Omfattar HSN
Hälso- och sjukvårdsnämnden beställer primärvård av vårdcentralerna i egen och privat regi. Beställningen utgår från Krav- och kvalitetshandboken. Här framgår vad som ska följas upp på samtliga vårdcentraler. Revisorerna har i tidigare granskning noterat att beställaren har mycket knappa resurser för uppföljning. Detta har föranlett revisorerna att fråga sig om beställaren verkligen vet om de får det som beställts.
Syftet med granskningen är att bedöma om Hälso- och sjukvårdsnämndens kvalitativa uppföljningssystem är ändamålsenligt.
Utgångspunkten för granskningen har varit den sk ”kokboken”. Redan i vår granskning av resursfördelningssystemet inom primärvården som presenterades 2012-01-24 skrev följande i revisionsskrivelsen: ”När hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) lägger ut en beställning till vårdcentraler (egendrivna och privata) måste nämnden säkra en
relevant uppföljning av beställningen. Detta är inte fallet idag. Det finns ingen kvalitativ uppföljning och nämnden vet inte vad medborgarna får för skattepengarna.”
I hälso- och sjukvårdsnämndens svar framgår bl a att ”HSN har uppdragit åt
förvaltningen att ta fram ett nytt förslag på uppföljningsmodell av åtagandet i krav- och kvalitetshandboken för primärvården med målsättning att gälla från och med 1 januari 2013.” I svaret specificeras även vad som ska redovisas i den nya
uppföljningsmodellen.
I vår senaste granskning framgår att det i krav- och kvalitetshandboken, liksom tidigare finns ett stort antal uppföljningsparametrar. Ett antal av de krav HSN ställt har uppfyllts.
Vad vi särskilt vill betona efter genomförd granskning är följande:
Det borde vara beställaren av tjänsterna som samlar in de adekvata mätetalen och analyserar dessa samt ser vilka samlade resultat som åstadkommits. Såvitt vi har kunnat utröna sker inte denna analys på helhetsnivå. Inte heller sker det på vårdcentralsnivå. HSN kommer därför inte kunna se om man får den hälso- och sjukvård man beställer.
Revisonsskrivelse har överlämnats till hälso- och sjukvårdsnämnden yttrande avseende vilka åtgärder som nämnden planerar vidta för att komma tillrätta med
uppföljningsproblematiken så att man ska kunna jämföra kvaliteten mellan
vårdcentralerna och se på helheten, dvs om skattebetalarna får den primärvård man betalar för. Svar har begärts in till sista mars 2013.
Bilaga 7 - Elevers rätt till särskilt stöd
Omfattar BUN
Enligt skollagen (2010:800) ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt, enligt utbildningens mål. Om det befaras att en elev inte kommer att kunna nå de kunskapsmål som minst ska uppnås, är berörd personal skyldig att anmäla detta till rektor. Om
utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska eleven ges sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska upprättas.
Inom elevhälsan ska det enligt skollagen finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Barn- och utbildningsnämnden är ansvarig för att arbetet ute på skolorna bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning och de kommunala styrdokument som finns.
Revisorerna har utifrån sin bedömning av risk och väsentlighet beslutat att granska barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning.
Skolinspektionen har genomfört en inspektion i regionen. I regionens svar på
skolinspektionens granskning 2011 redovisades att man tagit fram en ny gemensam mall för åtgärdsprogram och att förvaltningen systematiskt ska kvalitetssäkra åtgärdsprogram och regelbundet återkomma med uppföljningsseminarium till personal som upprättar åtgärdsprogram.
Denna granskning syftar till att bedöma om barn- och utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning säkerställer att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument avseende elever i behov av särskilt stöd.
Vår sammanfattande revisionella bedömning är att nämnden inte fullt ut genom styrning och uppföljning säkerställer att skolorna arbetar i enligt med gällande styrdokument avseende elever i behov av särskilt stöd.
Den sammanfattande bedömningen baseras på följande granskningsiakttagelser:
Resursfördelning och organisation inte är helt ändamålsenlig. Resursfördelningen bedöms inte ske utifrån elevernas behov eftersom högstadieskolorna inte tilldelas de resurser som nämnden bedömer behövs för att bedriva en undervisning utifrån gällande timplan. Det är anmärkningsvärt att det finns skolor som inte anser sig ha resurser att ge det stöd som eleven är i behov av. En organisation med många mindre skolor kräver ett extra fokus från nämnden för att garantera en likvärdig utbildning. Barn- och utbildningsnämnden behöver säkerställa att skolorna ges reella möjligheter att ge de elever som är i behov av särskilt stöd de stödinsatser eleverna behöver på ett likvärdigt sätt.
Vi gör även bedömningen att rektorerna har en begränsad möjlighet att styra sin inre organisation när det gäller tillgången till elevhälsa då detta i huvudsak styrs av annan än rektor. Vi bedömer att rektorerna måste få vara delaktiga i beslut om vilken omfattning elevhälsan på respektive enhet ska ha.
Det finns ändamålsenliga riktlinjer, rutiner, ansvarsfördelning för att tidigt utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet. Regionen har tagit fram gemensamma riktlinjer och mallar vilka ännu inte implementerats fullt ut på regionens skolor. Vi bedömer att ansvaret för implementeringen av de nya rutinerna vilar på respektive rektor. Vi kan dock konstatera att det inte har skett några riktade utbildningsinsatser på regionövergripande nivå såsom nämnden beskrev i sitt svar på Skolinspektionens beslut.
Det är allvarligt att rektorerna upplever att de inte till fullo har möjlighet att tillgodose elevernas behov av särskilt stöd. Detta behöver barn- och
utbildningsnämnden uppmärksamma och vidta åtgärder för att säkerställa att eleverna ges det stöd de behöver i sin undervisning.
Arbetet i huvudsak utvärderas av rektor och att rektor identifierar
förbättringsområden. Åtgärdsprogrammen följs i huvudsak upp på individnivå.
Övergripande analyser och utvärderingar framstår dock som mindre vanliga. Detta innebär att rektorerna missar möjligheter till skolutveckling genom att de inte på ett övergripande och systematiskt sätt utvärderar de samlade stödinsatser som ges, något vi bedömer är en brist.
Det i huvudsak finns riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar. Nämnden har tagit fram en regiongemensam riktlinje kring övergången mellan grund- och gymnasieskolan. Skolorna har för andra former av övergångar egna rutiner och riktlinjer vilket de anser fungera väl. Mot bakgrund av detta bedömer att övergångar mellan olika skolår, skolor eller skolformer fungerar väl.
Vi skulle ändå vilja poängtera vikten för nämnden av gemensamma riktlinjer för övergångar mellan olika rektorsområden för att säkerställa att barn med särskilda stödåtgärder även får det stöd de behöver vid sin nya skola.
Arbetet inte till fullo kan följas upp per enhet och över tid på ett tillförlitligt sätt av nämnden. Mot bakgrund av det som rektorer framfört i denna granskning får elever inte alltid det särskilda stöd de behöver. Det är en brist att barn- och utbildningsnämnden inte mer aktivt följer upp hur varje skola kan tillgodose elevernas behov av stöd.
Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport som utarbetats av PwC. Rapporten har överlämnats till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Svar har begärts till den sista mars, nämnden har begärt anstånd med att lämna svar vilket revisionen godtagit.