Omfattar SN
Regionens ansvar för insatser inom äldreomsorgen enligt SoL utförs antingen inom den egna organisation eller av extern avtalsknuten utförare. Externa utförare kontrakteras av huvudmannen, regionen, i enlighet med Lagen om offentlig upphandling, LOU eller Lag om valfrihet, LOV
Oavsett utförare har regionen ansvar för att medborgarna tillförsäkras en omvårdnad
”som på demokratins och solidaritetens grund främjar människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Hänsyn ska tas till människans ansvar för sin och andras sociala situation och inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.” SoL
När vården av kommunal angelägenhet har lämnats över till annan skall nämnden försäkra sig om att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i den enskilda verksamhet från vilken nämnden upphandlat tjänster för att fullgöra skyldigheter enligt SoL.
Kvaliteten i den av kommunerna tillhandahållna omvårdnaden och servicen har under hösten varit föremål för en nationell mediauppmärksamhet som lett till ett flertal initiativ från företrädare för såväl regering som kommuner. Bland annat har frågor rests avseende kommunernas uppföljning av den verksamhet som bedrivs inom äldreomsorgen.
Syftet med denna granskning är att bedöma om socialnämndens kvalitetssystem är ändamålsenligt, det vill säga att en kvalitativ verksamhet säkerställs för brukarna oavsett vem som utför insatsen.
Vår sammanfattande bedömning är att Socialnämndens kvalitetssystem är i all väsentlighet ändamålsenligt så att en kvalitativ verksamhet för brukarna säkerställs oavsett utförare.
Den sammanfattande bedömningen baseras på följande granskningsiakttagelser och bedömningar avseende granskningens kontrollmål:
Kvalitetssystemet omfattar uppföljningsbara mål utifrån SoL och HSL
Vi gör bedömning att kvalitetssystemet i stort sett omfattar uppföljningsbara mål utifrån SoL och HSL. Vi kan konstatera att Socialnämnden har i sitt kvalitetssystem tagit hänsyn till Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen samt Socialstyrelsens föreskrift avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) . I Målkedjan finns en tydlig koppling mellan lagstiftning, styrkort, uppdrag och krav,
kravspecifikationer och avtal med externa utförare. Nämnden ställer också krav på att utförarna ska upprätta ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt
Socialstyrelsens föreskrifter. Nämnden har dessutom tagit vara på sin rättighet till insyn i utförarnas verksamhet i avtalen. Detta skapar förutsättningar för förvaltningen att
kontrollera och följa upp avtalade mål och krav.
Kvalitetsarbetets inriktning och omfattning är anpassat till vad som krävs för att uppnå verksamhetens mål
Vi bedömer Socialnämndens kvalitetsarbete i inriktning och omfattning i stort sätt är anpassat till vad som krävs för att uppnå verksamhetens mål. Förvaltningen anser sig ha en tillräcklig organisation för sin uppföljning och att de har funnit en balans i vad som ska följas upp. Vi har dock gjort vissa iakttagelser vid intervjuerna som på olika sätt påverkar det totala kvalitetsarbetet och som bör beaktas av socialnämnden.
Dygnsersättningen varierar mellan de särskilda boendena i egen regi och för de privata genom att det vid upphandlingar uppstår skillnader i ersättningen.
Personalen på samtliga tre boendena framförde att resurserna är alltför begränsade för ledsagning.
Sjuksköterskebemanningen ser olika ut nattetid. Vid boendet Pjäsen finns
sjuksköterska nattetid, medan för de båda övriga boendena utgår dessa från Visby.
Bemanningen sker utifrån behov. Alla intervjuade framförde att när behov av extra personal uppstår sätts det alltid in de resurser som erfordras.
Flera av de intervjuade framförde att beställaren bör göra fler ”tillslag” på de särskilda boendena. Dessa ”tillslag” följs alltid av åtgärdsplaner för att förbättra verksamheterna. I detta arbete deltar all personal, något som ökar delaktigheten och kunskapen kring kvalitetskraven.
Ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet är tydligt
Vi gör bedömningen att ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet är tydligt. Vi kan konstatera att nämnden har säkerställt förutsättningarna för ett välfungerande kvalitetsarbete genom att nämnden har dokumenterat ansvarsfördelning och
befogenheter, i ledningssystemet för kvalitetsarbete, för att implementera, utveckla och
vidta åtgärder inom verksamheterna. Ledningssystemet för kvalitet anger Socialnämndens, socialdirektören, Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS), avdelningschef, enhetschef, verksamhetschef enligt HSL och medarbetarens ansvar
Enskilda, grupper (tex brukargrupper) och personal görs delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten
Vi gör bedömningen att enskilda, grupper (t.ex. brukargrupper) och personal görs delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Vi kan i vår granskning konstatera att nämnden har ställt krav på ledningssystem för kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Detta följs upp i verksamhet och avtalsuppföljningen.
Vidare görs brukare delaktig och personal i kvalitetsarbetet genom brukar- och
kvalitetsenkäter och verksamheternas kvalitetsråd. Det sker även ett erfarenhetsutbyte mellan förvaltning, egen regi och enskild regi på branschrådet.
Kvalitetsarbetet dokumenteras och följs kontinuerligt upp
Vi bedömer att nämnden dokumenterar och följer upp kvalitetsarbetet kontinuerligt.
Socialnämnden ställer krav på att kvalitetsarbetet utvecklats, dokumenteras, följas upp och analyseras både på förvaltningsnivå och på enhetsnivå genom kvalitetsberättelser och patientsäkerhetsberättelser. Detta krav ställs även på externa utförare.
Kvalitetsuppföljningen omfattar såväl egen som externt utförd verksamhet (enligt avtal) i samma omfattning
Vi gör bedömningen att Kvalitetsuppföljningen omfattar såväl egen som externt utförd (enligt avtal) verksamhet i samma omfattning. Vi kan konstatera att Socialnämnden har en dokumenterad avtals- och verksamhetsuppföljningsprocess med syftet att följa upp och säkerställa att regionen erhåller det resultat som förväntas utifrån avtal, uppdrag och beviljade insatser inom särskilt boende.
I granskningen ska helgbemanningen kontrolleras i förhållande till avtalet.
Främst sjuksköterskebemanningen men även möjligheter till läkarinsatser ska beaktas.
Helgbemanningen av sjuksköterskor bedöms utifrån de behov som finns. Det innebär att det inte finns någon uppgift som säger att det ska finnas så många sköterskor per boende.
Läkarbemanningen är enligt de intervjuade acceptabel för samtliga särskilda boenden.
Det har dock förekommit brister i samband med att hyrläkare satts in.
Trots bedömningen att socialnämndens kvalitetssystem är ändamålsenligt bör nämnden hantera följande förbättringsområden som framgår nedan:
att utveckla/förbättra möjligheterna till ledsagning på samtliga boenden,
att utveckla uppföljningen så att antalet uppföljningsbesök på boendena ökar och att åtgärdsplaner upprättas. På detta sätt kommer fler personal att omfattas av förbättringsarbetet,
att anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah används i utbildningssyfte (9 respektive 9 stycken år 2008 – 2012).
Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport som utarbetats av PwC. Rapporten har överlämnats till socialnämnden för yttrande och för kännedom till Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionstyrelsen. Svar har inkommit.