärde samt en lägre internränta än Borlänge Energis diskonteringsränta. Investeringen innebär dock undvikta CO2-utsläpp, som även de presenteras i Tabell 22.
Tabell 22. NNV, IR, PB-tid och undvikta CO2-utsläpp för presenterad lösning till Bilhallen antaget befintligt fjärrvärmepris.
Lösning NNV [kr] IR [%] PB-tid [år] Undvikta CO2-utsläpp
[ton CO2-eq]
Stålrör -129 000 2,7 15,4 18,2
Plaströr -154 300 2,3 15,9 18,2
.
6.1.2.4 Bältartäppan 7, Siljansvägen/Vintervägen
Dimensionering och val av lösning
Det totala dimensionerade effektbehovet för alla tre fastigheterna beräknades till 124 kW där tappvarmvatten utgör merparten av fjärrvärmebehovet, se Tabell 23. Att tappvarmvatten utgör en så pass stor del av fjärrvärmebehovet beror på att uppvärmningsbehovet beräknades baserat på bostadsbolagets egen målsättning om genomsnittligt uppvärmningsbehov för nybyggnationer, vilket innebär att det i det dimensionerande fallet förmodligen är något högre. Gällande beräkning på golvvärmen genomfördes samma antaganden om tillförsel- och returtemperaturer som i tidigare fall, vilket i det här fallet gav en returtemperatur på 28 °C. Radiatorsystemet antas ha en tillförseltemperatur på 55 °C och ge en returtemperatur på 35 °C. En tillförseltemperatur på primärsidan på 58 °C antas vara tillräcklig för att möta det totala värmebehovet, vilket ger en returtemperatur på 29 °C.
Tabell 23. Effektbehov, tillförsel- och returtemperatur samt flöde för uppvärmningssystem och tappvarmvatten på Bältartäppan 7. Samma data presenteras även för fjärrvärmen på primärsidan.
System Effektbehov [kW] Tillförseltemperatur [°C] Returtemperatur
[°C] Flöde [l/s] Golvvärme 13,7 38,0 28,0 0,33 Radiator 24,8 55,0 35,0 0,30 Tappvarmvatten 85,5 55,0 28,0 0,50 Fjärrvärme, primärsidan 124,0 58,0 29,0 1,13
Hos SSAB finns i dagsläget outnyttjad restvärme lagrad i deras stålrullar med en temperatur på 60 °C. Värmen är av tillräckligt hög temperatur för att kunna möta de tidigare nämnda temperaturkraven på Bältartäppan 7. Därför föreslås en lösning liknande den i Figur 24 där två nya 100 meter långa twinrör med DN100 nyttjas för att transportera den lågtempererade värmen från SSAB till fastigheterna på Bältartäppan. Ledningar av en något större dimension än vad som krävs för endast Bältartäppan valdes till denna lösning för att möjliggöra att minst tio ytterligare likvärdiga fastigheter ska kunna anslutas i framtiden. För att möjliggöra lösningen krävs det att ett nytt system implementeras för att ta tillvara på restvärmen i SSAB:s stålrullar.
Figur 24. Föreslagen lösning för att tillgodose fastigheterna på Bältartäppan med lågtempererad restvärme från SSAB.
Samtliga kostnader för implementering av lösningen på Bältartäppan 7 presenteras i Tabell 24, vilka utgörs av arbetskostnader som schaktning, kostnad samt installering av fjärrvärmecentral och rörkostnader. Kostnader för att möjliggöra tillvaratagande av restvärme från SSAB är svåra att uppskatta och således undersöks ett antal scenarion där Borlänge Energi betalar olika mycket för denna investering. Det är inte klarlagt hur restvärmen ska tas vara på och vem som ska stå för investeringen för att möjliggöra det. Restvärme antas köpas från SSAB till genomsnittspriset på industriell restvärme som är 171,2 kr/MWh. Intäkterna utgörs bland annat av fjärrvärmeintäkten då Bältartäppan är en ny kund. Ett fjärrvärmepris behöver sättas baserat på kostnaden för detta, vilket medför att även det är något som är svårt att räkna på i dagsläget. Enligt tidigare resonemang räknas även undvikt bränsle som en intäkt.
Tabell 24. Kostnader och intäkter för lösning på Bältartäppan.
Utvärdering av vald lösning
Utifrån Tabell 25 kan det avläsas att lönsamheten av investeringen för Borlänge Energi varierar beroende av hur stor andel av kostnaden för att ta vara på spillvärmen från SSAB de står för. Antaget att SSAB står för hela kostnaden visar de ekonomiska nyckeltalen på att det är en lönsam investering. Om däremot Borlänge betalar 500 000 kr eller mer kommer investeringen inte att vara lönsam. Nämnvärt är att större rör än nödvändigt har använts vid kostnadsuppskattningar för att möjliggöra att fler kunder kan anslutas i framtiden, vilket kan innebära att investeringen på sikt kan bli mer lönsam än vad de ekonomiska kalkylerna visar på. Med vald rördimension finns det möjlighet att tillgodose minst tio likvärdiga fjärrvärmekunder med fjärrvärme från SSAB genom denna ledning.
Kostnader [kr] Intäkter [kr/år]
Arbete 381 200 Fjärrvärmeintäkt Beror på fjärrvärmepris och kostnad för spillvärme Fjärrvärmecentral 89 200 Undvikt bränsle 8 100
Rör 65 000
Möjliggöra spillvärme
Beror på om SSAB betalar Totala kostnader 535 400 + kostnad
att möjliggöra spillvärme
Tabell 25. Ekonomiska mätetal och undvikta CO2-utsläpp för föreslagen lösning på Bältartäppan. Storleken på Borlänge Energis kostnad för att möjliggöra nyttjande av spillvärme i SSAB:s stålrullar har varierats. Fjärrvärme antas säljas till ett genomsnittspris på 638,6 kr/MWh och priset på spillvärme antas vara 171,2 kr/MWh.
Lösning NNV [kr] IR [%] PB-tid [år] Undvikta
CO2-utsläpp [ton CO2-eq]
SSAB betalar 96 300 7,1 10,5 10,3
Borlänge Energi betalar 500 000 kr -379 900 -0,1 20,3 10,3 Borlänge Energi betalar 1 000 000
kr
-856 100 -3,6 30,1 10,3
Från Figur 25 kan det avläsas att det är möjligt att ta ett betydligt lägre pris på den lågtempererade fjärrvärmen än vad Borlänge Energi tar i dagsläget. Ett fjärrvärmepris över 560 kr/MWh visar fortfarande på en lönsamhet i investeringen, jämförs detta med dagens pris medför det att fjärrvärmepriset minskar med drygt 78 kr/MWh för konsumenten. Detta är dock baserat på antaganden om att SSAB står för investeringskostnader för insamling och distribution av värmen internt i deras anläggning. Figuren visar på att en förändring av fjärrvärmepriset med 50 kr/MWh leder till att NNV ändras med omkring 60 000 kr.
Figur 25. Visar hur NNV varierar med fjärrvärmepriset för investering vid Bältartäppan, antaget att Borlänge Energi inte betalar något för att möjliggöra spillvärme från SSAB:s stålrullar.
6.1.2.5 Vattumannen 1, Röda vägen/Thenstedsgatan/Läroverksgatan
Dimensionering och val av lösning
Vid beräkning av dimensionerande lösning för planerade fastigheter på Röda Vägen har en energiberäkning på ett exempelhus nyttjats, kvarteret antas bestå av fyra sådana fastigheter där varje fastighet antas ha en separat fjärrvärmecentral. Det dimensionerande uppvärmningsbehovet är baserat på en genomsnittseffekt under kallaste månaden och det är således möjligt att det i realiteten är högre än det värde som används för beräkningar. I Tabell 26 presenteras detaljer kring dimensionerande effektbehov och tappvarmvatten står för majoriteten av de cirka 80 kW som varje byggnad kräver. Byggnaden antas nyttja radiatorer som kräver en
-100000 -80000 -60000 -40000 -20000 0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 500 520 540 560 580 600 620 640 NNV ( kr ) Fjärrvärmepris (kr/MWh)
NNV där SSAB står för investering
tillförseltemperatur på 45 °C och ger en returtemperatur på 35 °C. För att undvika risk för legionella har tappvarmvattnet en temperatur på 55 °C. För att möta uppvärmnings- och tappvarmvattenbehovet i byggnaderna antas en tillförseltemperatur på 58 °C vara tillräcklig och detta kräver ett flöde på 0,76 l/s. Returtemperaturen beräknas bli 29 °C från dessa byggnader.
Tabell 26. Effektbehov, tillförsel- och returtemperatur samt flöde för uppvärmningssystem för Röda vägen. Samma data presenteras även för fjärrvärmen på primärsidan.
För att möjliggöra en tillförseltemperatur på 58 °C föreslås en lösning där fjärrvärme från närliggande större