Här presenteras lösningar som syftar till att förenkla pendlan-det med cykel och kollektivtrafi k och därmed minska bilanvän-dandet.
Placera cykelparkering vid kollektivtrafi kknutpunkter. Att cyk-la till hållpcyk-latsen och åka därifrån. Bättre parkering för cykel kan förenkla resan för cyklister som aldrig tidigare cyklat.
I anslutning till bostaden fi nns bra, lättillgänglig och praktisk cykelförvaring och gemensam cykelverkstad för enklare repa-rationer.
Att förstärka det regionala cykelstråket bidrar till att man främjar cykelanvändandet generellt.
Gångstråk
Skapa trygg miljö genom generösa, väl belysta och säkra gång och cykelstråk.
Att skapa goda, breda och funktionsblandade ytor i anslut ning till trafi kknutpunkterna är väldigt viktigt för att skapa en trygg och lättillgänglig miljö.
Shared space. Att bitvis arbeta med vissa ytor kring Spårtor-get som kan fungera som ”Shared space” blir karaktärsgivande och viktigt i trafi kmaktordningen på platsen. Att prioritera trafi k-slagen enligt följande rangordning: gående, cyklister, kollektiv-trafi k, nyttokollektiv-trafi k, bilkollektiv-trafi k, är viktigt samt uppmuntras av resul-tatet av medborgardialogen där 81% av medborgarna stödjer denna ordning.(enligt Trafi kdialogen från 2014)
” Målet för cykeltrafi ken i Sollentuna är att användningen ska öka alla tider på året. Fram till år 2000 ska andelen resor som görs med cykel fördubblas. Det innebär en ökning från 7% till 14%. År 2030 ska andelen cykelresor vara 20%. Sollentunas relativt låga cykelandel kan jämföras med städer som Uppsala och Malmö där andelen cyklister är nästan 30%.” (Sollentuna cykelplan 2014)
Koppla ihop länkar, förstärka kopplingen mellan de olika tra-fi kslagen. Idag löper tvärbanan från Sickla till Solna. Varje dag görs 60 000 resor med tvärbanan. 2023 väntas grenen till Helenelund bli klar och antalet resor öka till 180 000 per dygn.
Källa: Landstinget
Bättre tillgänglighet genom att klassifi sera gatorna som gångfartsgata samt cykelfartsgata.
Karta över regionalt cykelnät
Cykelgarage för 480 cyklar i gatuplan.
Plats för gemensam verkstad fi nns.
Sektion i tunneln under järnvägen efter ombyggnad 2016.
Lummervägen ansluter södet om torget till befint-lig vändslinga för buss. Vändslingan anpassas till de nya markhöjderna inom planområdet. Vänd-möjlighet för personbilar föreslås även inom en mindre torgyta vid Lummervägens anslutning till passagen under E4 på den norra sidan om torget för trafik som inte behöver passera spårvägen. I den kommande planeringen för Kilen avses Lum-mervägen förlängas söderut.
För den fortsatta utveckling av Kilen söder om kvarteret Hoppet är det nödvändigt att även möj-liggöra andra tillfartsvägar. En kapacitetsutred-ning har gjorts (Sweco AB) som visar att det med rätt utformning är möjligt att tillåta biltrafik (till och från kilenområdet) i tunneln under järnvä-gen utan att busstrafiken påverkas i någon större grad. I en första etapp kan det bli aktuellt att i första hand medge nyttotrafik till och från den nya bebyggelsen, dvs transporter till verksamheter, genom tunneln under järnvägen. Befintlig buss-gata och vändslinga mellan järnvägen och E4 kan under en övergångsperiod komma att användas för vändning av nyttotrafik och bussar. När områ-det söder om torget byggs ut kan istället tillkom-mande gatutnät användas.
Stupvägen har nyligen byggts om med sepa-rat cykelbana under järnvä-gen och buss-trafik i skyttel-trafik.
Parkeringsbehov
Med pendeltågsstation, planerad tvärbanehåll-plats, flera busslinjer varav en stombusslinje samt promenadavstånd till tunnelbana är området Sollentunas med kollektivtrafik bäst försörjda.
Genom området passerar dessutom två viktiga cykelstråk, dels det regionala cykelstråket mellan Sollentunavägen och Kista och dels det nordsyd-liga stråket från Fågelsången söderut mot Solna och Stockholm.
White Arkitekter har på uppdrag av Sollentu-nahem tagit fram en mobilitetsutredning för att visa på hur förtätning av området kan göras utan ökning av privat biltrafik. I rapporten föreslås åtgärder som syftar till att främja klimatsmarta transportval som minimerar trängsel, parkerings-efterfrågan och transportbehov. Visionen är att skapa förutsättningar för en stadsdel med lågt bilinnehav och bilanvändning. För att lyckas med detta är det viktigt att i ett tidigt skede utreda vilken typ av mobilitetsbehov som finns och hur nya lösningar kan bidra till att uppnå visionen.
Faktorer som påverkar bilanvändandet är
bo-stadens läge, tillgång till service i närområdet, tillgång till parkering, kollektivtrafikförsörjning, lägenheternas storlek och sammansättning (små hushåll) och målgrupp.
Åtgärder som föreslås är bl a:
främja gång- och cykeltrafik genom att erbjuda bekväm cykelförvaring med servicefunktioner, etablering av bilpool, lånecyklar och miljöbilar, gemensamma garage som samnyttjas mellan de boende och verksamheter utan fasta platser, introduktionspaket till boende m m.
Parkeringsbehovet för bebyggelsen bedöms mot bakgrund av det centrala läget vara lågt och kan genom att åtgärder som föreslås i mobilitetsut-redningen minska ännu mer. Sollentunahem bedömer att behovet av parkeringsplatser är ca 0,5 platser per lägenhet baserat på uthyrningsgrad av parkeringsplatser i de befintliga bostäderna i kvarteret Hoppet samt på andra nyligen uppförda bostäder i kommunen. Sammanlagt föreslås 264 lägenheter uppföras. Med kvarvarande 144 bo-städer inräknat behöver därmed drygt 200 parke-ringsplatser tillskapas inom kvartersmark eftersom befintlig parkering försvinner.
Den nya och befintliga bebyggelsens parkerings-behov ska lösas inom kvartersmark. I bebyg-gelseförslaget redovisas ett gemensamt garage i källarvåningen under byggnaderna mot Lummer-vägen och mot torget. Tillfart till garaget sker från Lummervägen.
Befintlig parkering kommer försvinna inklusive
2019-05-02 Dnr 2019/0434 SHBN 203 2012/0630 KS.203
56
den del som Sollentunahem idag upplåter för allmän parkering. Viss besöksparkering kommer var möjligt som kantstensparkering på de nya gatorna.
Ca 540 platser för cyklar för boende inom-hus föreslås, dvs ca 2 platser per lägenhet i de nya byggnaderna. Därutöver kan platser tillkomma utomhus på gårdarna.
Allmän cykelparkering föreslås ordnas bl a på gatorna för besökare till området. För kol-lektivtrafikresenärer föreslås cykelparkering anläggas mellan den förlängda Eriksbergs-vägen och järnEriksbergs-vägen, inom det område där gång- och cykelvägen ned till tunneln finns idag. Cykelparkeringen kan utföras med skärmtak eller som cykelgarage och bör även i övrigt utformas som en del i en bekväm och attraktiv bytespunkt. Exempelvis kan utrymme för cykelverkstad och hyrcyklar skapas.
fotgängare och cyklister längs spårvägen.
För Helenelund framgår att spårvägens invävning i Kis-tagången i tunneln under E4 behöver signalregleras medan korsningen mellan spårvägen/
bussgatan och Lummervägen endast behöver varningssignal för spårvägen (sk wig-wag).
Eftersom spårvagnen får köra i högst 15 km/h blir trafiksäker-heten kring hållplatsen god,
trots att fotgängare kommer att kunna korsa spåret mer el-ler mindre överallt på torget.
Varningssignaler på anvisade tillgänglighetsanpas-sade gångpassager kommer att uppmärksamma fotgängare på spårvagnspassage. Korsningen med biltrafiken på Lummervägen kommer också fung-era väl med hänsyn till låga biltrafikmängder och låga hastigheter. Väjningsplikten mot spårvagnen förstärks av varningssignaler.
Tillgänglighet
Bebyggelsen och den yttre miljön i området ska anpassas för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga eller andra funktionsned-sättningar. Marknivåerna inom området kommer förändras, bl a kommer den nya torgytan ligga lägre än nuvarande marknivå. Det är viktigt att anslutande mark anpassas så att god tillgänglighet uppnås. I de delar som föreslås utformas som ett
Illustration av möjligt cykelgarage i två våningar. Aix Arkitekter.
Cykelgarage
Möjligheten att uppföra ett cykelgarage vid Eriks-bergsvägen har studerats genom Trivector AB och Aix Arkitekter (Cykelgarage vid kollektivtrafiksta-tioner, 2017). Två alternativa utformningsförslag har tagits fram. Ett förslag i två våningar med plats för ca 600 cyklar och ett förslag i en våning med plats för ca 400 cyklar.
Då cykelparkeringen är avsedd för kollektivtra-fikresenärer är området reglerat som kvartersmark för trafikändamål i planen. Cykelgaraget begrän-sas i höjd till 8 meter (byggnadshöjd).
Trafiksäkerhet (spårvägen)
SL har i PM Trafiksäkerhet Tvärbanan Kista-grenen (2016-05-23) utrett trafiksäkerhet samt framkomlighet- och tillgänglighetsfrågor för
Illustration av möjligt cykelgarage i två våningar. Aix Arkitekter.
Detaljplan för kvarteret Hoppet och del av Tvärbanan Kistagrenen, Helenelund
2019-05-02 Dnr 2019/0434 SHBN 203
2012/0630 KS.203 57 sk shared space är det viktigt att beakta hur det
kan utformas för att uppnå god tillgänglighet.
Spårvägen och hållplatsen inklusive anslutnings-vägar ska utformas så att de är tillgängliga för personer med funktionshinder.
Trygghet och brottsförebyggande
Upplevd otrygghet ska så långt som möjligt mot-verkas och byggas bort, genom att t ex undan-skymda platser, siktskymmande vegetation och impediment undviks. Bebyggelsen bör utformas för att försvåra klotter och annan skade görelse.
Teknikhus
Befintlig byggnad med pumpar för fjärrvärme inom nuvarande markparkering behöver flyttas när torget och bebyggselsen uppförs. Byggnaden föreslås placeras inskjuten i bullervallen vid Lum-mervägen i anslutning till vin- och stödmurarna till den nya tunneln. Byggnaden, som behöver vara ca 8 x 11 meter och ca 5 meter hög kan ge-nom att placeras
inskju-ten i vallen rymmas utan att påverka upplevelsen i gaturummet.
Byggnaden föreslås upp-föras i corténstål och växtbeklätt grönt tak.
Mot torget ansluts bygg-naden mot stödmuren med möjlighet till hål i muren för anslutningar och dörr. Byggnaden
kan med fördel ges en konstnärlig utsmyckning och om möjligt genomföras som en del av SLs lanserade konstsatsning på teknikhus längs Kista-grenen.
Vid akuta driftsstopp kan torgytan inklusive vändytan användas som uppställningsplats för mobil panncentral.
Planbestämmelser
Detaljplanen anger att ett området mellan Lum-mervägen och E4 får användas för tekniska anläggningar. Byggnad får uppföras med en bygg-nadshöjd om 4,8 meter och taklutning 9 grader.
Området intill stödmuren mot torget får bebyg-gas upp till skärningen mellan stödmuren och vallens lutning.
9 gr
Fjärrvärmepumpstationen placeras invid Lummervägen
Fjärrvärmepumpstationen placeras i befintlig bulllervall.
Fjärrvärmepumpstationen sedd från söder.
Situationsplan 1:400
NYA HUS INOM PLANOMRÅDETBEFINTLIGA HUS INOM PLANOMRÅDET
2019-05-02 Dnr 2019/0434 SHBN 203 2012/0630 KS.203
58
Avfallshantering
Ett antal nya avfallsrum i de nya byggnaderna föreslås mot Lummervägen och Eriksbergsvägen samt i en fristånde byggnad vid den nya gång-fartsgatan. Rekommenderat avstånd till avfalls-rummen från bostadsentréer (50 meter) klaras för majoriteten av bostadsentréerna med föreslagen lösning. Några entréer får något längre än 50 meter till soprum. Avvikelsen bedöms vara ac-ceptabel då alternativet skulle innebära oönskad placering av soprum samt sopbilstrafik på inner-gårdar och torg samt att förslaget även medför att befintliga bostäder får kortare avstånd till avfalls-rummen jämfört med idag. Sopbil tillåts köra på den nya gångfartsgatan samt passera söderut från Eriksbergsvägen. Rekommenderade avstånd mel-lan soprum och angöringsplats för sopbil (10 m) klaras.
Soputredning
Förslag till placering av soprum. Blå ringar motsvarar 50 meter från soprum.
Riksintressen Ostkustbanan
Intill planområdet går Ostkustbanan med i dag fyra spår för järnvägstrafik. Trafikverket har med-delat att riksintresset Ostkustbanan även ska omfatta en utbyggnad med ytterligare två spår på sträckan mellan Stockholm (Tomteboda) och Uppsala.Trafikverket anser att mark därmed ska reserveras för en eventuell utbyggnad i framtiden.
Några beslut om eller när nya spår ska byggas har inte fattats. I aktuellt förslag till investeringsplan för infrastruktur i länet som avser perioden 2018 - 2029 finns inga pengar avsatta för en utbygg-nad.
Trafikverket har tagit fram en precisering av riks-intresset. I preciseringen föreslås att de nya spåren genom Sollentuna kommun förläggs på var sin sida om befintliga spår. Vid Helenelunds station redovisas även ett alternativ med en regional-tågstation där ytterligare två stationsplattformar byggs.
Detaljplanen har anpassats till riksintresseansprå-ket på så sätt att bebyggelsen har förlagts på ett avstånd av ca 35 meter från närmaste befintligt spår (spårmitt). Ett avstånd om 35 meter ger förutsättningar för ett nytt spår samtidigt som de nya byggnaderna då ligger minst 25 meter från det nya spåret.
Mellan järnvägen och byggnaderna föreslås en lokalgata med gång- och cykeltrafik samt kant-stensparkering. Området mellan gatan och järn-vägen föreslås användas för cykelparkering i två våningar för pendeltågsresenärer. Kommunen
bedömer att cykelgaraget kan uppföras och ut-nyttjas åtminstone till en utbyggnad av järnvägen kommer till stånd utan att det påtagligt skadar riksintresset.
Väg E4
Även väg E4 är av riksintresse och påverkas av den nya tunneln med vingmurar och av att trafiken behöver ledas om under byggtiden. Ett område för teknik (E) ligger ca fyra meter från vägom-rådet som enligt uppgift från Trafikverket ligger en (1) meter öster om befintligt bullerplank.
Befintlig bullervall anpassas, i mindre utsträck-ning, utanför vägområdet, till den nya lokalgatan (förlängningen av Lummervägen). Trafikverket har godkänt förändringen och placeringen av tek-nikhus.
Bromma flygplats och Bällstaradarn
Enligt kommunens översiktsplan och länsstyrel-sens granskningsyttrande berörs inte kommunen av riksintresset Bromma flygplats.
Enligt Trafikverket ligger dock planområdet inom Bromma flygplats höjdbegränsande område. Hög-sta höjd för området är mellan 149,56 och159,56 möh. Detaljplanen medger som högst bebyggelse upp till 87 möh.
En flyghinderanalys har gjorts av Luftfartsverket på uppdrag av Sollentunahem AB (2018-10-18).
Av analysen framgår att planområdet ligger inom skyddsavstånd från Bällstaradarn samt inom del av Arlanda och Bromma flygplatsers luftrum.
Vidare framgår att Luftfartsverket inte har något att invända mot planerad etablering samt att inga åtgärder krävs eller konsekvenser av hindret (be-byggelsen) har identifieras.
400 kvm
Detaljplan för kvarteret Hoppet och del av Tvärbanan Kistagrenen, Helenelund
2019-05-02 Dnr 2019/0434 SHBN 203
2012/0630 KS.203 59 Miljökvalitetsnormer
Området omfattas av miljökvalitetsnormer för bl a buller, yt- och grundvatten och luftkvalitet.
Dessa hanteras under respektive rubrik nedan.
Trafikbuller
Särskild hänsyn ska tas till störningar från järn-vägstrafiken och motorvägen. Bullernivåerna i området idag är höga (över 65 dB(A) leq från järnvägen och över 55 dB(A) leq från motorvä-gen).
Då detaljplanen påbörjades före 2015-01-02 till-lämpas de av Riksdagenen 1997, vid beslut om Infrastrukturinriktning för framtida transporter i proposition 1996/97:53 (och inte den nya trafik-bullerförordningen från 2015). Bedömningsgrun-der är antagna riktvärden för trafikbuller samt kommunens riktlinjer så som de är formulerade i Översiktsplanen för Sollentuna kommun (2012).
Därutöver finns en miljökvalitetsnorm (MKN) för omgivningsbuller som enligt förordningen innebär att ”det ska eftersträvas att omgivnings-buller inte medför skadliga effekter på män-niskors hälsa”. Miljökvalitetsnormen är enligt Naturvårdsverket en slags målsättningsnorm och följs när strävan är att undvika skadliga effekter på människors hälsa av omgivningsbuller.
Riksdagens riktvärden för trafikbuller som inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad och/eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur:
• 30 dBA ekvivalentnivå inomhus
• 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid
• 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad
• 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad.
Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i tra-fikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids.
Vid ny- eller ombyggnad av järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller utom-hus 55 dBA ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dBA ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt.
I översiktsplanen anges riktlinjer för trafikbuller för kommunen. Riktlinjerna utgår från Boverkets allmänna råd (2008:1). Riktlinjerna anger bl a att där det inte är möjligt att uppfylla 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid alla fasader får kompensa-tionsåtgärder tillämpas. Det innebär att högst 50 dB(A) ska klaras vid fasad utanför minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet och att minst en skyddad uteplats per lägenhet med högst 55 dB(A) ekvivalent och 70 dB(A) maximalt ska fin-nas. Om det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dB(A) får undantagsvis 55 dB(A) vid fasad på den ljuddämpade sidan medges. Dock bör i sådana fall 50 dB(A) uppfyllas vid uteplatser och gårdar.
Inomhusnivåer bedöms inte gå att reglera i detalj-plan men kommunen rekommenderar i översikts-planen att bättre ljuddämpning än gällande krav i BBR (Boverkets byggregler) tillämpas. För ak-tuellt område bör därför ljudklass A eller B enligt svensk standard tillämpas för inomhusmiljön.
Bebyggelsen
Sollentunahem har låtit en konsult (Tyréns AB) göra en trafikbullerutredning (Utredning av omgivningsbuller kv Hoppet, 2017-08-31) som redovisar bullersituationen idag (2015) och sce-nario 2040 med utbyggd Förbifart Stockholm, utbyggd Ostkustbana med 5e och 6e spår samt Tvärbanan. Då området är utsatt för flera buller-källor redovisar utredningen järnvägs- respektive vägtrafikbuller för sig samt sammanvägt. De olika bullerkällorna jämförs mot kommunens riktlinjer om 50 dB ekvivalent på tyst sida (ÖP2012) och det sammanlagda värdet jämförs mot 55 dB ek-vivalent. Tyréns har tillsammans med Sollentuna-hems arkitekt White föreslagit anpassningar i be-byggelseförslaget för att skapa en så bra ljudmiljö som möjligt. En kompletterande rapport (Tyréns 2019-05-xx) har tagits fram med delvis uppdate-rade ingångsvärden för trafikering på Ostkustba-nan (Trafikverkets prognos 2040 utan 5e 6e spår).
Beräkningarna visar motsvarande bullernivåer (1-2 dB lägre).
Med redovisade anpassningar av byggnaderna (se bebyggelseförslaget samt detaljredovisning på sid 60) klaras 50 dB på tyst sida för flertalet av de tillkommande bostäderna för så väl järnvägsbul-ler som vägtrafikbuljärnvägsbul-ler med delvis inglasade bal-konger. För övriga bostäder klaras 55 dB. För att klara motsvarande 50 dB även för dessa kan extra ljuddämpande vädringsdon eller fönster väljas. I redovisningen av sammanvägda värden visas att alla bostäder klarar 55 dB.
2019-05-02 Dnr 2019/0434 SHBN 203 2012/0630 KS.203
60
Ytterligare kompensationsåtgärder
Då området är utsatt för flera bullerkällor föreslås dessutom att ytterligare kompensationsåtgärder vidtas. Enligt utredningen kan byggnader projek-teras med akustiskt mjuka tak (sedumtak eller an-nan ljudabsorberande yta) samt fasader i lägen där kvarteren öppnar sig mot ljudkällor förses med ljudabsorbenter som dämpar infallande reflexer i kvarteret. Dessa lösningar kan ses som kvalitets-höjande åtgärder för ljudmiljön som påverkar dBA nivåerna i ganska liten omfattning (0-3 dB generellt, lokalt kanske upp till 5 dB) men som desto mer kan påverka upplevelsen av ljudmiljön till det bättre.
För den totala upplevelsen av bullermiljön har även bullernivån vid exempelvis entréer betydelse.
Bullerutredningen visar att nivåerna vid samtliga gatuentréer förutom för höghuset är mellan 55
och 60 dBA ekvivalent (sammanvägda bullerkäl-lor) trots att de är placerade mot bullerkällorna.
Detta tack vare att E4 och Ostkustbanan ligger på en högre nivå och är försedda med bullerskydd.
Alla lägenheter har därutöver en gårdsentré med nivåer mellan 50 och 55 dBA, i många fall under 50 dBA.
Parkstråket och bostadsgårdarna får bullernivåer under 50 dB från såväl vägtrafik som järnvägstra-fik (under 55 dB för sammanlagda värden) vilket är lägre än området har idag (upp till 14 dB lägre) tack vare den tillkommande skärmande bebyg-gelsen.
Av stor vikt för totalupplevelsen av bullermil-jön är inomhusvärdena. Enligt riktlinjerna bör bostäder som är utsatta för mer än 60 dB(A) på trafiksidan utformas enligt ljudklass A eller B för inomhusmiljön.
Enligt bullerutredningen är samtliga tillkom-mande lägenheter utom de som endast vetter mot parkstråket i mitten utsatta för mer än 60 dB(A) på trafiksidan och bör utformas enligt ljudklass A eller B. Även för bostäderna mot parkstråket kan högre standard för inomhusmiljön bidra till en bättre sammanlagd upplevelse av ljudmiljön.
Sollentunahem har för avsikt att bygga minst i ljudklass B samt möjligen även A exteriört där så rekommenderas enligt riktlinjerna.
Utöver detta är det önskvärt att tekniska åtgärder tillämpas så långt det är möjligt i strävan mot en så bra ljudmiljö som möjligt. Exempelvis kan alla balkonger förses med inglasning.
Befintlig bebyggelse
Befintliga bostadshus har i nuläget en hög bul-lerbelastning och saknar tysta sidor förutom för de två lägsta våningarna som skyddas av den re-lativt slutna kvartersstrukturen. För de två lägsta våningarna är den ekvivalenta ljudnivån 53 – 55 dBA (sammanlagda bullerkällor) på tyst sida.
För våning tre och uppåt är nivåerna på tyst sida i regel mellan 57- 63 dBA. Om de nya
byggna-Ekvivalent ljudnivå 2 m över mark.
Uppdrag: 258082, Kv Hoppet bullerutredning 2017-06-20
Beställare: Sollentunahem
Utkast_Rapport_Omgivningsbuller_kv_Hoppet_258082_R01_revq_170807 utkast.docx
29(31) 7.8 BERÄKNAD PÅVERKAN PÅ BEFINTLIG BEBYGGELSE, RESULTAT EKVIVALENT LJUDNIVÅ
Fasader i öppningar mot ljudkällor ska förses med ljudabsorbenter (grön markering).
Exemepel på ljudabsorberande material Akustik- Gröna väggar
”Absorberande material kan installeras på fasader vid öpp-ningar (i söder) till innergården.
Det som har diskuterats är heltäckande absorberande materi-al på hela fasaden (från markplan till översta våningen).
Om man ska prioritera något så kan rekommenderas ljudab-sorbering upp till andra våningsplanet. Med ljudabljudab-sorbering på de nedre våningsplanen kommer refl exer att påverka
Om man ska prioritera något så kan rekommenderas ljudab-sorbering upp till andra våningsplanet. Med ljudabljudab-sorbering på de nedre våningsplanen kommer refl exer att påverka