Alla de utvalda fallen bedömdes vara väl lämpade för 4GDH enligt framtagna kriterier samtidigt som 4GDH endast i det fall där Maserfrakts godsterminal undersöktes visade sig vara en ekonomiskt och miljömässigt hållbar lösning som bidrar till ökad tillförseltrygghet. Detta visar på att en omställning till 4GDH i befintliga fjärrvärmenät kräver långsiktig och noggrann planering för att det ska bidra till en mer hållbar utveckling där rätt lösningar implementeras vid rätt tidpunkt.
En aspekt att ha i åtanke i samtliga fall är att tryck och tryckfall inte har tagits hänsyn till, detta är en aspekt som bör undersökas innan någon presenterad lösning kan implementeras. Värt att notera är även att det blir dyrare att nyttja plaströr än att nyttja stålrör i de två fall där bägge lösningar utvärderades. Detta är något som går emot vad litteraturen säger och skulle kunna förklaras av att rörpriser endast hämtades från en tillverkare vilken skulle kunna avvika mot branschens genomsnittspris. Det kan även bero på att plast inte är ett vanligt alternativ på marknaden i dagsläget och ännu inte massproduceras, vilket skulle kunna innebära att försäljningspriset är dyrare jämfört med stålrör trots att materialkostnaderna egentligen är billigare. Ytterligare en faktor som skulle kunna innebära att plaströren sett ut ett större perspektiv egentligen är ett mer ekonomiskt alternativ är att anläggningskostnaderna för plaströr tenderar att vara lägre jämfört med stålrör, då de är mycket mer flexibla.
På Allfarvägen 65 undersöktes två olika lösningar för att arbeta mot 4GDH där ingen lösning visade sig vara ekonomiskt försvarbar. Detta trots att de presenterade tekniska lösningarna var något underdimensionerade då de endast dimensionerades efter ett genomsnittligt uppvärmningsbehov under senaste årets kallaste månad. Att de undersökta lösningarna inte uppvisade någon ekonomisk lönsamhet förklaras av ett begränsat flöde i närliggande returledningar vilket leder till begränsningar i hur mycket fjärrvärmeproduktion som kan undvikas och hur mycket temperaturen till och från byggnaden kan sänkas. Således lämpar sig inte Allfarvägen 65 för en lösning där fastigheten separat nyttjar lågtempererad fjärrvärme. Skulle däremot ett större sekundärnät planeras i området bedöms fastigheten utan några större tekniska åtgärder kunna anslutas till detta.
Maserfrakts godsterminal var det enda studerade fall där undersökt lösning visade sig vara ekonomiskt lönsam samtidigt som CO2-utsläpp minskar och tillförseltryggheten ökar då mindre bränsle behöver nyttjas. Det finns
endast mindre tekniska hinder då ett tredje rör från en större returledning måste dras till byggnaden och fjärrvärmecentralen bytas ut. Det som skulle kunna vara ett hinder är om returflödet i distributionsledningen är begränsat. Då det är en större distributionsledning har flödet antagits vara tillräckligt stort men det finns inga faktiska uppgifter som verifierar detta. Det dimensionerande uppvärmningsbehovet i godsterminalen har även beräknats baserat på vissa antaganden kring byggnadens uppvärmningssystem och hur stora ytor som värms av vilket typ av uppvärmningssystem.
Den lösning som presenterades för den planerade bilhallen på Singelgatan visade sig bidra till betydande undvikta CO2-utsläpp samtidigt som mindre fjärrvärme behöver produceras jämfört med om konventionell
fjärrvärme skulle nyttjas. Investeringen visar enligt dagens förutsättningar inte på ekonomisk lönsamhet och det finns ett antal tekniska hinder som måste överbryggas med lösningen. Returflödet i närliggande ledningar är begränsat vilket skulle kunna innebära att mer fjärrvärme än beräknat skulle behöva produceras i de fall returflödet i närliggande ledning är litet i förhållande till bilhallens fjärrvärmebehov. Då allt tillgängligt returflöde skulle nyttjas finns inte heller några expansionsmöjligheter där fler nya byggnader skulle kunna nyttja lågtempererad fjärrvärme från samma ledning. Dessutom bedöms risken för rundgång vara stor och svår att motverka, detta skulle innebära att fjärrvärmevattnet som leds fram till byggnaden blir av lägre temperatur än önskat och innebär risk för både legionella och att lokalerna inte når önskad komforttemperatur. Bilhallens uppvärmnings- och tappvarmvattenbehov är beräknat med stor noggrannhet och det kan utan tvekan mötas med lågtempererad fjärrvärme om bilhallen skulle anslutas till ett större sekundärnät, till exempel om även de två bilhallarna som ligger bredvid skulle nyttja lågtempererad fjärrvärme.
Potentialen för att bidra till ett hållbart energisystem genom att arbeta mot 4GDH i de planerade fastigheterna Bältartäppan är stor då CO2-utsläppen minskar samtidigt som industriell restvärme kan nyttjas. Det finns
potential till ekonomisk lönsamhet beroende på om fler kunder kan nyttja lågtempererad fjärrvärme från samma distributionsledning och vem som står för investeringen i att möjliggöra nyttjande av restvärmen i SSAB:s stålrullar. Vem som står för denna investering går till stor del hand i hand med till vilket pris spillvärmen säljs för och hur vinst från denna fördelas. Står Borlänge Energi för investeringen är ett lägre fjärrvärmepris att förvänta sig medan det mest troligt är något högre om SSAB står för investeringen.
Uppvärmnings- och tappvarmvattenbehovet i fastigheterna är till stor del baserat på uppskattningar och antaganden, men det råder inga tvivel om att nybyggda fastigheter där energieffektivt byggande och behovsstyrning är i fokus kan nyttja lågtempererad fjärrvärme. För beslutsfattande kring föreslagen åtgärd krävs vidare undersökningar kring hur restvärme ska kunna tas tillvara på, hur investeringskostnader ska fördelas samt om fler närliggande byggnader skulle kunna nyttja lågtempererad fjärrvärme.
De planerade fastigheterna längs Röda Vägen har möjlighet att implementera lågtempererad fjärrvärme, då de likt Bältartäppan är planerade nybyggnationer och ett stort fokus på energieffektivitet finns. Det beräknade dimensionerande uppvärmnings- och tappvarmvattenbehovet är baserat på ett antal antaganden och uppskattningar vilket innebär att vidare undersökning krävs innan beslutsfattande. Den undersökta lösningen visar på att det krävs en betydande elproduktion från solceller för att minskade CO2-utsläpp ska uppnås samt
att den inte visar på någon ekonomisk lönsamhet. Det finns även vissa osäkerheter kring hur pass stort returflödet i närliggande distributionsledning är. Det har antagits vara tillräckligt stort för att täcka det behov som beräknats i fastigheterna på Röda Vägen, grundat i ledningens dimension men denna uppgift behöver verifieras. Vid nyttjande av ett flertal kombinerade tekniker likt föreslagen lösning är intelligent mätutrustning av stor betydelse för att anpassa driften optimalt efter behov, väderförhållanden samt el- och fjärrvärmepris. Nyttjas detta kan lösningen vara hållbar ur ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Om driften däremot inte anpassas väl efter ovan nämnda faktorer finns en risk för att investeringen blir ekonomisk olönsam, samtidigt som ingen miljönytta eller ökad tillförseltrygghet uppnås.
Tidigare fall av arbete mot 4GDH har främst handlat om att områden med nybyggda flerbostadshus eller småhus nyttjat lågtempererad fjärrvärme. Jämförs dessa mot undersökta fall i Borlänge finns en tydlig skillnad i att alla undersökta fall i Borlänge utgörs av enstaka eller ett fåtal fastigheter av varierande karaktär. Fördelarna med mer storskaliga lösningar är att investeringskostnaden för att lokalt sänka temperaturen inte ökar proportionerligt med antalet fastigheter i sekundärnätet samtidigt som kostnadsbesparingar, miljönytta och ökad tillförseltrygghet från en större mängd fastigheter kan motivera investeringen ur ett hållbarhetsperspektiv. Fastigheter vid Allfarvägen 65, Röda vägen och Bältartäppan är typiska flerbostadshus som skulle kunna vara anslutna till ett lågtempererat sekundärnät, för att realisera detta krävs det att ett flertal omkringliggande byggnader också har möjlighet att nyttja 4GDH. Då det endast finns ett fåtal realiserade pilotprojekt med 4GDH skulle sådana områden där arbete mot 4GDH demonstreras kunna innebära ett betydande marknadsföringsvärde mot både kunder, akademin och andra intressenter.
Jämförs bilhallen och godsterminalen som undersökts med tidigare fall av arbete mot 4GDH är de ganska ensamma av sitt slag som större lokaler med lägre temperaturkrav. En förklaring till detta skulle kunna vara att lokaler av detta slag inte är den typ av byggnader som utgör en betydande andel av byggnadsbeståndet. Undersökningen av Maserfrakts godsterminal visar dock på att det finns både ekonomisk och miljömässig nytta med att använda lågtempererad fjärrvärme i en sådan typ av lokal, medan bilhallen som tidigare nämnt inte påvisade samma lönsamhet grundat i ett begränsat returflöde. På lång sikt är utmaningen med 4GDH inte att möta uppvärmnings- och tappvarmvattenbehovet i lokaler med låga temperaturkrav utan handlar främst om att fjärrvärme ska vara ett lukrativt alternativ för energisnåla flerbostadshus och villor. Dock kan det vara en bra inledning att plocka den ”lågt hängande frukten” först genom att nyttja lågtempererad fjärrvärme i exempelvis godsterminaler och bilhallar för att testa hur tekniken fungerar och hur fjärrvärmepriset kan anpassas innan ett arbete mot 4GDH i stor skala påbörjas.
Baserat på de studerade fallen är det svårt att finna ett tydligt mönster som indikerar hur en prismodell för fjärrvärme ska utformas för att främja de kunder som nyttjar 4GDH. Det enda fall där det är tydligt att det finns utrymme att premiera lågtempererad fjärrvärme är Maserfrakts godsterminal där de ekonomiska mätetalen indikerar på en mycket lönsam investering. Ett alternativ i det fallet är att man slipper betala någon flödestaxa för det flöde som tas från returledningen, vilket då skulle motivera kunden att nyttja så mycket returvärme som möjligt genom att nyttja effektiva uppvärmningssystem med behovsstyrning. Flödestaxan finns i dagsläget för att öka kunders drivkraft till att ha en god avkylning och således möta fjärrvärmebehovet med ett så litet flöde som möjligt. Vid förändring av fjärrvärmepriset bör det dock tas i beaktning att denna typ av fjärrvärmepris kommer att önskas av alla kunder som nyttjar returvärme. För till exempel den undersökta bilhallen finns inte utrymme för detta fjärrvärmepris och således skulle införandet av en sådan taxa kunna innebära att det i många fall blir ekonomiskt olönsamt för Borlänge Energi att implementera lösningar där returvärme nyttjas. Ett annat alternativ är att kommunen subventionerar flödestaxan för kunder som nyttjar returvärme vilket skulle kunna motiveras av de tre kommunala miljömålen. Alla dessa berör direkt eller indirekt fjärrvärmenätet och arbete
mot 4GDH är således en del i arbetet mot att uppnå mindre värmeförluster i fjärrvärmenätet, byggande av lågenergibyggnader och minskad energianvändning i befintliga byggnader. Utöver lokala policys och styrmedel påverkas även möjligheter till 4GDH av EU:s klimattaxonomi, om 4GDH ses som en viktig lösning i att uppnå klimatneutrala energisystem på EU-nivå kan europeiska styrmedel vara en möjliggörande drivkraft för att fjärrvärmebolag ska arbeta mot 4GDH.