- Löner och ersättningar inklusive arvoden till förtroendevalda

Omfattar samtliga nämnder

Personalkostnaderna utgör en stor del av regionens externa kostnader.

Redovisningsrevisionella insatser styrs av risk och väsentlighet. Det vill säga

väsentligheten är hög. Det finns också risker förknippade med lönehanteringen. I den centrala hanteringen kan det finnas risk för att registerhållningen och hanteringen av lönesystemet i övrigt, inte alltid fungerar som avsett. I den mån lönehanteringen har decentraliserats finns ökad risk för att lönerapporteringen och arbetsledarnas kontroll av löneunderlagen inte fungerar tillfredsställande. Detta eftersom det kan uppstå svårigheter att i alla delar upprätthålla kompetens och enhetlighet i kontrollen.

Det är nämnderna som ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde, både till utformning och till utförande. Nämnderna ska således utforma anvisningar för den egna interna kontrollens organisation, utformning och funktion. Regionstyrelsen har till uppgift att främja den interna kontrollen. Viktigt är att den interna kontrollen ut-formas utifrån ett för alla nämnder gemensamt synsätt.

Granskningen har syftat till att bedöma om Regionstyrelsens och nämndernas interna kontroll avseende rapportering av löner och ersättningar är tillräcklig.

Granskningen har omfattat samtliga nämnder och regionstyrelsen. Diverse styrande och stödjande dokument varit föremål för genomgång och bedömning. Bedömningen har skett med utgångspunkt i ett antal kontrollmål. Bedömningen omfattar dels befintliga regler och rutiner, dels de kontrollaktiviteter som görs vid den centrala

löneadministrationen.

Utdrag ur lönesystemet har bearbetats genom att en så kallad registeranalys av samtliga lönetransaktioner för respektive kommun har gjorts. Registeranalysen omfattar perioden 2012-05-31 till och med 2012-06-01. I syfte att säkerställa att lönetransaktionerna är rättvisande har uppföljning och verifiering gjorts av identifierade avvikelser och orimliga värden. I granskningen har det inte ingått att bedöma substansen i det material som de anställda har rapporterat in i självservicemodulen.

Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att regionstyrelsens och nämndernas interna kontroll avseende rapportering av löner och ersättningar inte är helt tillräcklig.

Bedömningen bygger på en helhetsbedömning av de rutinbeskrivningar som finns samt resultatet av registeranalysen och den verifiering som genomförts.

Vi bedömer att lönehanteringen inte fullt ut är säker och tillförlitlig då det saknas tydliga riktlinjer om vilka kontroller som ansvariga chefer ska göra för att säkerställa att

avvikelserapporter attesteras i tid och medarbetare registrera avvikelser i tid.

Vi bedömer dock att uppgifterna i lönesystemet/löneredovisningen i allt väsentligt är aktuella, fullständiga och rättvisande. Inom ramen för denna granskning har det däremot inte ingått att bedöma substansen i de avvikelser som medarbetarna rapporterat in i lönesystemet.

I syftet att stärka den interna kontrollen lämnas ett antal rekommendationer som främst avser tydliggörande av ansvarsfördelning mellan ansvariga chefer och

löneadministrationen inom serviceförvaltningen och förtydliganden avseende vilka kontroller som bör göras innan och efter löneutbetalning. Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport som utarbetats av PwC. Rapporten överlämnas till regionstyrelsen för yttrande under april månad.

Visby 2013-04-04

Stig Pettersson Mats Ågren Owe Belin

Gunnar Tinge Carin Backlund Björn Fransson

Lilian Stenman Ranita Gustafsson Carina Lindberg

På grund av valbarhetshinder har fullmäktige undantagit Lilian Stenman från granskning av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.

www.pwc.se

Revisionsrapport

Anders Haglund Carin Hultgren Åsa Sandgren

Cert. kommunala revisorer Sandra Volter

Mars 2013

Granskning av årsredovisning 2012

Region Gotland

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning ... 1 2. Inledning ... 2 2.1. Bakgrund ... 2 2.2. Revisionsfråga och metod ... 2 3. Granskningsresultat ... 4 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning ... 4 3.1.1. Förvaltningsberättelse ... 4 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten ... 4 3.1.1.2. Investeringsredovisning... 5 3.1.1.3. Driftredovisning ... 6 3.1.2. Balanskrav ... 7 3.1.3. God ekonomisk hushållning ... 7 3.1.3.1. Finansiella mål ... 7 3.1.3.2. Mål för verksamheten ... 8 3.2. Rättvisande räkenskaper ... 9 3.2.1. Resultaträkning ... 9 3.2.2. Balansräkning ... 10 3.2.3. Kassaflödesanalys ... 11 3.2.4. Sammanställd redovisning ... 11 3.2.5. Tilläggsupplysningar ... 12

1. Sammanfattning

Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verk-samheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställ-ningen.

Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvi-sande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.

Totalt uppgår årets resultat till 37 mnkr. Vi konstaterar att regionstyrelsen gör bedömningen att kommunallagens balanskrav har uppfyllts och att resultatet enligt detta krav uppgår till 14,5 mnkr. Vi gör också bedömningen att regionen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b) för räkenskapsåret.

Det långsiktiga finansiella målet nås dock inte.

Totalt uppgår årets resultat till ca 37 mnkr. Vi konstaterar att regionstyrelsen gör bedömningen att kommunallagens balanskrav har uppfyllts och att resultatet enligt detta krav uppgår till 14,5 mnkr. Vi gör också bedömningen att regionen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b) för räkenskapsåret.

Det långsiktiga finansiella målet nås dock inte.

Det ekonomiska läget för regionen är fortsatt mycket ansträngt. Vi har med stor oro noterat att nämnderna sammantaget avviker negativt från budget med 71 Mkr.

Emellertid redovisar regionen ett positivt resultat till följd av stora intäkter av engångskaraktär som uppgår till över 100 Mkr.

Vi kan inte uttala oss om verksamhetsmålen har uppnåtts. Framgångsfaktorerna för respektive mål är för många och dessutom specificerade i flera resultatkrav eller mätetal. Vi anser det nödvändigt att regionstyrelsen tydliggör hur den

sammanvägda bedömningen av måluppfyllelsen görs. Det kan också finans anledning att överväga omfattningen av framgångsfaktorer och mätetal.

2. Inledning

2.1. Bakgrund

I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokförings-nämndens normering.

Revisionsobjekt är Regionstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande.

När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer.

2.2. Revisionsfråga och metod

Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 – 8). Vidare ska revisorerna enligt kommu-nallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisning-en är förårsredovisning-enligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningårsredovisning-en ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen.

Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor:

 Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksam-hetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamverksam-hetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.

 Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler?

 Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?

 Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.

Granskningen av årsredovisningen omfattar:

 förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning)

 resultaträkning

 kassaflödesanalys

 balansräkning

 sammanställd redovisning

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.

Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling,

efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om.

Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande ansvarsutövningen. Resultatet av den granskningen framgår av den särskilt framtagna revisionsrapporten ”Övergripande ansvarsutövande avseende 2012”.

Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och risk-perspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte inne-håller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen.

Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma.

Granskningen introduceras genom kontakter och samplanering med regionens ekonomikontor. Granskningen genomförs med kontrollmålsmetodik enligt det granskningsprogram för granskning av årsredovisning som PwC Kommunal Sektor använder. Granskningen sker genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys.

3. Granskningsresultat

3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning

3.1.1. Förvaltningsberättelse

3.1.1.1.

Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser

Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentligt överensstämmer med kraven i KRL. Vår samlade bedömning är att förvaltnings-berättelsen också ger en god översikt över regionens verksamhet och ekonomi.

Beträffande värdering och analys av måluppfyllelse hänvisas till avsnitt 3.1.3. Vår bedömning är dock att den rapportering som lämnas rörande ekonomin och verk-samheten ger fullmäktige rimligt goda möjligheter att bedöma regionens aktuella situation.

Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning.

Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild.

För 2012 redovisas ett positivt resultat med 37 mnkr (2011: -12,2 mnkr). Resultatet innebär en positiv budgetavvikelse med 37 mnkr.

I resultatet ingår intäkter av engångskaraktär motsvarande drygt 100 mnkr som avser återbetalning av AFA-försäkringen för åren 2007-2008 (79 mnkr) och realisationsvinster i samband med fastighetsförsäljning med 23 mnkr. Resultatet har även belastats med kostnader av engångskaraktär i form av nedskrivningar (5 mnkr) och avgångsvederlag (12 mnkr).

Nettokostnaderna inklusive finansnettots andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår enligt årsredovisningen till 99,1 % (2011: 100,0 %). Om de jämförelsestörande posterna som beskrivs ovan exkluderas skulle andelen uppgå till 100,1 % istället.

Nämnderna redovisar sammantaget ett budgetunderskott med -71,1 mnkr (2011: 28,3 mnkr). De nämnder som redovisar underskott är; hälso- och sjukvårdsnämnden (-45,3 mnkr), socialnämnden (-22,6 mnkr), gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (-9,5 mnkr), barn- och utbildningsnämnden (-11,9 mnkr) samt byggnadsnämnden

(-0,8 mnkr).

Låneskulden har amorterats med 45 mnkr under året. Lånefinansieringsgraden har minskat något och uppgår till 20 % att jämföra med 21 % föregående år.

Händelser av väsentlig betydelse.

I förvaltningsberättelsen bedömer vi att väsentliga händelser finns beskrivna under olika avsnitt. Viktiga händelser framgår också av nämndernas förvaltningsberättel-ser i årsredovisningen.

Förväntad utveckling

Framtidsperspektivet finns i viss mån beaktat i den finansiella analysen. Framtids-perspektivet finns även beaktat i nämndernas avrapportering under rubriken ”ut-veckling på sikt”.

Väsentliga personalförhållanden

Förvaltningsberättelsens avsnitt för perspektivet, ”Medarbetare och ledare” ger en bra indikation om hur väl framgångsfaktorerna har uppnåtts under året. I

fördjupningsavsnittet, ”Regionen som arbetsgivare” lämnas relevant information om olika områden, bl. a. personalpolitik, ledarutveckling, arbetsmiljö m.m. Där finns också ett avsnitt som beskriver arbetet för att säkra den framtida

kompetensförsörjningen. Analys och redogörelse kompletteras på ett åskådligt sätt med olika diagram. Redovisning av sjukfrånvaron har skett i enlighet med

bestämmelsen i KRL.

Gemensam förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelsens beskrivning av den samlade regionala verksamhetens organisation och upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen överensstämmer med RKR.s rekommendation nr 8.2.

Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensions-förpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel.

Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten.

Detta område avser information och analys rörande måluppfyllelse, prestationer och kvalitet i verksamheterna. Regionens årsredovisning och förvaltningsberättelse ger en god bild i dessa avseenden.

Vår bedömning är att förvaltningsberättelsen genom sin struktur har

förutsättningar att kunna ge fullmäktige en rimligt goda möjlighet att bedöma regionens aktuella situation avseende ekonomi och verksamhet. Förutsättningar för detta är den genomtänkta strukturen som används i form av balanserad styrning och dess styrkort. Uppföljning av styrkort 2012 ingår i förvaltningsberättelsen och integrerar på ett bra sätt verksamhet och ekonomi. I avsnitt 3.1.3 framgår vår bedömning om målen för god ekonomisk hushållning.

Även nämndernas förvaltningsberättelser i årsredovisningen är sedan något år strukturerade på samma sätt som den ”regiongemensamma” förvaltningsberättel-sen, d v s enligt styrkortslogiken. En sådan gemensam struktur stärker den samlade årsredovisningens kvalitet.

3.1.1.2.

Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser

Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. Nettoinvesteringarna (exklusive försäljningsinkomster)

upp-gick till 268 mnkr (2011: 304 mnkr). Investeringsutgifterna uppupp-gick till 269 mnkr (2011: 315 mnkr) och investeringsinkomsterna till 1,0 mnkr (2011: 8,4 mnkr).

Investeringsinkomsten avser bidrag från Nordstream som inte periodiseras över anläggningstillgångens avskrivningstid. . När det gäller bidraget från Nordstream följer man den princip som gällde vid investeringens start. Årets investeringsbidrag uppgick till 1,0 mnkr.

Liksom föregående år bedöms avvikelsen inte vara väsentlig. Vi utgår dock från att denna typ av investeringsbidrag framgent hanteras i enlighet med RKR:s

rekommendation nr 18, d.v.s. att inkomst (investeringsbidraget) fördelas över anläggningens ekonomiska livslängd.

3.1.1.3.

Driftredovisning Bedömning och iakttagelser

Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget.

Driftredovisningens kostnadsutfall inklusive interna poster uppgår till 8 008,8 mnkr och intäktsutfallet till 3 893,3 mnkr. Verksamhetens nettokostnader är enligt driftredovisningen 4 115,5 mnkr. I resultaträkningen har interna poster så som internränta och po-påslag exkluderats.

Nämndernas budgetavvikelse redovisas i tabellen nedan:

Driftredovisning per nämnd, mnkr

Utfall Utfall Budget Kultur- och fritidsnämnden 125,6 125,9 126,7 0,8 Barn- och utbildningsnämnden 990,0 1 023,6 1 011,6 -12,0 Gymnasie- och

vuxenutbildningsnämnden 306,8 307,1 297,6 -9,5

Socialnämnden 1 064,4 1 100,3 1 077,8 -22,5

Hälso-och sjukvårdsnämnden 1 187,3 1 225,8 1 180,5 -45,3

Verksamhetens nettokostnad 4 027,6 4 115,5 4 044,4 -71,1

Nämndernas totala budget har ökat från 3 999,3 mnkr 2011 till 4 044,4 mnkr 2012, en ökning med 45,1 mnkr. Den samlade budgetavvikelsen för nämnderna är negativ med -71,1 mnkr, vilket kan jämföras med föregående år då avvikelsen var negativ med -28,3 mnkr.

Av nämndernas årsredovisningar behöver det tydliggöras hur redovisningen ska ske av under året beslutade uttag av eget kapital och erhållna tilläggsbudgetar under året. Det är viktigt att det tydligt framgår vilket som är nämndens årsresultat.

3.1.2. Balanskrav

Bedömning och iakttagelser

Vår uppfattning är, vilket vi också tidigare framfört, att samtliga realisationsvinster bör frånräknas årets resultat. Liksom tidigare år har vissa fastighetsförsäljningar betraktats som en omstruktureringsåtgärd varför dessa realisationsvinster inte har frånräknas resultatet vid bedömning av om balanskravet har uppnåtts.

Sammantaget ingår realisationsvinster om 22,8 mnkr i resultatet. Av dessa frånräknas realisationsvinster från markförsäljningar om 22,1 mnkr. Skillnaden uppgår detta år till 0,7 mnkr. Vår uppfattning är att realisationsvinster inte behöver frånräknas resultatet om dessa är en del av en större omstruktureringsåtgärd. Vår utgångspunkt är att omstruktureringsåtgärderna i sådana fall ska vara av större omfattning och av engångskaraktär.

3.1.3. God ekonomisk hushållning

Vi bedömer att det finansiella målet inte har uppnåtts 2012. Detta sammanfaller också med regionstyrelsens bedömning. Bedömningen utgår från redovisningen av resultat och mätetal nedan.

Vi har inte möjlighet att inom ramen för denna granskning bedöma om målen för verksamheten har uppnåtts.

Regionfullmäktige har beslutat om ett styrkort som gäller för mandatperioden och respektive nämnd beslutar om nämndstyrkort. Via styrkorten anges vision,

strategier, mål och framgångsfaktorer för fem olika perspektiv. Dessa utvärderas i årsredovisningen enligt den logik som valts genom att framgångsfaktorerna mäts och bedöms genom olika mätetal. För varje framgångsfaktor görs en värdering utifrån mätetalet i vilken grad denna har förverkligats under året. För varje framgångsfaktor anges också en riktning, jämfört med föregående år.

3.1.3.1.

Finansiella mål

I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot regionens finansiella mål:

Ekonomin är uthållig och i balans ut ett generationsperspektiv. Följande framgångsfaktorer förutsätts vara viktiga för att nå målet:

- God ekonomisk hushållning

- Kraftsamla så att samtliga nämnder har ekonomisk balans - Fördela resurser utifrån demografi och nyckeltal

- Strategisk planering av investeringar

- Styrning och kontroll av gemensamma resurser (lokaler, IT och tele)

För framgångsfaktorerna anges resultatkrav eller mätetal, vars utfall samt vår vär-dering redovisas nedan.

Resultat/mätetal Utfall 2011 Vår värdering

Resultat – långsiktigt ska resultatet årligen uppgå till 2 % av nettokostnaden (ca 80 mnkr).

Resultatet uppgår till 37 mnkr

Vi bedömer att resultatet inte har uppnåtts

Skattefinansierade investeringar är egenfinansierade till 100 %.

Investeringarna uppgår till 268 mnkr varav 61 mnkr avser affärsdrivande verksamhet.

Vi bedömer att resultatet har uppnåtts

Bibehålla soliditeten på minst 45 % och sätta av för att trygga framtida pensioner.

Soliditeten är 43 %, vilket är en svag ökning jämfört med föregående år och ingen avsättning till framtida pensioner har skett

Vi bedömer att resultatet inte har uppnåtts

Nettokostnadsökning i nivå med jämförbara kommuner och landsting i riket

Nettokostnadsökningen år att mätetalet är svårt att jämföra med andra kommuner.

Vi kan inte bedöma resultatet

Nämnderna har en buffert på 1 % Bufferten har utnyttjats av flera nämnder

Vi bedömer att resultatet inte har uppnåtts

Regelbundna uppföljningar och avstäm-ningar enligt plan

Alla nämnder har lämnat in uppföljningar och rapporter enligt plan

Vi bedömer att resultatet inte har uppnåtts

Investeringsplanen ska bli mer långsiktig Investeringsprocessen fortsätter att utvecklas

Vi kan inte bedöma resultatet.

3.1.3.2.

Mål för verksamheten

Rapporteringen ger en bra bild av regionens verksamhet avseende kvalitet, omfatt-ning och utveckling. Resultaten för de olika framgångsfaktorerna har sammanvägts och bedömts för respektive delmål i tre uppfyllandegrader enligt följande:

- Grönt: ”Det är vi bra på”

- Gult: ”Det här är vi inte tillräckligt bra på”

- Rött: ”Det här är vi inte bra på, åtgärder krävs”

Enligt vår uppfattning ger rapporteringen av de olika framgångsfaktorerna indika-tioner avseende måluppfyllelsen. Vi gör samma bedömning som tidigare år att vi inte kan bedöma om verksamhetsmålen är uppfyllda av följande skäl:

 Framgångsfaktorerna för respektive mål är relativt många och dessutom specificerade i flera resultatkrav eller mätetal.

 Vi har inte möjlighet att inom ramen för denna granskning bedöma samtliga faktorer.

Enligt vår uppfattning som vi framfört tidigare finns det anledning för regionstyrel-sen att tydliggöra hur den sammanvägda bedömningen av måluppfyllelregionstyrel-sen görs. Det kan också finnas anledning att överväga antalet framgångsfaktorer för respektive mål.

3.2. Rättvisande räkenskaper

3.2.1. Resultaträkning

Bedömning och iakttagelser

Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt i allt väsentligt är upprättad i enlighet med god redovisningssed.

Resultaträkningen är uppställd enligt KRL och noter finns i tillräcklig omfattning.

Vår bedömning är att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av resultatet. Resultatet uppgår till 36,6 mnkr (-12 mnkr 2011) inklusive reavinster om 22,8 mnkr.

Liksom tidigare påbörjas avskrivningar på inventarier vid kommande årsskifte och inte när inventariet tas i bruk. Denna princip innebär att årets avskrivningar är för låga. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år.

Utfall Utfall Ökn./

Verksamhetens kostnader -4 903,6 -5 022,7 2,4%

Avskrivningar -211,2 -223,4 5,8%

Verksamhetens nettokostnader -3 966,1 -4 013,5 1,2%

Skatteintäkter 3 017,1 3 120,7 3,4%

Statsbidrag och utjämning 992,1 962,9 -2,9%

Finansiella intäkter 17,7 22,7 28,2%

Finansiella kostnader -73,0 -56,2 -23,0%

Resultat före extraordinära poster -12,2 36,6 -400,0%

Extraordinära intäkter 0,0 0,0

Extraordinära kostnader 0,0 0,0

Årets resultat -12,2 36,6 -400,0%

Analys av årets resultat utifrån tabellen ovan:

 Verksamhetens intäkter ökade med 7,3 procent under 2012. Årets intäkter inkluderar en engångspost avseende återbetalning av försäkringspremier för åren 2007-2008 med 79 mnkr. Exklusive denna engångspost ökar intäkterna med 4 procent.

 Kostnadsutvecklingen visar på en ökning med 2,4 procent. Bland årets kostnader redovisas två jämförelsestörande poster, avgångsvederlag på 12 mnkr samt nedskrivningar på 5 mnkr. Inklusive avskrivningar har kostnaderna ökat med 2,6 procent.

 Årets skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med knappt 75 mnkr eller 1,9 procent jämfört med föregående år.

 Finansnettot är negativt -33,5 mnkr vilket är 22 mnkr bättre än 2011.

Skillnaden beror på att förra årets ränta på pensioner innehöll en engångspost p.g.a. förändrad ränta i pensionsskuldsberäkningen.

Periodiseringskontroll har skett av leverantörsbetalningar i december 2012 och januari 2013. Leverantörsbetalningar på totalt 3,4 mnkr avseende 2012 har bokförts år 2013 enligt kontrollen. Enligt uppgift kan posten ha bokförts rätt genom manuell ombokning men detta har ej kunnat verifieras. Resultatpåverkan av felet, om rättning ej skett, ger ett förbättrat resultat om 3,4 mnkr.

Upplupna kostnader avseende vård på Karolinska sjukhuset för månaderna oktober-december 2012 har inte bokats upp i bokslutet. Faktureringen av vården

In document KALLELSE 22 april 2013 Kallelsen med handlingar finns på internet (Page 21-114)