KALLELSE 22 april 2013 Kallelsen med handlingar finns på internet

Regionfullmäktige

KALLELSE

22 april 2013

Kallelsen med handlingar finns på internet www.gotland.se

Regionfullmäktige

kallas till sammanträde i Rådhuset, Visborgsallén 19, Visby

måndagen den 22 april 2013 kl. 13.00 www.gotland.se

Region Gotlands årsredovisning 2012 för alla intresserade

Vid regionfullmäktiges sammanträde denna dag ska årsredovisningen för 2012 behandlas.

Välkommen med frågor och synpunkter

Dessutom har allmänheten möjlighet att ställa frågor om årsredovisningen till förtroendevalda och anställda under regionfullmäktiges behandling av ärendet.

Upplysningar om Region Gotlands årsredovisning 2012 kan lämnas av Åsa Högberg, tfn 26 86 70 och Ulrika Jansson, tfn 26 91 20.

Den som önskar kan i förväg skicka/lämna frågorna till Regionfullmäktige, Visborgsallén 19, 621 81 Visby eller skicka per e-post till per.lundin@gotland.se

Därefter fortsätter sammanträdet med bl.a. behandling av Region Gotlands årsredovisning för år 2012.

Årsredovisningen och revisionsberättelsen samt övriga handlingar till samman- trädet finns tillgängliga på Region Gotlands hemsida www.gotland.se, kan hämtas i receptionen, Rådhuset, Visborgsallén 19, Visby, eller beställas per tfn 26 93 35.

Ärenden:

1. Justeringsledamöter och tid för protokollsjustering. Upprop

2. Årsredovisning och ansvarsfrihet för Region Gotlands förvaltning 2012

• Allmänhetens frågestund

• Godkännande av årsredovisning

• Beviljande av ansvarsfrihet

3. Slutredovisningar. Sammanställning av investeringsprojekt för Solklintsskolan och Romaskolan etapp 1

4. Förenkling och kostnadsbesparande vid PK-provtagning. Motion av Mats

Hedström (M)

6. Fyllnadsval av:

En ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden t.o.m. 2014-12-31

(efter Petra Myrdahl, M, som avsagt sig uppdraget)

7. Medborgarförslag; nyinkomna

8. Medborgarförslag; anmälan av beslutade

9. Bibbi Olssons (C) interpellation till regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S) om Region Gotlands hemsida

10. Johan Malmros’ (FP) interpellation till barn- och utbildningsnämndens ordförande Brittis Benzler (V) om stora barngrupper i förskolan

11. Kerstin Löfgren-Dahlströms (C) interpellation till regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S) om inköp av livsmedel inom Region Gotland

12. Stefan Nypelius’ (C) interpellation till regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S) om livsmedelsupphandlingen

13. Eventuella frågor

14. Eventuella nya motioner och interpellationer

Kallelsen med handlingarna finns tillgängliga på Region Gotlands hemsida

www.gotland.se, att hämtas i receptionen, Rådhuset, Visborgsallén 19, Visby, eller

beställas per tfn 26 93 35.

Regionfullmäktiges sammanträden är offentliga och alla är välkomna till Rådhuset, Visborgsallén 19, Visby, för att lyssna på debatten. Välkomna att ta del av

regionfullmäktiges ärenden.

Visby den 13 april 2013 Björn Jansson

Ordförande

Regionfullmäktige

2013-04-22

Handlingar till

Ärende 2

Bokslut för 2012 samt ansvarsfrihet

Innehåll

•

Regionstyrelsens beslut 2013-03-27, § 63

• Årsredovisning 2012*) Extern länk (1,6 Mb)

•

Revisionsberättelse 2013-04-04

•

Revisorernas redogörelse 2013-04-04

•

Revisionsrapport: Granskning av årsredovisning 2012

•

Revisionsrapport: Övergripande ansvarsutövande 2012

•

Jävslista

*) Separat bilaga

Nedanstående rapporter, i sin helhet eller enstaka rapporter kan beställas från ledningskontorets kansli, tel 26 93 35.

• Granskning av vatten- och avloppsverksamhetens redovisning, 2012-09-19

• Granskning av delårsrapport 2, november 2012

• Granskning socialnämndens kvalitetssystem inom äldreomsorgen, 2012-12-12

• Primärvårdens kvalitativa uppföljning, 2013-01-21

• Elevers rätt till särskilt stöd – granskning av BUN:s styrning och uppföljning efter skolinspektionens tillsyn 2011, 2013-01-21

• IT-översyn, 2013-02-20

• Granskning av löner och ersättningar inklusive arvoden till

förtroendevalda, 2013-04-04

PROTOKOLL

Regionstyrelsen 2013-03-27

Regionstyrelsens arbetsutskott 2013-03-12

Rs § 63

Au § 65

Årsredovisning Region Gotland år 2012

RS 2013/64

Årsredovisning Region Gotland 2012, 2013-03-27

Ett slutligt korrektur för årsredovisningen 2012 delades ut på sammanträdet. Denna version har även e-postats till regionstyrelsens ledamöter och ersättare.

Region Gotland använder sig av balanserad styrning som styrmetod i syfte att få alla att arbeta mot samma mål. För detta har man i ett s.k. styrkort ställt upp fem

perspektiv:

•

Brukare/kunder

•

Processer

•

Medarbetare/ledare

•

Samhällsutveckling

•

Ekonomi

Via dessa fem perspektiv kommuniceras värderingar, vision, strategier och målbilder.

Resultatet för år 2012 gav i ett ekonomiskt perspektiv ett positivt resultat på +37 miljoner kronor. Resultatet förklaras till största delen med återbetalning av kollektivavtalade sjukförsäkringspremier, från AFA försäkring, på 79 miljoner kronor för åren 2007 och 2008. Balanskravet klaras och uppgår till +15 miljoner kronor efter att intäkter, uppgående till +22 miljoner kronor, från markförsäljningar avräknats.

Nämndernas samlade underskott uppgår till -71 miljoner kronor jämfört med budgeterat resultat. De största underskotten återfinns hos hälso- och sjukvårds- nämnden med -45,3 miljoner kronor, socialnämnden -23 miljoner kronor, barn- och utbildningsnämnden -12 mkr och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden -9,5 miljoner kronor.

Föredragande i ärendet var Ulrika Jansson koncerncontroller och Åsa Högberg ekonomidirektör.

Regionstyrelsens förslag för beslut i fullmäktige

•

Årsredovisningen godkänns.

2013-04-04

Regionfullmäktige i Region Gotland

Revisionsberättelse för år 2012

Vi, av regionfullmäktige valda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits av regionstyrelsen och nämnderna. Genom utsedda lekmannarevisorer har vi även granskat verksamheten i regionens hel- och delägda bolag. Granskningen har utförts enligt kommu- nallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet samt regionens revisionsreglemente.

Granskningen har haft den omfattning och inriktning och givit det resultat som redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse” och därtill bifogade rapporter.

Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper.

Enligt kommunallagens 9 kap 9§ skall revisorerna bedöma om resultatet enligt årsredovis- ningen är förenligt med de mål som regionfullmäktige fastställt i syfte att skapa god ekono- misk hushållning.

Regionens finansiella mål är att ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspek- tiv. Vår bedömning är att det finansiella målet inte har uppfyllts mot bakgrund av att nivån på årets resultat inte uppgår till den av regionfullmäktige fastställda målnivå och att kostnads- och intäktsutvecklingen inte går i fas med varandra.

Det ekonomiska läget för regionen är fortsatt mycket ansträngt. Vi har med stor oro note- rat att nämnderna sammantaget avviker negativt från budget med 71 Mkr. Detta är dessvärre inte en engångsföreteelse. Emellertid redovisar regionen ett positivt resultat till följd av stora intäkter av engångskaraktär som uppgår till över 100 Mkr.

Vi kan inte uttala oss om verksamhetsmålen har uppnåtts. Framgångsfaktorerna för respek- tive mål är för många och dessutom specificerade i flera resultatkrav eller mätetal. Vi anser det nödvändigt att regionstyrelsen tydliggör hur den sammanvägda bedömningen av målupp- fyllelsen görs. Det kan också finnas anledning att överväga omfattningen av framgångs- faktorer och mätetal. Vi har även noterat att nämndernas styrkort inte alltid utgör ett ända- målsenligt instrument för verksamhetsstyrningen.

Regionens ekonomiska situation och utmaningarna de kommande åren ställer utomordentligt stora krav på samtliga nämnder och styrelser att styra sin verksamhet mot uppställda mål och inom ramen för tilldelade resurser.

Regionstyrelsen har en särställning genom att den ska leda och samordna förvaltningen och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Vi vill särskilt framhålla styrelsens ansvar i samband med befarade avvikelser inom olika nämnder och för att styrelsen verkar för att adekvata åtgärder då vidtas. Vi vill också framhålla regionstyrelsens ansvar för att påtala och verka för att brister i enskilda nämnders styrning och kontroll åtgärdas.

Utifrån de under året genomförda granskningarna av tekniska nämndens verksamhet bedö- mer vi att det finns stora brister i styrning, uppföljning och kontroll och att den interna kontrol- len inte är tillräcklig.

Vi anser det angeläget att tekniska nämnden snarast utvecklar sitt system för intern kontroll bland annat mot bakgrund av de brister som har noterats avseende tillämpning av upphand- lingsregler och delegationsordning.

Ansvarsfrihet och årsredovisning

Vi föreslår regionfullmäktige

- att regionstyrelsen och nämnderna samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för 2012 års förvaltning, samt

- att regionens årsredovisning godkänns. Den är upprättad i enlighet med den kom- munala redovisningslagen och enligt god redovisningssed.

Stig Pettersson Mats Ågren Owe Belin

Gunnar Tinge Carin Backlund Björn Fransson

Lilian Stenman Ranita Gustafsson Carina Lindberg

På grund av valbarhetshinder har fullmäktige undantagit Lilian Stenman från granskning av gymnasie- och vuxenutbild- ningsnämnden.

Till revisionsberättelsen hör bilagorna:

- Revisorernas redogörelse för 2012

- Sakkunnigas rapporter i olika granskningar

- Granskningsrapporter och redogörelser från lekmannarevisorerna samt revisionsbe- rättelser i bolagen

Regionens revisorer

Revisorernas redogörelse 2012

Innehållsförteckning

1. Revisorernas redogörelse 2012 ... 1

1.1. Förutsättningar för revisionen ... 1

1.1.1. Revisionsplanering - Väsentlighets- och riskanalys ... 1

1.2. Redogörelse för genomförda granskningar ... 2

Bilaga 1 - Granskning av årsredovisningen 2012 ... 2

Bilaga 2 - Övergripande ansvarsutövande avseende 2012 ... 3

Bilaga 3 - Granskning av delårsrapport 2 ... 4

Bilaga 4 - Vatten- och avloppsverksamhetens redovisning ... 5

Bilaga 5 - Nämndens uppföljning inom äldreomsorg enligt SoL ... 6

Bilaga 6 - Primärvårdens kvalitativa uppföljning ... 9

Bilaga 8 - IT-översyn ... 12

Bilaga 9 - Löner och ersättningar inklusive arvoden till förtroendevalda ... 12

1. Revisorernas redogörelse 2012

För uppföljning av revisionsplanen för verksamhetsåret 2012 överlämnas härmed vår berättelse.

Vår redogörelse för 2012 lämnades den 4 april 2013.

1.1. Förutsättningar för revisionen

Revisorerna granskar med stöd av kommunallagen årligen all den verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden och skall varje år till fullmäktige avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående verksamhetsåret.

Revisionsinsatserna under året har bestått av såväl förvaltningsrevisionella som

redovisningsrevisionella granskningar. Förvaltningsrevision syftar till att undersöka om nämndernas verksamhet är ändamålsenlig, ekonomiskt tillfredsställande och om den kontroll som utövas inom nämnderna är tillräcklig. Redovisningsrevision syftar till att utröna om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som utövas inom

nämnderna är tillräcklig. Någon skarp gräns finns inte mellan förvaltnings- och redovisningsrevision.

Revisorerna skall även bedöma om resultatet i bokslutet är förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningen som fullmäktige beslutat om i årsbudgeten och flerårsplanen.

Revisionen har en oberoende ställning i förhållande till nämnderna och avgör självständigt i förhållande till nämnderna vilken granskning som skall bedrivas.

Revisorerna eftersträvar i sin revision, utan att ge avkall på revisionens syfte, att upprätthålla ett förtroendefullt förhållande till de reviderade nämnderna och deras personal.

Normalt skall ett revisionsprojekt avslutas med en skriftlig rapport som innehåller redovisning av gjorda iakttagelser och förslag till åtgärder som den reviderade nämnden bör vidta. I vissa speciella fall kan en muntlig genomgång med reviderad nämnd ersätta skriftligt slutdokument.

1.1.1. Revisionsplanering - Väsentlighets- och riskanalys

De förtroendevalda revisorerna har som underlag för sina granskningsinsatser under året gjort en väsentlighets- och riskanalys. Riskbedömningens syfte är att ringa in väsentliga granskningsområden samt förslag på inriktning och omfattning av olika

granskningsinsatser.

Med utgångspunkt i upprättad risk- och väsentlighetsanalys har de förtroendevalda revisorerna sedan valt inriktning på granskningsinsatserna under året.

1.2. Redogörelse för genomförda granskningar

Nedan lämnas en redogörelse över granskningar som genomförts under revisionsåret 2012.

Bilaga 1 - Granskning av årsredovisningen 2012

Omfattar RS och samtliga nämnder

Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 – 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen.

Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor:

 Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.

 Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?

 Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler?

 Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.

Efter genomförd granskning bedömer vi att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vidare bedömer vi att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.

Totalt uppgår årets resultat till ca 37 mnkr. Vi konstaterar att regionstyrelsen gör

bedömningen att kommunallagens balanskrav har uppfyllts och att resultatet enligt detta krav uppgår till 14,5 mnkr. Vi gör också bedömningen att regionen lever upp till

kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b) för räkenskapsåret. Det långsiktiga finansiella målet nås dock inte.

Det ekonomiska läget för regionen är fortsatt mycket ansträngt. Vi har med stor oro noterat att nämnderna sammantaget avviker negativt från budget med 71 Mkr. Emellertid redovisar regionen ett positivt resultat till följd av stora intäkter av engångskaraktär som uppgår till över 100 Mkr.

Regionens finansiella mål är att ekonomin är uthållig och i balans ur ett

generationsperspektiv. Vår bedömning är att det finansiella målet inte har uppfyllts mot bakgrund av att nivån på årets resultat inte uppgår till den av regionfullmäktige fastställda målnivån och att kostnads- och intäktsutvecklingen inte går i fas med varandra.

Vi kan inte uttala oss om verksamhetsmålen har uppnåtts. Framgångsfaktorerna för respektive mål är för många och dessutom specificerade i flera resultatkrav eller mätetal.

Vi anser det nödvändigt att regionstyrelsen tydliggör hur den sammanvägda bedöm- ningen av måluppfyllelsen görs. Det kan också finans anledning att överväga

omfattningen av framgångsfaktorer och mätetal.

Bilaga 2 - Övergripande ansvarsutövande avseende 2012

Omfattar RS och samtliga nämnder utom Överförmyndarnämnd och Patientnämnd I syfte att få ett tillräckligt underlag för ansvarsprövningen har de förtroendevalda revisorerna tillsammans med sakkunnigt biträde träffat representanter från samtliga nämnder och regionstyrelsen. Vid dessa möten har representanter från nämnden och tjänstemannaledningen deltagit.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt

Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att Regionstyrelsen brister i uppsiktsplikten vilket påverkar koncernstyrningen negativt.

Utifrån lagstiftningen har vi nedan sammanfattat olika områden som bör inkluderas i uppsiktsplikten och där vår bedömning är att det finns brister.

- Nämndöverskridande processer. Allt fler processer identifieras och beskrivs där den enskilda nämnden är beroende av annan eller flera nämnder för att kunna nå tillräcklig effekt visavi kunderna. Vi har genom ett antal granskningar kunnat konstatera att det inte är givet att gemensamma arbetssätt kan utarbetas och att samarbetet fungerar. Vår uppfattning är att regionstyrelsen i dessa fall har en samordnande uppgift där metod och uppföljningar är betydelsefulla.

- Säkra att policys och strategier får genomslag i nämndernas verksamhet. Vi har noterat att regionfullmäktiges beslut om strategi för biogas inte genomförts trots att en handlingsplan utarbetats. Detta ställer frågan om fattade beslut i RF och i RS verkställs och om regionstyrelsen genomför kontroller som garanterar detta.

- Målstyrning ekonomi – bland fullmäktiges uppdrag till samtliga nämnder återfinns ett inom ekonomiperspektivet: ”Vid befarad negativ avvikelse skall nämnderna agera snabbt och vidta åtgärder. Detta är synnerligen angeläget för att säkra balansen.” Vilka åtgärder vidtar RS när ett flertal nämnder inte vidtar tillräckliga åtgärder vid befarade och konstaterade negativa avvikelser.

- Målstyrning verksamhet – Flertalet nämnder brister i sin styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Detta som en följd av att nämndernas styrkort inte utgör ändamålsenliga instrument för verksamhetsstyrningen. Generellt saknas en tydlig målkedja mellan övergripande perspektivmål, mål, och indikatorer så som kvalitets- och prestations nyckeltal. Detta medför att nämnden får svårt att följa måluppfyllelsen under året. Mål och indikatorer måste utformas så nämnderna har möjlighet att vidta åtgärder vid befarade avvikelser.

- Säkra regionens internkontrollprocess genom bl.a. att risk- och

väsentlighetsanalyser och interna kontrollplaner utarbetas nämndsvis samt att RS säkerställer att kontroller för samtliga nämnder utarbetas.

Nämndernas ledning, styrning och uppföljning samt fullgörande av sina uppdrag Vidare har en övergripande granskning av nämndernas ansvarsutövande genomförts. Det vill säga om de utifrån sina respektive ansvarsområden har skött verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig.

Revisorerna ska i samband med bokslutet särskilt beakta ansvarsfrågan för respektive nämnd. Utgångspunkten i denna bedömning är förutom alla de granskningar som utförts löpande under året även den särskilda granskningen i denna rapport. Resultatet i denna del redovisas i en särskild revisionsrapport som bifogas denna redogörelse.

Bilaga 3 - Granskning av delårsrapport 2

Omfattar RS och samtliga nämnder

Syftet med granskningen var att ge regionens revisorer ett underlag för sin bedömning av om resultatet i delårsrapporten är förenlig med de mål som regionfullmäktige beslutat.

Revisorerna gjorde en bedömning och avgav ett uttalande om detta som sedan

överlämnades till regionfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlades av regionfullmäktige.

Granskningen var översiktlig och omfattade delårsrapporten för perioden 1 januari till och med 31 augusti 2012. En översiktlig granskning är väsentligt begränsad och inriktad på analys och mindre på detaljgranskning.

En positiv årsprognos lämnades, som uppgick till 85,0 mnkr, vilket är 83,0 mnkr bättre än budget. I prognosen saknades Hälso- och sjukvårdsnämndens statsbidragsintäkt avseende tillgängligheten, ca 17,0 mnkr.

Den stora positiva budgetavvikelsen förklaras av återbetalning av försäkringspremien från AFA för åren 2007 och 2008 med ca 80,0 mnkr, skatteintäkter och bidrag beräknas bli 66,0 mnkr bättre jämfört med budget samtidigt redovisar nämnderna ett

budgetunderskott som uppgår till -91,0 mnkr.

Revisorernas bedömning:

 Delårsrapporten är i allt väsentligt upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed, utom vad gäller tidpunkt för aktivering av investeringar.

 De finansiella målen kommer inte fullt ut att uppnås för 2012. Vi kan dock inte uttala oss om graden av måluppfyllelse då flera mål inte följs upp i

delårsrapporten.

 Vi har i vår granskning inte funnit något som tyder på att måluppfyllelsen

avseende verksamheten är oförenliga med de av fullmäktige fastställda målen för

verksamheten i budget 2012. Graden av måluppfyllelse går dock inte att se då flera mål inte följs upp i delårsrapporten.

Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport som utarbetats av PwC. Granskningsrapport och utlåtande har överlämnats till kommunfullmäktige.

Bilaga 4 - Vatten- och avloppsverksamhetens redovisning

Omfattar RS och TN

Av Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) utfärdad i maj 2006 framgår bland annat att de av konsumenterna uttagna avgifterna inte får överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva

VA-anläggningen. Syftet med denna granskning är att klargöra om VA-verksamheten bedrivs i enlighet med självkostnadsprincipen.

Efter genomförd granskning bedömdes att det finns väsentliga åtgärder att vidta för att Tekniska nämndens särredovisning av VA-verksamheten fullt ut ska vara förenlig med lagen om allmänna vattentjänster.

Med hänvisning till självkostnadsprincipen och god redovisningssed bedömer vi att VA- verksamhetens resultat inte är korrekt redovisat då resultatet har belastatsmed

”besparingsbeting” motsvarande 2,7 mkr sedan 2008. Enligt vår bedömning kan

besparingsbeting inte betraktas som en nödvändig kostnad för VA-kollektivet. Ej heller är det att betrakta som en bokföringsmässig kostnad. Vi anser att den sammantagna effekten bör rättas för VA-verksamheten vid nästkommande bokslut då det utgör en väsentlig del av det upparbetade negativa egna kapitalet. Detta har korrekt åtgärdats i årsredovisningen 2012.

Av Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) utfärdad i maj 2006 framgår bland annat att de av konsumenterna uttagna avgifterna inte får överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen.

Med utgångspunkt i kraven på särredovisning i vattenstjänstlagen är det också en brist att principerna för hur gemensamma kostnader har fördelats inte framgår av dokumentet.

Vidare behöver en rutin upprättas för att fastställa särredovisningen genom beslut av huvudmannen.

I övrigt är särredovisningen till stora delar väl utvecklad då den innehåller en resultat- och balansräkning, målavstämning, nyckeltal, beskrivning av viktiga händelser och

framtidskommentarer samt redovisningsprinciper. Dokumentet kan liknas vid en årsredovisning för verksamheten.

Principerna för fördelning av gemensamma kostnader bedömer vi övergripande som rimliga, men det finns utrymme att förbättra kostnadsriktigheten genom att införa fler fördelningsnycklar baserat på orsakslogik vad avser förvaltningsledning och central administration.

Utrymmet att fondera för framtida nyinvesteringar enligt vattentjänstlagen (30§) har inte tillämpats.

Under år 2012 har en ny organisation trätt ikraft inom Tekniska nämnden, där Samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) är beställare för VA-verksamheten och

Teknikförvaltningen (TKF) utförare. Ur VA-verksamhetens perspektiv bör frågan lyftas hur man ska hantera situationen om utförandet av grunduppdraget blir dyrare eller billigare jämfört med den ursprungliga överenskommelsen. Detta för att säkerställa att det inte uppstår otillbörliga internvinster i förhållande till självkostnadsprincipen.

Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport som utarbetats av PwC. Rapporten har överlämnats till regionstyrelsen och tekniska nämnden för yttrande.

Svar har inkommit.

Bilaga 5 - Nämndens uppföljning inom äldreomsorg enligt SoL

Omfattar SN

Regionens ansvar för insatser inom äldreomsorgen enligt SoL utförs antingen inom den egna organisation eller av extern avtalsknuten utförare. Externa utförare kontrakteras av huvudmannen, regionen, i enlighet med Lagen om offentlig upphandling, LOU eller Lag om valfrihet, LOV

Oavsett utförare har regionen ansvar för att medborgarna tillförsäkras en omvårdnad

”som på demokratins och solidaritetens grund främjar människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Hänsyn ska tas till människans ansvar för sin och andras sociala situation och inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.” SoL

När vården av kommunal angelägenhet har lämnats över till annan skall nämnden försäkra sig om att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i den enskilda verksamhet från vilken nämnden upphandlat tjänster för att fullgöra skyldigheter enligt SoL.

Kvaliteten i den av kommunerna tillhandahållna omvårdnaden och servicen har under hösten varit föremål för en nationell mediauppmärksamhet som lett till ett flertal initiativ från företrädare för såväl regering som kommuner. Bland annat har frågor rests avseende kommunernas uppföljning av den verksamhet som bedrivs inom äldreomsorgen.

Syftet med denna granskning är att bedöma om socialnämndens kvalitetssystem är ändamålsenligt, det vill säga att en kvalitativ verksamhet säkerställs för brukarna oavsett vem som utför insatsen.

Vår sammanfattande bedömning är att Socialnämndens kvalitetssystem är i all väsentlighet ändamålsenligt så att en kvalitativ verksamhet för brukarna säkerställs oavsett utförare.

Den sammanfattande bedömningen baseras på följande granskningsiakttagelser och bedömningar avseende granskningens kontrollmål:

 Kvalitetssystemet omfattar uppföljningsbara mål utifrån SoL och HSL

Vi gör bedömning att kvalitetssystemet i stort sett omfattar uppföljningsbara mål utifrån SoL och HSL. Vi kan konstatera att Socialnämnden har i sitt kvalitetssystem tagit hänsyn till Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen samt Socialstyrelsens föreskrift avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) . I Målkedjan finns en tydlig koppling mellan lagstiftning, styrkort, uppdrag och krav,

kravspecifikationer och avtal med externa utförare. Nämnden ställer också krav på att utförarna ska upprätta ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt

Socialstyrelsens föreskrifter. Nämnden har dessutom tagit vara på sin rättighet till insyn i utförarnas verksamhet i avtalen. Detta skapar förutsättningar för förvaltningen att

kontrollera och följa upp avtalade mål och krav.

 Kvalitetsarbetets inriktning och omfattning är anpassat till vad som krävs för att uppnå verksamhetens mål

Vi bedömer Socialnämndens kvalitetsarbete i inriktning och omfattning i stort sätt är anpassat till vad som krävs för att uppnå verksamhetens mål. Förvaltningen anser sig ha en tillräcklig organisation för sin uppföljning och att de har funnit en balans i vad som ska följas upp. Vi har dock gjort vissa iakttagelser vid intervjuerna som på olika sätt påverkar det totala kvalitetsarbetet och som bör beaktas av socialnämnden.

 Dygnsersättningen varierar mellan de särskilda boendena i egen regi och för de privata genom att det vid upphandlingar uppstår skillnader i ersättningen.

 Personalen på samtliga tre boendena framförde att resurserna är alltför begränsade för ledsagning.

 Sjuksköterskebemanningen ser olika ut nattetid. Vid boendet Pjäsen finns

sjuksköterska nattetid, medan för de båda övriga boendena utgår dessa från Visby.

 Bemanningen sker utifrån behov. Alla intervjuade framförde att när behov av extra personal uppstår sätts det alltid in de resurser som erfordras.

 Flera av de intervjuade framförde att beställaren bör göra fler ”tillslag” på de särskilda boendena. Dessa ”tillslag” följs alltid av åtgärdsplaner för att förbättra verksamheterna. I detta arbete deltar all personal, något som ökar delaktigheten och kunskapen kring kvalitetskraven.

 Ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet är tydligt

Vi gör bedömningen att ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet är tydligt. Vi kan konstatera att nämnden har säkerställt förutsättningarna för ett välfungerande kvalitetsarbete genom att nämnden har dokumenterat ansvarsfördelning och

befogenheter, i ledningssystemet för kvalitetsarbete, för att implementera, utveckla och

vidta åtgärder inom verksamheterna. Ledningssystemet för kvalitet anger Socialnämndens, socialdirektören, Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS), avdelningschef, enhetschef, verksamhetschef enligt HSL och medarbetarens ansvar

 Enskilda, grupper (tex brukargrupper) och personal görs delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten

Vi gör bedömningen att enskilda, grupper (t.ex. brukargrupper) och personal görs delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Vi kan i vår granskning konstatera att nämnden har ställt krav på ledningssystem för kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Detta följs upp i verksamhet och avtalsuppföljningen.

Vidare görs brukare delaktig och personal i kvalitetsarbetet genom brukar- och

kvalitetsenkäter och verksamheternas kvalitetsråd. Det sker även ett erfarenhetsutbyte mellan förvaltning, egen regi och enskild regi på branschrådet.

 Kvalitetsarbetet dokumenteras och följs kontinuerligt upp

Vi bedömer att nämnden dokumenterar och följer upp kvalitetsarbetet kontinuerligt.

Socialnämnden ställer krav på att kvalitetsarbetet utvecklats, dokumenteras, följas upp och analyseras både på förvaltningsnivå och på enhetsnivå genom kvalitetsberättelser och patientsäkerhetsberättelser. Detta krav ställs även på externa utförare.

 Kvalitetsuppföljningen omfattar såväl egen som externt utförd verksamhet (enligt avtal) i samma omfattning

Vi gör bedömningen att Kvalitetsuppföljningen omfattar såväl egen som externt utförd (enligt avtal) verksamhet i samma omfattning. Vi kan konstatera att Socialnämnden har en dokumenterad avtals- och verksamhetsuppföljningsprocess med syftet att följa upp och säkerställa att regionen erhåller det resultat som förväntas utifrån avtal, uppdrag och beviljade insatser inom särskilt boende.

 I granskningen ska helgbemanningen kontrolleras i förhållande till avtalet.

Främst sjuksköterskebemanningen men även möjligheter till läkarinsatser ska beaktas.

Helgbemanningen av sjuksköterskor bedöms utifrån de behov som finns. Det innebär att det inte finns någon uppgift som säger att det ska finnas så många sköterskor per boende.

Läkarbemanningen är enligt de intervjuade acceptabel för samtliga särskilda boenden.

Det har dock förekommit brister i samband med att hyrläkare satts in.

Trots bedömningen att socialnämndens kvalitetssystem är ändamålsenligt bör nämnden hantera följande förbättringsområden som framgår nedan:

 att utveckla/förbättra möjligheterna till ledsagning på samtliga boenden,

 att utveckla uppföljningen så att antalet uppföljningsbesök på boendena ökar och att åtgärdsplaner upprättas. På detta sätt kommer fler personal att omfattas av förbättringsarbetet,

 att anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah används i utbildningssyfte (9 respektive 9 stycken år 2008 – 2012).

Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport som utarbetats av PwC. Rapporten har överlämnats till socialnämnden för yttrande och för kännedom till Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionstyrelsen. Svar har inkommit.

Bilaga 6 - Primärvårdens kvalitativa uppföljning

Omfattar HSN

Hälso- och sjukvårdsnämnden beställer primärvård av vårdcentralerna i egen och privat regi. Beställningen utgår från Krav- och kvalitetshandboken. Här framgår vad som ska följas upp på samtliga vårdcentraler. Revisorerna har i tidigare granskning noterat att beställaren har mycket knappa resurser för uppföljning. Detta har föranlett revisorerna att fråga sig om beställaren verkligen vet om de får det som beställts.

Syftet med granskningen är att bedöma om Hälso- och sjukvårdsnämndens kvalitativa uppföljningssystem är ändamålsenligt.

Utgångspunkten för granskningen har varit den sk ”kokboken”. Redan i vår granskning av resursfördelningssystemet inom primärvården som presenterades 2012-01-24 skrev följande i revisionsskrivelsen: ”När hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) lägger ut en beställning till vårdcentraler (egendrivna och privata) måste nämnden säkra en

relevant uppföljning av beställningen. Detta är inte fallet idag. Det finns ingen kvalitativ uppföljning och nämnden vet inte vad medborgarna får för skattepengarna.”

I hälso- och sjukvårdsnämndens svar framgår bl a att ”HSN har uppdragit åt

förvaltningen att ta fram ett nytt förslag på uppföljningsmodell av åtagandet i krav- och kvalitetshandboken för primärvården med målsättning att gälla från och med 1 januari 2013.” I svaret specificeras även vad som ska redovisas i den nya

uppföljningsmodellen.

I vår senaste granskning framgår att det i krav- och kvalitetshandboken, liksom tidigare finns ett stort antal uppföljningsparametrar. Ett antal av de krav HSN ställt har uppfyllts.

Vad vi särskilt vill betona efter genomförd granskning är följande:

 Det borde vara beställaren av tjänsterna som samlar in de adekvata mätetalen och analyserar dessa samt ser vilka samlade resultat som åstadkommits. Såvitt vi har kunnat utröna sker inte denna analys på helhetsnivå. Inte heller sker det på vårdcentralsnivå. HSN kommer därför inte kunna se om man får den hälso- och sjukvård man beställer.

Revisonsskrivelse har överlämnats till hälso- och sjukvårdsnämnden yttrande avseende vilka åtgärder som nämnden planerar vidta för att komma tillrätta med

uppföljningsproblematiken så att man ska kunna jämföra kvaliteten mellan

vårdcentralerna och se på helheten, dvs om skattebetalarna får den primärvård man betalar för. Svar har begärts in till sista mars 2013.

Bilaga 7 - Elevers rätt till särskilt stöd

Omfattar BUN

Enligt skollagen (2010:800) ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt, enligt utbildningens mål. Om det befaras att en elev inte kommer att kunna nå de kunskapsmål som minst ska uppnås, är berörd personal skyldig att anmäla detta till rektor. Om

utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska eleven ges sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska upprättas.

Inom elevhälsan ska det enligt skollagen finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

Barn- och utbildningsnämnden är ansvarig för att arbetet ute på skolorna bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning och de kommunala styrdokument som finns.

Revisorerna har utifrån sin bedömning av risk och väsentlighet beslutat att granska barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning.

Skolinspektionen har genomfört en inspektion i regionen. I regionens svar på

skolinspektionens granskning 2011 redovisades att man tagit fram en ny gemensam mall för åtgärdsprogram och att förvaltningen systematiskt ska kvalitetssäkra åtgärdsprogram och regelbundet återkomma med uppföljningsseminarium till personal som upprättar åtgärdsprogram.

Denna granskning syftar till att bedöma om barn- och utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning säkerställer att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument avseende elever i behov av särskilt stöd.

Vår sammanfattande revisionella bedömning är att nämnden inte fullt ut genom styrning och uppföljning säkerställer att skolorna arbetar i enligt med gällande styrdokument avseende elever i behov av särskilt stöd.

Den sammanfattande bedömningen baseras på följande granskningsiakttagelser:

 Resursfördelning och organisation inte är helt ändamålsenlig. Resursfördelningen bedöms inte ske utifrån elevernas behov eftersom högstadieskolorna inte tilldelas de resurser som nämnden bedömer behövs för att bedriva en undervisning utifrån gällande timplan. Det är anmärkningsvärt att det finns skolor som inte anser sig ha resurser att ge det stöd som eleven är i behov av. En organisation med många mindre skolor kräver ett extra fokus från nämnden för att garantera en likvärdig utbildning. Barn- och utbildningsnämnden behöver säkerställa att skolorna ges reella möjligheter att ge de elever som är i behov av särskilt stöd de stödinsatser eleverna behöver på ett likvärdigt sätt.

 Vi gör även bedömningen att rektorerna har en begränsad möjlighet att styra sin inre organisation när det gäller tillgången till elevhälsa då detta i huvudsak styrs av annan än rektor. Vi bedömer att rektorerna måste få vara delaktiga i beslut om vilken omfattning elevhälsan på respektive enhet ska ha.

 Det finns ändamålsenliga riktlinjer, rutiner, ansvarsfördelning för att tidigt utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet. Regionen har tagit fram gemensamma riktlinjer och mallar vilka ännu inte implementerats fullt ut på regionens skolor. Vi bedömer att ansvaret för implementeringen av de nya rutinerna vilar på respektive rektor. Vi kan dock konstatera att det inte har skett några riktade utbildningsinsatser på regionövergripande nivå såsom nämnden beskrev i sitt svar på Skolinspektionens beslut.

 Det är allvarligt att rektorerna upplever att de inte till fullo har möjlighet att tillgodose elevernas behov av särskilt stöd. Detta behöver barn- och

utbildningsnämnden uppmärksamma och vidta åtgärder för att säkerställa att eleverna ges det stöd de behöver i sin undervisning.

 Arbetet i huvudsak utvärderas av rektor och att rektor identifierar

förbättringsområden. Åtgärdsprogrammen följs i huvudsak upp på individnivå.

Övergripande analyser och utvärderingar framstår dock som mindre vanliga. Detta innebär att rektorerna missar möjligheter till skolutveckling genom att de inte på ett övergripande och systematiskt sätt utvärderar de samlade stödinsatser som ges, något vi bedömer är en brist.

 Det i huvudsak finns riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar. Nämnden har tagit fram en regiongemensam riktlinje kring övergången mellan grund- och gymnasieskolan. Skolorna har för andra former av övergångar egna rutiner och riktlinjer vilket de anser fungera väl. Mot bakgrund av detta bedömer att övergångar mellan olika skolår, skolor eller skolformer fungerar väl.

 Vi skulle ändå vilja poängtera vikten för nämnden av gemensamma riktlinjer för övergångar mellan olika rektorsområden för att säkerställa att barn med särskilda stödåtgärder även får det stöd de behöver vid sin nya skola.

 Arbetet inte till fullo kan följas upp per enhet och över tid på ett tillförlitligt sätt av nämnden. Mot bakgrund av det som rektorer framfört i denna granskning får elever inte alltid det särskilda stöd de behöver. Det är en brist att barn- och utbildningsnämnden inte mer aktivt följer upp hur varje skola kan tillgodose elevernas behov av stöd.

Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport som utarbetats av PwC. Rapporten har överlämnats till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Svar har begärts till den sista mars, nämnden har begärt anstånd med att lämna svar vilket revisionen godtagit.

Bilaga 8 - IT-översyn

Omfattar RS, HSN och SN

I april 2011 fastställde fullmäktige ett nytt IT-strategiskt program som utgör det

övergripande styrdokumentet för IT. Syftet är att säkerställa att Region Gotland erhåller största möjliga nytta av IT för medborgarna och för verksamheten och dess utveckling.

Programmet gäller för Region Gotlands styrelser och nämnder samt såväl interna som externa utförare.

Dokument och riktlinjer som kompletterar det IT-strategiska programmet är bl a teknisk plattform, riktlinje för systemförändring och riktlinje för informations-säkerhet.

Denna granskning har tagit sikte på hur system och applikationer hanteras utifrån bland annat säkerhetskrav och regleringar, t ex PUL, samt hur behörigheter och åtkomst till information hanteras. Granskningen omfattar såväl Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden.

Vår bedömning är att regionstyrelsens interna kontroll vad gäller säkerhet och åtkomst till information i regionens system är god.

I syftet att stärka den interna kontrollen lämnas ett antal rekommendationer inom områdena övergripande säkerhetsstyrning samt behörighet och åtkomst till system.

Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport som utarbetats av PwC. Rapporten är föredragen för representanter för Regionstyrelsen och ledningskontor.

Den kommer att överlämnas senare till Regionstyrelsen.

Bilaga 9 - Löner och ersättningar inklusive arvoden till förtroendevalda

Omfattar samtliga nämnder

Personalkostnaderna utgör en stor del av regionens externa kostnader.

Redovisningsrevisionella insatser styrs av risk och väsentlighet. Det vill säga

väsentligheten är hög. Det finns också risker förknippade med lönehanteringen. I den centrala hanteringen kan det finnas risk för att registerhållningen och hanteringen av lönesystemet i övrigt, inte alltid fungerar som avsett. I den mån lönehanteringen har decentraliserats finns ökad risk för att lönerapporteringen och arbetsledarnas kontroll av löneunderlagen inte fungerar tillfredsställande. Detta eftersom det kan uppstå svårigheter att i alla delar upprätthålla kompetens och enhetlighet i kontrollen.

Det är nämnderna som ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde, både till utformning och till utförande. Nämnderna ska således utforma anvisningar för den egna interna kontrollens organisation, utformning och funktion. Regionstyrelsen har till uppgift att främja den interna kontrollen. Viktigt är att den interna kontrollen ut- formas utifrån ett för alla nämnder gemensamt synsätt.

Granskningen har syftat till att bedöma om Regionstyrelsens och nämndernas interna kontroll avseende rapportering av löner och ersättningar är tillräcklig.

Granskningen har omfattat samtliga nämnder och regionstyrelsen. Diverse styrande och stödjande dokument varit föremål för genomgång och bedömning. Bedömningen har skett med utgångspunkt i ett antal kontrollmål. Bedömningen omfattar dels befintliga regler och rutiner, dels de kontrollaktiviteter som görs vid den centrala

löneadministrationen.

Utdrag ur lönesystemet har bearbetats genom att en så kallad registeranalys av samtliga lönetransaktioner för respektive kommun har gjorts. Registeranalysen omfattar perioden 2012-05-31 till och med 2012-06-01. I syfte att säkerställa att lönetransaktionerna är rättvisande har uppföljning och verifiering gjorts av identifierade avvikelser och orimliga värden. I granskningen har det inte ingått att bedöma substansen i det material som de anställda har rapporterat in i självservicemodulen.

Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att regionstyrelsens och nämndernas interna kontroll avseende rapportering av löner och ersättningar inte är helt tillräcklig.

Bedömningen bygger på en helhetsbedömning av de rutinbeskrivningar som finns samt resultatet av registeranalysen och den verifiering som genomförts.

Vi bedömer att lönehanteringen inte fullt ut är säker och tillförlitlig då det saknas tydliga riktlinjer om vilka kontroller som ansvariga chefer ska göra för att säkerställa att

avvikelserapporter attesteras i tid och medarbetare registrera avvikelser i tid.

Vi bedömer dock att uppgifterna i lönesystemet/löneredovisningen i allt väsentligt är aktuella, fullständiga och rättvisande. Inom ramen för denna granskning har det däremot inte ingått att bedöma substansen i de avvikelser som medarbetarna rapporterat in i lönesystemet.

I syftet att stärka den interna kontrollen lämnas ett antal rekommendationer som främst avser tydliggörande av ansvarsfördelning mellan ansvariga chefer och

löneadministrationen inom serviceförvaltningen och förtydliganden avseende vilka kontroller som bör göras innan och efter löneutbetalning. Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport som utarbetats av PwC. Rapporten överlämnas till regionstyrelsen för yttrande under april månad.

Visby 2013-04-04

Stig Pettersson Mats Ågren Owe Belin

Gunnar Tinge Carin Backlund Björn Fransson

Lilian Stenman Ranita Gustafsson Carina Lindberg

På grund av valbarhetshinder har fullmäktige undantagit Lilian Stenman från granskning av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.

www.pwc.se

Revisionsrapport

Anders Haglund Carin Hultgren Åsa Sandgren

Cert. kommunala revisorer Sandra Volter

Mars 2013

Granskning av årsredovisning 2012

Region Gotland

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning ... 1 2. Inledning ... 2 2.1. Bakgrund ... 2 2.2. Revisionsfråga och metod ... 2 3. Granskningsresultat ... 4 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning ... 4 3.1.1. Förvaltningsberättelse ... 4 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten ... 4 3.1.1.2. Investeringsredovisning... 5 3.1.1.3. Driftredovisning ... 6 3.1.2. Balanskrav ... 7 3.1.3. God ekonomisk hushållning ... 7 3.1.3.1. Finansiella mål ... 7 3.1.3.2. Mål för verksamheten ... 8 3.2. Rättvisande räkenskaper ... 9 3.2.1. Resultaträkning ... 9 3.2.2. Balansräkning ... 10 3.2.3. Kassaflödesanalys ... 11 3.2.4. Sammanställd redovisning ... 11 3.2.5. Tilläggsupplysningar ... 12

1. Sammanfattning

Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verk- samheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställ- ningen.

Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvi- sande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.

Totalt uppgår årets resultat till 37 mnkr. Vi konstaterar att regionstyrelsen gör bedömningen att kommunallagens balanskrav har uppfyllts och att resultatet enligt detta krav uppgår till 14,5 mnkr. Vi gör också bedömningen att regionen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b) för räkenskapsåret.

Det långsiktiga finansiella målet nås dock inte.

Totalt uppgår årets resultat till ca 37 mnkr. Vi konstaterar att regionstyrelsen gör bedömningen att kommunallagens balanskrav har uppfyllts och att resultatet enligt detta krav uppgår till 14,5 mnkr. Vi gör också bedömningen att regionen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b) för räkenskapsåret.

Det långsiktiga finansiella målet nås dock inte.

Det ekonomiska läget för regionen är fortsatt mycket ansträngt. Vi har med stor oro noterat att nämnderna sammantaget avviker negativt från budget med 71 Mkr.

Emellertid redovisar regionen ett positivt resultat till följd av stora intäkter av engångskaraktär som uppgår till över 100 Mkr.

Vi kan inte uttala oss om verksamhetsmålen har uppnåtts. Framgångsfaktorerna för respektive mål är för många och dessutom specificerade i flera resultatkrav eller mätetal. Vi anser det nödvändigt att regionstyrelsen tydliggör hur den

sammanvägda bedömningen av måluppfyllelsen görs. Det kan också finans anledning att överväga omfattningen av framgångsfaktorer och mätetal.

2. Inledning

2.1. Bakgrund

I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokförings- nämndens normering.

Revisionsobjekt är Regionstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande.

När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer.

2.2. Revisionsfråga och metod

Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 – 8). Vidare ska revisorerna enligt kommu- nallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisning- en är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen.

Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor:

 Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksam- hetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.

 Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler?

 Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?

 Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.

Granskningen av årsredovisningen omfattar:

 förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning)

 resultaträkning

 kassaflödesanalys

 balansräkning

 sammanställd redovisning

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.

Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling,

efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om.

Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande ansvarsutövningen. Resultatet av den granskningen framgår av den särskilt framtagna revisionsrapporten ”Övergripande ansvarsutövande avseende 2012”.

Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och risk- perspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte inne- håller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen.

Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma.

Granskningen introduceras genom kontakter och samplanering med regionens ekonomikontor. Granskningen genomförs med kontrollmålsmetodik enligt det granskningsprogram för granskning av årsredovisning som PwC Kommunal Sektor använder. Granskningen sker genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys.

3. Granskningsresultat

3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning

3.1.1. Förvaltningsberättelse

3.1.1.1.

Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentligt överensstämmer med kraven i KRL. Vår samlade bedömning är att förvaltnings- berättelsen också ger en god översikt över regionens verksamhet och ekonomi.

Beträffande värdering och analys av måluppfyllelse hänvisas till avsnitt 3.1.3. Vår bedömning är dock att den rapportering som lämnas rörande ekonomin och verk- samheten ger fullmäktige rimligt goda möjligheter att bedöma regionens aktuella situation.

Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning.

Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild.

För 2012 redovisas ett positivt resultat med 37 mnkr (2011: -12,2 mnkr). Resultatet innebär en positiv budgetavvikelse med 37 mnkr.

I resultatet ingår intäkter av engångskaraktär motsvarande drygt 100 mnkr som avser återbetalning av AFA-försäkringen för åren 2007-2008 (79 mnkr) och realisationsvinster i samband med fastighetsförsäljning med 23 mnkr. Resultatet har även belastats med kostnader av engångskaraktär i form av nedskrivningar (5 mnkr) och avgångsvederlag (12 mnkr).

Nettokostnaderna inklusive finansnettots andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår enligt årsredovisningen till 99,1 % (2011: 100,0 %). Om de jämförelsestörande posterna som beskrivs ovan exkluderas skulle andelen uppgå till 100,1 % istället.

Nämnderna redovisar sammantaget ett budgetunderskott med -71,1 mnkr (2011: 28,3 mnkr). De nämnder som redovisar underskott är; hälso- och sjukvårdsnämnden (-45,3 mnkr), socialnämnden (-22,6 mnkr), gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (-9,5 mnkr), barn- och utbildningsnämnden (-11,9 mnkr) samt byggnadsnämnden

(-0,8 mnkr).

Låneskulden har amorterats med 45 mnkr under året. Lånefinansieringsgraden har minskat något och uppgår till 20 % att jämföra med 21 % föregående år.

Händelser av väsentlig betydelse.

I förvaltningsberättelsen bedömer vi att väsentliga händelser finns beskrivna under olika avsnitt. Viktiga händelser framgår också av nämndernas förvaltningsberättel- ser i årsredovisningen.

Förväntad utveckling

Framtidsperspektivet finns i viss mån beaktat i den finansiella analysen. Framtids- perspektivet finns även beaktat i nämndernas avrapportering under rubriken ”ut- veckling på sikt”.

Väsentliga personalförhållanden

Förvaltningsberättelsens avsnitt för perspektivet, ”Medarbetare och ledare” ger en bra indikation om hur väl framgångsfaktorerna har uppnåtts under året. I

fördjupningsavsnittet, ”Regionen som arbetsgivare” lämnas relevant information om olika områden, bl. a. personalpolitik, ledarutveckling, arbetsmiljö m.m. Där finns också ett avsnitt som beskriver arbetet för att säkra den framtida

kompetensförsörjningen. Analys och redogörelse kompletteras på ett åskådligt sätt med olika diagram. Redovisning av sjukfrånvaron har skett i enlighet med

bestämmelsen i KRL.

Gemensam förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelsens beskrivning av den samlade regionala verksamhetens organisation och upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen överensstämmer med RKR.s rekommendation nr 8.2.

Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensions- förpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel.

Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten.

Detta område avser information och analys rörande måluppfyllelse, prestationer och kvalitet i verksamheterna. Regionens årsredovisning och förvaltningsberättelse ger en god bild i dessa avseenden.

Vår bedömning är att förvaltningsberättelsen genom sin struktur har

förutsättningar att kunna ge fullmäktige en rimligt goda möjlighet att bedöma regionens aktuella situation avseende ekonomi och verksamhet. Förutsättningar för detta är den genomtänkta strukturen som används i form av balanserad styrning och dess styrkort. Uppföljning av styrkort 2012 ingår i förvaltningsberättelsen och integrerar på ett bra sätt verksamhet och ekonomi. I avsnitt 3.1.3 framgår vår bedömning om målen för god ekonomisk hushållning.

Även nämndernas förvaltningsberättelser i årsredovisningen är sedan något år strukturerade på samma sätt som den ”regiongemensamma” förvaltningsberättel- sen, d v s enligt styrkortslogiken. En sådan gemensam struktur stärker den samlade årsredovisningens kvalitet.

3.1.1.2.

Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. Nettoinvesteringarna (exklusive försäljningsinkomster) upp-

gick till 268 mnkr (2011: 304 mnkr). Investeringsutgifterna uppgick till 269 mnkr (2011: 315 mnkr) och investeringsinkomsterna till 1,0 mnkr (2011: 8,4 mnkr).

Investeringsinkomsten avser bidrag från Nordstream som inte periodiseras över anläggningstillgångens avskrivningstid. . När det gäller bidraget från Nordstream följer man den princip som gällde vid investeringens start. Årets investeringsbidrag uppgick till 1,0 mnkr.

Liksom föregående år bedöms avvikelsen inte vara väsentlig. Vi utgår dock från att denna typ av investeringsbidrag framgent hanteras i enlighet med RKR:s

rekommendation nr 18, d.v.s. att inkomst (investeringsbidraget) fördelas över anläggningens ekonomiska livslängd.

3.1.1.3.

Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget.

Driftredovisningens kostnadsutfall inklusive interna poster uppgår till 8 008,8 mnkr och intäktsutfallet till 3 893,3 mnkr. Verksamhetens nettokostnader är enligt driftredovisningen 4 115,5 mnkr. I resultaträkningen har interna poster så som internränta och po-påslag exkluderats.

Nämndernas budgetavvikelse redovisas i tabellen nedan:

Driftredovisning per nämnd, mnkr

Utfall Utfall Budget

Budget- avvikelse

2011 2012 2012 2012

Regionstyrelsen 152,0 144,2 158,8 14,6

Tekniska nämnden 167,4 157,8 159,7 1,9

Byggnadsnämnden 22,4 20,6 19,8 -0,8

Miljö- och hälsoskyddsnämnd 11,7 10,1 11,9 1,8 Kultur- och fritidsnämnden 125,6 125,9 126,7 0,8 Barn- och utbildningsnämnden 990,0 1 023,6 1 011,6 -12,0 Gymnasie- och

vuxenutbildningsnämnden 306,8 307,1 297,6 -9,5

Socialnämnden 1 064,4 1 100,3 1 077,8 -22,5

Hälso-och sjukvårdsnämnden 1 187,3 1 225,8 1 180,5 -45,3

Verksamhetens nettokostnad 4 027,6 4 115,5 4 044,4 -71,1

Nämndernas totala budget har ökat från 3 999,3 mnkr 2011 till 4 044,4 mnkr 2012, en ökning med 45,1 mnkr. Den samlade budgetavvikelsen för nämnderna är negativ med -71,1 mnkr, vilket kan jämföras med föregående år då avvikelsen var negativ med -28,3 mnkr.

Av nämndernas årsredovisningar behöver det tydliggöras hur redovisningen ska ske av under året beslutade uttag av eget kapital och erhållna tilläggsbudgetar under året. Det är viktigt att det tydligt framgår vilket som är nämndens årsresultat.

3.1.2. Balanskrav

Bedömning och iakttagelser

Totalt uppgår årets resultat till ca 37 mnkr. Vi konstaterar att regionstyrelsen gör bedömningen att kommunallagens balanskrav har uppfyllts och att resultatet enligt detta krav uppgår till 14,5 mnkr. Vi gör också bedömningen att balanskravet har uppfyllts.

Vår uppfattning är, vilket vi också tidigare framfört, att samtliga realisationsvinster bör frånräknas årets resultat. Liksom tidigare år har vissa fastighetsförsäljningar betraktats som en omstruktureringsåtgärd varför dessa realisationsvinster inte har frånräknas resultatet vid bedömning av om balanskravet har uppnåtts.

Sammantaget ingår realisationsvinster om 22,8 mnkr i resultatet. Av dessa frånräknas realisationsvinster från markförsäljningar om 22,1 mnkr. Skillnaden uppgår detta år till 0,7 mnkr. Vår uppfattning är att realisationsvinster inte behöver frånräknas resultatet om dessa är en del av en större omstruktureringsåtgärd. Vår utgångspunkt är att omstruktureringsåtgärderna i sådana fall ska vara av större omfattning och av engångskaraktär.

3.1.3. God ekonomisk hushållning

Vi bedömer att det finansiella målet inte har uppnåtts 2012. Detta sammanfaller också med regionstyrelsens bedömning. Bedömningen utgår från redovisningen av resultat och mätetal nedan.

Vi har inte möjlighet att inom ramen för denna granskning bedöma om målen för verksamheten har uppnåtts.

Regionfullmäktige har beslutat om ett styrkort som gäller för mandatperioden och respektive nämnd beslutar om nämndstyrkort. Via styrkorten anges vision,

strategier, mål och framgångsfaktorer för fem olika perspektiv. Dessa utvärderas i årsredovisningen enligt den logik som valts genom att framgångsfaktorerna mäts och bedöms genom olika mätetal. För varje framgångsfaktor görs en värdering utifrån mätetalet i vilken grad denna har förverkligats under året. För varje framgångsfaktor anges också en riktning, jämfört med föregående år.

3.1.3.1.

I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot regionens finansiella mål:

Ekonomin är uthållig och i balans ut ett generationsperspektiv. Följande framgångsfaktorer förutsätts vara viktiga för att nå målet:

- God ekonomisk hushållning

- Kraftsamla så att samtliga nämnder har ekonomisk balans - Fördela resurser utifrån demografi och nyckeltal

- Strategisk planering av investeringar

- Styrning och kontroll av gemensamma resurser (lokaler, IT och tele)

För framgångsfaktorerna anges resultatkrav eller mätetal, vars utfall samt vår vär- dering redovisas nedan.

Resultat/mätetal Utfall 2011 Vår värdering

Resultat – långsiktigt ska resultatet årligen uppgå till 2 % av nettokostnaden (ca 80 mnkr).

Resultatet uppgår till 37 mnkr

Vi bedömer att resultatet inte har uppnåtts

Skattefinansierade investeringar är egenfinansierade till 100 %.

Investeringarna uppgår till 268 mnkr varav 61 mnkr avser affärsdrivande verksamhet.

Vi bedömer att resultatet har uppnåtts

Bibehålla soliditeten på minst 45 % och sätta av för att trygga framtida pensioner.

Soliditeten är 43 %, vilket är en svag ökning jämfört med föregående år och ingen avsättning till framtida pensioner har skett

Vi bedömer att resultatet inte har uppnåtts

Nettokostnadsökning i nivå med jämförbara kommuner och landsting i riket

Nettokostnadsökningen år 2012 var 3,0 % vilket är högre än föregående år.

Skatteintäkter och utjämningsbidrag har endast ökat med 1,9 %.

I årsredovisningen anges att mätetalet är svårt att jämföra med andra kommuner.

Vi kan inte bedöma resultatet

Nämnderna har en buffert på 1 % Bufferten har utnyttjats av flera nämnder

Vi bedömer att resultatet inte har uppnåtts

Regelbundna uppföljningar och avstäm- ningar enligt plan

Alla nämnder har lämnat in uppföljningar och rapporter enligt plan

Vi bedömer att resultatet inte har uppnåtts

Investeringsplanen ska bli mer långsiktig Investeringsprocessen fortsätter att utvecklas

Vi kan inte bedöma resultatet.

3.1.3.2.

Rapporteringen ger en bra bild av regionens verksamhet avseende kvalitet, omfatt- ning och utveckling. Resultaten för de olika framgångsfaktorerna har sammanvägts och bedömts för respektive delmål i tre uppfyllandegrader enligt följande:

- Grönt: ”Det är vi bra på”

- Gult: ”Det här är vi inte tillräckligt bra på”

- Rött: ”Det här är vi inte bra på, åtgärder krävs”